Brist på D-vitamin, folinsyra, B12-vitamin och omega-3 hänger samman med inflammatoriska tarmsjukdomar

De vanligaste inflammatoriska tarmsjukdomarna är Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Brist på vissa näringsämnen kan bidra till utvecklingen av dessa sjukdomar. Å andra sidan kan dessa sjukdomar och medicinska behandlingar också bidra till att kroppen inte kan ta upp eller utnyttja vissa näringsämnen, så att det blir en ond cirkel som förvärrar sjukdomen. Detta framgår bland annat av en ny grekisk studie, som har publicerats i tidskriften Nutrients. Eftersom kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar främst uppträder i västvärlden, och särskilt på de nordliga breddgraderna, tyder det på att exponering av sol och moderna kostvanor spelar en viktig roll i utvecklingen av dessa sjukdomar.

Tarmfloran hyser miljardtals bakterier som är av stor betydelse för vår allmänna hälsa. I tarmen finns också en stor del av vårt komplicerade immunförsvar, som bekämpar en massa mikroorganismer och toxiner varje dag.
Den akuta inflammationen är en normal och livsviktig respons, som sker i nära samarbete mellan proinflammatoriska cytokiner, vita blodkroppar och antikroppar. Men immunförsvaret får inte överreagera med kroniska inflammationer, eftersom det kan skada frisk vävnad och orsaka oxidativ stress, där det föreligger en obalans mellan fria radikaler och antioxidanter.
Kroniska tarminflammationer kan utlösas av normalt förekommande bakterier i tarmen och ett urspårat immunförsvar. Detta kan orsaka rodnad, svullnad och sår i slemhinnan. Symtomen kan exempelvis uppträda i form av buksmärta, diarré, viktminskning och trötthet. Man kan också få ledvärk, hudsjukdomar och andra symtom om inflammationen sätter sig på andra ställen i kroppen. Vid svåra fall slutar sjukdomen med flera operationer, avlägsnande av tarmdelar och stomi.

Kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar och brist på särskilda näringsämnen

Kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar är vanligast i västvärlden och på de nordliga breddgraderna. Kvinnor är också mer utsatta. Sjukdomarna kännetecknas av en konstant obalans mellan proinflammatoriska och antiinflammatoriska cytokiner som medför ett urspårat immunförsvar. Förekomsten av kroniska inflammationer orsakar kaskader av fria radikaler, vilket bidrar till oxidativ stress och lipidperoxidering (härsket kolesterol), vilket är extremt hälsoskadligt.
Kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar förstör livskvaliteten, och bristen på näringsämnen hänger samman med långvariga sjukhusvistelser, komplikationer vid operationer och en högre dödlighet.
Brist på aptit, ohälsosam kost, dåligt upptag av näringsämnen och eventuell blodförlust bidrar till brist på näringsämnen, brist på energi, viktminskning, bristande muskelstyrka och andra symtom.
Patienter med kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar löper en hög risk för brist på D-vitamin, folinsyra (B9-vitamin), B12-vitamin och järn. Detta framgår bland annat av en ny studie som utfördes på 89 grekiska patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar. Den nya studien, som har publicerats i tidskriften Nutrients, är i linje med tidigare studier, i vilka det också ligger fokus på näringsämnenas betydelse för utvecklingen av inflammatoriska tarmsjukdomar, vilket framgår av följande:

Förhållandet mellan sol, D-vitamin och kroniska inflammationer

Solen är den viktigaste källan till D-vitamin. Men på våra nordliga breddgrader kan vi bara bilda D-vitamin under sommarhalvåret, när solen står tillräckligt högt på himlen. Många hamnar därför i underskott under vintermånaderna, och vid bristande solexponering blir underskottet kroniskt.
När patienter med kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar vanligtvis kommer från de nordliga breddgraderna i USA och Europa med mindre sol, är brist på D-vitamin sannolikt en viktig orsak.
D-vitamin reglerar ungefär tio procent av våra gener, och det har betydelse för ett antal på-och-av-mekanismer, som också inkluderar immunförsvarets vita blodkroppar. D-vitamin är följaktligen avgörande för att immunförsvaret ska kunna angripa virus snabbt och effektivt. D-vitamin hjälper dessutom till att förhindra produktionen av proinflammatoriska cytokiner.
Brist på D-vitamin hänger därför samman med en ökad risk för infektioner och kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit samt ledgikt och andra autoimmuna sjukdomar.
Å andra sidan tyder det på att tillskott med större mängder D-vitamin kan bidra till att förebygga eller lindra dessa sjukdomar genom att stärka immunförsvaret och hämma olämpliga inflammationer.

Folinsyra (B9-vitamin) och B12-vitamin

Folinsyra och B12-vitamin är båda viktiga för blodbildningen, och därför kan brister orsaka anemi, trötthet och många andra symtom eftersom cellerna saknar syre.
Folinsyra och B12-vitamin sörjer också för att omvandla homocystein, som är en biprodukt från nedbrytningen av proteiner. Brist på dessa B-vitaminer kan därför orsaka för höga nivåer av homocystein i blodet, vilket är kopplat till hjärt-kärlsjukdomar.
B12-vitaminets betydelse för nervsystemet är mindre känt, och brister kan orsaka trötthet, demensliknande symtom och neurologiska sjukdomar.
B-vitaminernas betydelse för immunförsvaret är också mindre känt, men studier på möss avslöjar att brist på folinsyra minskar vissa vita blodkroppar i tarmen som reglerar inflammationer.
Upptaget av folinsyra sker i den mittersta delen av tunntarmen (jejunum), men det hämmas av lokala inflammationer. Brist på folinsyra kan också bero på ensidig kost, missbruk av alkohol och andra stimulantia, graviditet, rökning, ålderdom och p-piller. Nyare studier tyder på att behandling med metotrexat eller sulfasalazin i sig kan hämma upptaget eller användningen av folinsyra.
Upptaget av B12-vitamin kräver ett bärarprotein, intrinsic factor, innan det tas upp i den nedre delen av tunntarmen (ileum). Därför är brist på B12-vitamin vanligast bland patienter med ulcerös kolit, där den delen av tunntarmen är förstörd. B12-vitaminbrist kan också bero på en vegetarisk växtbaserad kost, eftersom vitaminet bara finns i animaliska källor. Behandling med metformin mot diabetes kan också leda till B12-vitaminbrist.
Ulcerös kolit kan orsaka järnbrist på grund av blodförlust. Men man bör inte ta järntillskott om inte läkaren har avslöjat en brist via ett blodprov.

Kost och kroniska tarminflammationer

I samband med förebyggande och behandling av kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar är det också viktigt att få tillräckligt med omega-3, eftersom denna fettsyra hämmar inflammationer via några hormonliknande ämnen som kallas prostaglandiner. Fet fisk och tillskott med fiskoljor innehåller formerna EPA och DHA, som vi har lättare att utnyttja.
En studie från Taiwan har visat att lägre nivåer av omega-3 i blodet hänger samman med smärtor och andra symtom orsakade av kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar.
Man ska samtidigt se till att man inte får för mycket omega-6 genom vegetabiliska oljor, margarin och färdigrätter, eftersom denna fettsyra främjar inflammationer. Eftersom kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar kännetecknas av oxidativ stress måste man också se till att få tillräckligt med antioxidanter som A-, C- och E-vitamin samt zink och selen.
Det finns flera kokböcker på marknaden med goda råd och recept på antiinflammatorisk kost.

Referenser

Aristea Gioxari et al. Serum vitamins D, B9 and B12 in Greek Patients with Inflammatory Bowel Diseases. Nutrients 2020

Koji Hosomi and Jun Kunisawa. The specific Roles of Vitamins in the Regulation of Immunosurveillance and Maintenance of Immunologic Homeostasis in the gut. Immune Network 2017

Cheryl Tay. Abdominal pain in IBS: A lack of omega-3 could be the culprit, says Taiwan Study. NUTRA-ingredients-asia.com. 2018