Kroniska inflammationer är den främsta dödsorsaken

- och den röda tråden i de flesta kroniska sjukdomar

Även om kroniska inflammationer inte märks direkt skapar de grogrund för mycket obehag och en mängd olika sjukdomar som trötthet, övervikt, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, reumatiska sjukdomar, ämnesomsättningssjukdomar, astma, tandlossning, inflammatoriska tarmsjukdomar, depression, Alzheimers, skleros och cancer. En antiinflammatorisk livsstil har av goda skäl blivit den nya hälsotrenden, och här kommer vi närmare in på ett antal studier som visar hur fiskoljor, D-vitamin, selen, magnesium och zink hjälper till att förebygga och bekämpa inflammationer, de många följdsjukdomarna och förtida död. Tillskott bör dessutom vara i en kvalitet som kroppen kan ta upp och i doser med en terapeutisk effekt.

Kroniska inflammationer och medföljande kroniska sjukdomar är enligt Världshälsoorganisationen (WHO) den största dödsorsaken världen över. Förekomsten förväntas dessutom öka drastiskt inom de närmaste 30 åren om inga grundläggande förändringar i människors livsstil och kost sker.

År 2014 hade cirka 60 procent av amerikanerna minst ett tillstånd i kroppen orsakat av en kronisk inflammation. 42 procent hade mer än två tillstånd orsakade av kronisk inflammation. 12 procent hade mer än fem kroniska tillstånd Kroniska inflammationer har enorma mänskliga och ekonomiska kostnader. Över hela världen dör tre av fem av kroniska inflammatoriska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, stroke, kroniska luftvägssjukdomar, övervikt, diabetes 2 och cancer. Många med inflammationer får ordinerat smärtstillande medel, antidepressiva läkemedel, binjurebarkhormoner och andra läkemedel, som ofta är förknippade med allvarliga och ofta livshotande biverkningar.

Kroniska inflammationer och fria radikaler är som interna terrorister

Det är immunförsvarets uppgift att bekämpa infektioner, förgiftningar och onormala celler. Så snart det uppstår en akut cellskada initierar immunsystemet en inflammatorisk reaktion, även kallat inflammation, som bryter ner de skadevållande fria radikalerna och reparerar cellskadorna. De fyra klassiska tecknen som svullnad, rodnad, värme och smärta beror på ökad blodtillförsel i området, och de kemiska ämnena, cytokinerna, som frisätts av de vita blodkropparna.
Under inflammationsprocesserna tar de vita blodkropparna upp en massa syre. Detta syre omvandlas till fria radikaler, som bland annat verkar som missilvapen mot bakterier och andra mikrober.
Immunsystemet måste arbeta snabbt och effektivt och gå tillbaka när uppgiften är slutförd. Akuta inflammationer, som halsinflammation, varar normalt i en vecka. Men om infektioner och förgiftningar inte bekämpas helt, eller om immunsystemet spårar ur av andra orsaker, kan kroniska inflammationer uppstå i olika grad i flera månader och upp till flera år.
Vid kronisk inflammation börjar vita blodkroppar som makrofager, lymfocyter och plasmaceller att ta över arbetet med neutrofila granulocyter, som bara har en kort livslängd. Olika cytokiner, enzymer och andra proinflammatoriska ämnen produceras fortfarande, och varierar beroende på typen av kronisk inflammation.
Även om kroniska inflammationer inte känns direkt är de mycket hälsofarliga, eftersom de skadar celler och vävnader likt interna terrorister. De kroniska inflammationerna kan också dränera kroppen på energi, eftersom immunsystemet konstant överarbetar. Förekomsten och skadorna varierar beroende på var och hur den kroniska inflammationen uppstår, samt kroppens förmåga att hantera den.

Oxidativ stress och den onda cirkeln

Men vid oxidativ stress föreligger det en rubbad balans mellan fria radikaler och antioxidanter, och detta skapar bland annat grogrund för kronisk inflammation.
Vi får inte glömma att de fria radikalerna är livsviktiga, eftersom de är en biprodukt av vår egen syrebildning och en del av vårt immunsystem. Men eftersom de består av mycket aggressiva molekyler måste de hållas i schack, och mängden ökar kraftigt vid tobaksrökning, infektioner, förgiftningar, strålning och andra stressfaktorer. Vårt enda skydd mot de fria radikalerna är olika antioxidanter som A-, C- och E-vitamin samt selen, zink och en mängd olika växtämnen.
Det är alltså viktigt att det finns någon form av balans mellan de fria radikalerna och olika antioxidanter, som har olika förmåga att neutralisera de fria radikalerna.

Fria radikaler är molekyler med en oparad elektron. I jakten på den saknade elektronen skapar de kedjereaktioner inuti cellerna och mellan cellerna. Cellmembranens lipider (fetter) samt DNA och andra proteiner är särskilt sårbara. Vårt enda skydd mot fria radikaler är olika antioxidanter. Antioxidanter neutraliserar de fria radikalerna genom att avge en elektron som sätter stopp på de fria radikalernas kemiska aktivitet. Antioxidanterna förblir därefter stabila. Det finns olika antioxidanter som arbetar på olika sätt. Vid oxidativ stress föreligger det en rubbad balans mellan fria radikaler och antioxidanter. Oxidativ stress skapar grogrund för inflammationer, och inflammationer skapar grogrund för oxidativ stress.

Diffusa symptom på kronisk inflammation

• Smärta
• Konstant trötthet
• Koncentrationssvårigheter
• Modlöshet, ångest och humörsvängningar
• Viktökning
• Oregelbunden matsmältning

Sjukdomar orsakade av kronisk inflammation

• Åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar
• Irritabel tjocktarm (IBS)
• Metabolisk syndrom, som är ett förstadium till typ 2-diabetes
• Typ 2-diabetes
• Tandlossning
• Depression
• Alzheimers
• Kroniska njursjukdomar
• KOL (kronisk lungsjukdom)
• Kronisk ryggsmärta som Modic-förändringar
• Cancer
• Celiaki (glutenkänslighet med autoimmun karaktär)

Dessutom betecknas följande sjukdomar som autoimmuna:

• Hashimotos sjukdom, som medför låg ämnesomsättning
• Graves sjukdom, som medför höjd ämnesomsättning
• Bechterews sjukdom (ryggsmärta)
• Crohns sjukdom och ulcerös kolit (tarmsjukdomar)
• Diabetes typ 1
• Reumatisk feber (kommer efter streptokockinfektion)
• Perniciös anemi (blodbrist på grund av brist på B12-vitamin)
• Artrit
• Skleros
• Systemisk lupus erythematosus – SLE (bindvävssjukdom)
• Psoriasis

Orsaken till åderförkalkning är kronisk inflammation och inte kolesterol Många kliniska studier har visat ett starkt samband mellan åderförkalkning, hjärt-kärlsjukdomar och inflammationsmarkörer som CRP. Det livsviktiga kolesterolet blir alltså först farligt när det oxideras av fria radikaler till följd av inflammation.

 

Cancer och inflammation Man har funnit en låg grad av inflammation vid olika typer av cancer i njurarna, prostata, äggstockar, lever, bukspottkörteln, tjocktarmen och lungorna. Vid inflammatorisk bröstcancer, som är sällsynt och aggressiv, är bröstet inflammerat med rodnad, värme och svullnad.

Mätning av inflammationer

Som nämnts kan immunsystemet överreagera på olika sätt vid kronisk inflammation. Det är vanligt att mäta för C-reaktivt protein (CRP), en markör som huvudsakligen produceras i levern. Testet används för att diagnostisera akuta bakteriella sjukdomar och inflammatoriska störningar.
Man kan också testa för proinflammatoriska cytokiner som TNF-alfa, interleukin 1 beta (IL-1beta) interleukin-6 (IL-6) och interleukin 8 (IL-8), men testet kostar mer.
En nyare metod är att mäta SuPAR. Det är ett protein i blodet som speglar immunaktivering och inflammation.

Orsaker till kroniska inflammationer

Det finns många orsaker till kronisk inflammation. Ofta handlar det om en kombination av flera orsaker, som framgår av följande.

För många kolhydrater och förhöjt insulin

• Bukspottkörteln producerar hormonet insulin, som stänger in blodsockret i cellerna. Men för många kolhydrater, och särskilt de raffinerade, kan leda till insulinresistens där cellernas förmåga att ta upp blodsocker är nedsatt. Insulinresistens får bukspottkörteln att producera mer insulin, men de höga halterna i blodet främjar inflammation.
  Insulinresistens och förhöjt insulin förekommer speciellt vid typ 2-diabetes och förstadiet, metaboliskt syndrom, som är mycket vanligt.

Fetma kombinerat med insulinresistens

• Fettvävnadsceller infiltreras med makrofager, som utsöndrar proinflammatoriska ämnen och utlöser insulinresistens.

Åldringsprocesser

• Med åldern blir enzymfunktioner och upptaget av näringsämnen ofta sämre. Vi producerar mindre Q10, som har betydelse för energiomsättningen. Vi producerar också mindre melatonin, som är ett sömnhormon. Q10 och melatonin är dessutom viktiga antioxidanter. Ökningen av proinflammatoriska molekyler hos äldre kan bero på en kombination av fria radikaler och defekter i cellkraftverken, mitokondrierna.
  Många äldre människor har också en tendens att få tjockare mage, och cellerna i bukfettet utsöndrar proinflammatoriska ämnen.

Rökning och rök

• Tobaksrökning och annan rök levererar kaskader av fria radikaler. Dessa sprider sig från lungorna till blodet och andra vävnader, och på det sättet skapas grogrund för inflammationer i hela kroppen.

Stress och brist på sömn

• Både fysisk och psykisk stress gör att kroppen producerar proinflammatoriska cytokiner. Detsamma gäller för lite sömn.

Östrogendominans

• Det förekommer särskilt för mycket östrogen (östradiol) i förhållande till progesteron. Hormonförstörande ämnen kan också spela i.

Överkänslighet mot livsmedel

• Långvarig provokation med livsmedel som inte tolereras kan överbelasta immunsystemet och skapa kroniska eller upprepade inflammationsprocesser. Det gäller särskilt gluten- och mjölkproteiner.

Effekter av infektioner

• Exempelvis TB, Salmonella, Borelia, Yersinia och Epstein Barr-virus, som ger mononukleos/körtelfeber.

Miljöförgiftningar

• Kvicksilver, andra föroreningar och cocktaileffekter.

Vävnadsskador och -brott

• Dessa kan ”öppna” för vissa vävnader, såsom ledvävnad, så att de blir tillgängliga för mikroorganismer och kroppens immunsystem.

Ärftliga faktorer

• Särskilt vävnadstypen HLA B27 ökar risken.

Dålig kost och brist på näringsämnen

• Särskilt brist på omega-3, D-vitamin, selen, magnesium och zink, som diskuteras i mer detalj nedan.

Förebyggande och behandling

Det är möjligt att förebygga och bekämpa de flesta inflammatoriska tillstånd genom viktreglering och intag av fiskoljor, D-vitamin, selen, magnesium och zink, vilket framgår av följande. I samband med detta föreligger det även en viss vetenskaplig dokumentation. Det skiljer sig dock mellan olika individer hur mycket man behöver när det gäller olika tillskott.

Fiskoljor

Fiskoljor innehåller omega-3-formen EPA, som har en antiinflammatorisk effekt.
Fiskoljor hämmar bildandet av de inflammationsfrämjande prostaglandinerna PGE2, och främjar samtidigt bildandet av de inflammationshämmande prostaglandinerna PGE1 och PGE3.
Fiskoljor minskar nivåerna av CRP och cytokinerna TNF-alfa och IL-6, som alla är markörer för inflammation.
Vid kraftiga inflammationer bör man få 900–1 200 mg EPA, och det är lätt att få denna dos av EPA i tillskott genom att titta på produktdeklarationen.
Fiskoljor baserade på fria fettsyror och triglycerider säkerställer ett gott upptag. Fiskoljor bör dessutom uppfylla myndigheternas krav på peroxidvärde och föroreningar.

I den moderna kosten finns det många som får för mycket omega-6 från margarin och andra växtoljor, och för lite omega-3 från fet fisk. Det ojämna förhållandet mellan omega-6 och omega-3 ökar risken för inflammationer.

Forskning i fiskoljor

I kliniska placebokontrollerade studier har tillskott med fiskoljor bland annat visat fördelaktiga effekter vid:

• Artrit
• Depression
• Skleros
• Psoriasis (tillsammans med uteslutning av alkohol)
• Systemisk lupus erythematosus (SLE)

D-vitamin

Solen är den viktigaste källan till D-vitamin, men många hamnar i underskott under vinterhalvåret eller hela året, om de inte får tillräckligt med sol. Äldre människor och människor med mörk hud har också svårare för att bilda vitaminet. Mycket tyder på att de officiella rekommendationerna på 5 mikrogram till vuxna är för låga när det gäller att förebygga och bekämpa inflammationer. Idag kan man få tillskott med starka D-vitaminer (20–80 mikrogram), och de tas bäst upp i kapselform, där de är bundna till olja.

Ju mer D-vitamin, desto mindre inflammation

Forskare från National Jewish Health i Denver, USA, har genomfört en in vitro-studie, där de gav vita blodkroppar olika mängder D-vitamin från lösningar som motsvarande 0–50 nmol/L. Studien visade att D-vitaminets förmåga att hämma inflammation beror på den mängd vitamin som finns i blodet, och att de bästa resultaten ses vid värden som ligger över 50 nmol/L. I Danmark bör blodets innehåll av D-vitamin, som mäts som 25-hydroxivitamin D, ligga på 50–160 nmol/L och helst mellan 75–120 nmol/L.

Urval av forskning om D-vitamin och inflammatoriska sjukdomar

Det finns mycket forskning om D-vitamin och inflammationer. De bästa resultaten ses vid tillskott med ganska höga doser, vilket säkerställer att blodets innehåll överstiger 50 nmol/L. I kliniska placebokontrollerade studier har tillskott med D-vitamin bland annat visat fördelaktiga effekter vid:

• Diabetes
• Reumatisk smärta
• Depression och vinterdepression
• Skleros
• Astma
• Tandlossning
• Cancer
• Psoriasis

Selen

Selen finns huvudsakligen i fisk, skaldjur, inälvsmat, ägg, mejeriprodukter och paranötter. Men selenbrist är vanligt i Danmark och övriga Europa, eftersom jorden är utarmad och matvanorna har förändrats. Selentillskott kan kompensera för det låga selenintaget, och tillskott baserade på selenjäst, som innehåller många selenföreningar, ger den största likheten med selenvariationen i selenrik kost.

• Selen ingår i omkring 30 olika selenhaltiga proteiner, som också fungerar som enzymer och antioxidanter.
• Selenet ingår i de primära antioxidanterna glutationperoxidaser (GPx), som inga andra antioxidanter kan ersätta.
• Selen kan binda och inaktivera kvicksilver, men bara om kroppen är välförsedd.

Selen minskar inflammationer vid reumatism

Selenhaltiga proteiner hämmar inflammationer genom att hämma cytokin IL-6. Detta framgår av en studie från Århus universitet på reumatismpatienter.
Flera studier har visat att selentillskott motverkar ledsmärta och inflammation genom flera olika mekanismer. Därför har de danska jordbrukarna i årtionden gett sina grisar selen, just för att förhindra artrit och andra allvarliga bristsjukdomar.

Vår jord är utarmad på selen och det är tankeväckande att danska jordbrukare i årtionden har gett sina grisar tillskott med selen för att förhindra artrit och andra inflammatoriska tillstånd.

Studier med selen vid låg ämnesomsättning samt gravida med förstadier

Flera vetenskapliga studier har visat att tillskott med 200 mikrogram selen till patienter med autoimmuna sjukdomar i sköldkörteln kan ha en positiv effekt inom 3–6 månader. Hos patienter med Hashimotos tyreoidit, som orsakar låg ämnesomsättning, och hos gravida kvinnor med förstadier till sjukdomen, har tillskott med selen reglerat mängden specifika antikroppar (anti-TPO) och förbättrat sköldkörtelstrukturen.

Selen och cancer

Som nämnts finns det ett samband mellan cancer och inflammationer, och det finns också en koppling mellan cancer och selenbrist. Man har således observerat brist på selen i blodet hos cancerpatienter många år före diagnosen. Därför är det fördelaktigt att vara välförsedd med selen under hela livet.
Tillskott med 200 mikrogram högberikat selen kan halvera förekomsten av de vanligaste cancerformerna. Detta framgår av Larry Clarks NPC-studie. En senare studie, SELECT, där man gav tillskott med selenmetionin, visade inga positiva resultat. Därför bör man som redan nämnts föredra selenjäst med många olika selenföreningar.
Enligt en studie från DTU, Danmarks Tekniske Universitet, kan ett dagligt intag på 200 mikrogram selenjäst sänka risken för prostatacancer. Denna dos ligger långt över livsmedelsmyndigheternas rekommenderade dagliga intag på 55 mikrogram.

I Danmark finns det bara ett godkänt receptfritt selenläkemedel för förebyggande och behandling av selenbrist, där 200 mikrogram rekommenderas. Det motsvarar två tabletter.

Magnesium

Magnesium finns främst i frön, mandlar, nötter, fullkorn, kål, bönor och andra kompakta grönsaker.
De officiella rekommendationerna, RI, ligger på 375 mg. Men under de senaste årtiondena har magnesiumbrist blivit mycket vanligt på grund av utarmad jord, ensidiga kostvanor, stress och stimulerande medel.
Det antas nu att 50 procent av den amerikanska befolkningen lider brist på magnesium, och vi kan förvänta oss samma tendens här hemma. Eftersom magnesium främst finns inne i cellerna är brist svårt att upptäcka genom vanliga blodprov.
Många tillskott, däribland magnesium mot förstoppning, innehåller oorganisk magnesiumoxid som är svårt att ta upp. Därför rekommenderas organiska magnesiumföreningar, såsom magnesiumkarbonat, magnesiumacetat, magnesiumorotat och magnesiumaminosyrakelat – eller en kombination av flera föreningar.

Magnesium aktiverar D-vitamin

Magnesium ingår i cirka 350 enzymprocesser, och mineralet har bland annat betydelse för aktivering av D-vitamin, vilket som nämnts har antiinflammatoriska egenskaper. Den typ av D-vitamin som vi bildar i huden eller får från tillskott heter kolekalciferol, och vi behöver magnesiumhaltiga enzymer så att vi kan omvandla kolekalciferol till de aktiva formerna 25 hydroxy-kolekalciferol D3 i levern och 1,25-dihydroxy-kolekalciferol D3 i njurarna.

Tillskott med magnesium minskar markör för inflammation

Enligt en grupp forskare från Mexiko, Iran och Australien kan tillskott med magnesium medföra en signifikant minskning av proteinet CRP, som är en markör för inflammation. Eftersom magnesiumbrist är vanligt kan det vara en bra idé att få mer magnesium genom kosten, eller att ge tillskott med magnesium vid behandling av inflammationer. Det är samtidigt viktigt att magnesiumet är i balans med kalciumet i förebyggande och behandling av alla kroniska inflammationstillstånd.

Ta aldrig kalciumtillskott utan magnesiumtillskott.

För lite magnesium och för mycket kalcium orsakar inflammation

Magnesium agerar som en slags dörrvakt i cellens membran, där det sörjer för att stänga in det mesta av kalciumet i bencellerna. Det ser även till att kalciumkoncentrationen hålls låg i mjukvävnad.
Men om vi lider brist på magnesium finns det ingen säkerhet för att kalciumet kommer att låsas in i bencellerna. Det medför samtidigt en större risk för att för mycket kalcium stängs in i cellerna i mjukvävnaderna. Detta ökar risken för att cellerna blir stressade och att inflammationer utvecklas.
För många mejeriprodukter och ensidiga kalciumtillskott ökar därför risken för inflammation.

Mejeriprodukter, kalciumtillskott och balans med magnesium Mjölk innehåller nio gånger mer kalcium än magnesium. Hård ost innehåller ca 35 gånger mer kalcium än magnesium. Förhållandet i nordisk mat uppskattas till cirka 2:1. I japansk kost är förhållandet närmare 1:1.

Zink

Zink finns särskilt i kött, skaldjur, mejeriprodukter, nötter, frön och bönor, där animaliska källor upptas bäst. Den genomsnittliga danska kosten bidrar bara med omkring hälften av de officiella rekommendationerna, RI, som är satta till 10 mg. Socker, p-piller, oorganiska järntillskott och åldringsprocesser kan försämra själva upptaget av zink.
Många zinktillskott är oorganiska former som zinksulfat eller zinkoxid, som kroppen har svårt att ta upp. Det kan alltså löna sig att läsa produktdeklarationen, där zinkglukonat och zinkacetat är organiska föreningar som kroppen har lätt att ta upp och utnyttja.

Zink, inflammationer och hudsjukdomar

Zink ingår i cirka 300 enzymprocesser och i den primära antioxidanten SOD.
Zink motverkar signalering av lambda-interferoner, som är andra proinflammatoriska cytokiner. Detta framgår bland annat av en studie från Australien, ledd av forskare från Westmead Institute for Medical Research. Vid brist på zink kan immunförsvaret bland annat överreagera på virusinfektioner.
Vid de flesta hudsjukdomar som herpes, eksem och psoriasis föreligger det ofta en brist på zink.
Man bör i allmänhet vara välförsedd med zink i förebyggande syfte och som en del av behandlingen av inflammationer.

Främjar inflammationer	Hämmar inflammationer
För mycket omega-6 och formen AA	Omega-3-formen EPA
Särskilt oljor från solros, majs, tistel och vindruvskärnor samt margarin och industriellt raffinerade livsmedel	Särskilt fet fisk och fiskoljor
Transfettsyror och raffinerad kost	Bra råvaror, fibrer och olika antioxidanter
Brist på näringsämnen	D-vitamin, selen, magnesium, zink
För mycket socker och förhöjt insulin	Stabilt blodsocker
Övervikt – särskilt äppelform med för mycket fett runt organen	Viktreglering och lämpligt midjemått
Alkohol, förgiftningar och livsmedelsöverkänslighet	Avgiftning, god matsmältning och uteslutning av livsmedel man inte tål
Stress, fysisk inaktivitet och för liten sömn	Avkoppling, behaglig motion och tillräckligt med sömn

Referenser

Roma Pahwa; Ishwarial Jialal. Chronic Inflammation. NCBI April 2018

The Norwegian University of Science and Technology (NTNU). Understanding how omega-3 dampens inflammatory reactions. ScienceDaily 2017

Abdulrazaq, Innes JK, Calder PC. Effect of ω-3 polyunsaturated fatty acids on arthritic pain: A systematic review. Nutrition 2017

Robert M. Carney et al: Baseline Blood Levels of Omega-3 and Depression Remission: A Secondary Analysis of Data From a Placebo-Controlled Trial of Omega-3 Supplements. Journal of Clinical Psychiatry. 2016

The Effects of Omega-3 Fatty Acids on Matrix Metalloproteinase-9 Production and Cell Migration in Human Immune Cells: Implications for Multiple Sclerosis. Autoimmune Dis 2011

Psoriasis Patients Cite Cutting alcohol, Taking Omega-3 as Best Ways to improve Skin. Nutrition Insight. 2017

Eneida Boteon Schmitt et al. Vitamin D deficiency is associated with metabolic syndrome in postmenopausal women. Maturitas 2018

Iowa State University: New promise for diabetics with vitamin D-deficiency. ScienceDaily. 2016

Sanjeev Budhathoki et al. Plasma 25-hydroxyvitamin D concentration and subsequent risk of total and site specific cancers in Japanese population: large case-cohort study within Japan Public Health Center-based Prospective Study cohort. BMJ, 2018

Science News. Higher Vitamin D levels may be linked to lower risk of cancer. ScienceDaily March 2018

American Academy of Neurology. Living in a sunnier climate as a child and young adult may reduce risk of MS. ScienceDaily March 7, 2018

David A Jolliffe et al. Vitamin D supplementation to prevent asthma exacerbations: systematic review and meta-analysis of individual participant data. The Lancet Respiratory Medicine 2017

Vitamin D levels in blood may help predict risk of multiple sclerosis. Medicalxpress 2017

Liam Davenport: Vitamin D Levels Predict Depression. Medscape Medical News 2015

Tim Newman. What´s the link between vitamin D, gum health, and diabetes? Medical News Today. 22 august 2018

Drutel, A et al: Selenium and the thyroid gland: more good news for clinicians. Clinical Endocrinology 2013

Gärtner R et al: Selenium supplementation in patients with autoimmune thyroditis decreases thyroid peroxidase antibodies concentration. J Clin Endocrinol Metab. 2002

Clark LC et al: Effects of Selenium Supplementation for Cancer Prevention in Patients with Carcinoma of the Skin. Journal of the American Medical Association. 1996

Klein EA et al. Vitamin E and the risk of prostate cancer: The Selenium and Vitamin E Cancer Prevention Trial (SELECT). Jama 2011.

Harris HR, et al. Selenium intake and breast cancer mortality in a cohort of Swedish women. Breast Cancer Res Treat. 2012.

Hagemann-Jensen Michael et al. The Selenium Metabolite Methylselenol Regulates the Expression of Ligands That Trigger Immune Activation through the Lymphocyte Receptor NKG2D. The Journal of Biological Chemistry. 2014.

Andrea Rosanoff et al. Essential Nutrient Interactions: Does Low or Suboptimal Magnesium Interact with Vitamin D and/or Calcium status. Advances in Nutrition 2016

Yves Rayssiguier et al. Magnesium deficiency and metabolic syndrome: stress and inflammation may reflect calcium activation. John Libbey Eurotext 2010

L-.E. Simental-Mendia et al. Effects of magnesium supplementation on plasma C-reactive protein concentrations: A systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Current Pharmaceutical Design. 2017

Scott A et al. Zinc is a potent and specific inhibitor of IFN-ƛ3 signaling. Nature Communications, 2017

https://www.cancer.dk/inflammatorisk-brystkraeft-mammacancer/

https://www.hvidovrehospital.dk/afdelinger-og-klinikker/Klinisk-Forskningscenter/om-centret/Sider/SuPAR.aspx

https://frida.fooddata.dk/CntList.php

Pernille Lund. Immunforsvarets nye ABC. Hovedland 2012