Melatoninets mekanismer i kampen mot övervikt

Övervikt anses vara en global epidemi med allvarliga hälsokonsekvenser. I en ny översiktsartikel, publicerad i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Molecular Sciences, tittar författarna närmare på sambandet mellan melatonin och övervikt. Melatonin är mest känt som ett sömnhormon, men melatonin är också viktigt för kroppens omsättning av kolhydrater och fettämnen. I översiktsartikeln tittar författarna närmare på melatoninets betydelse för kroppens energiomsättning, samt oxidativ stress och inflammation, som också gör övervikt hälsofarligt. Författarna tittar även närmare på melatoninets betydelse för dygnsrytmen, sömnstörningar och tarmfloran, vilket också kan påverka vikten.

Det uppskattas att ungefär en tredjedel av världens befolkning, eller över två miljarder människor, är överviktiga eller feta. Övervikt och fetma är förbundet med många dysfunktioner såsom insulinresistens, högt kolesterol och högt blodtryck, som är en del av metabolt syndrom, förstadiet till typ 2-diabetes. Icke-alkoholorsakad fettlever, kronisk inflammation, cirkulationssjukdomar och cancer är också vanligare bland överviktiga. På så sätt är övervikt förbundet med många mänskliga och samhällsekonomiska kostnader, som kräver fler åtgärder och insikt om kurvan ska brytas. Samtidigt verkar det som att melatonin har en potential i kampen mot övervikt av flera anledningar.

Vad är melatonin?

Melatonin finns i alla levande organismer – från bakterier till växt- och djurriket. Hos människor spelar melatonin en övergripande roll i dygnsrytmen, eller den inre biologiska klockan, som reglerar många överordnade processer i kroppen.
Vi bildar framför allt melatonin i tallkottkörteln, som är lokaliserad mitt i hjärnan. Förstadiet heter serotonin, och det bildar vi normalt från morgonen, då våra ögon utsätts för det ”blå” dagsljuset. När mörkret faller omvandlar vi sedan serotonin till melatonin, som har betydelse för en naturlig trötthet och god sömn.
Melatonin, även kallat hormon eller signalsubstans, påverkar de flesta av kroppens celler. Melatonin fungerar samtidigt som en kraftfull antioxidant som reparerar cellskador när vi sover.
Så sammantaget spelar melatonin flera avgörande roller i dygnsrytm, energiomsättning, viktreglering, blodsocker, immunförsvar, antiinflammatoriska processer, cellskydd och cancerförebyggande.
Egenproduktionen av melatonin minskar med åldern, eftersom tallkottkörteln förkalkas, vilket bidrar till en mängd åldringsprocesser.
I den nya översiktsartikeln fokuserar författarna på melatoninets olika roller i samband med övervikt under hela livet.

Melatoninets effekt på övervikt

Redan 1984 fann man (Bartness et al) att hamstrar som fick tallkottkörteln borttagen gick upp i vikt. Sedan dess har man antagit att det finns ett samband mellan tallkottkörteln, melatonin och viktökning. Senare studier på djur har visat att tillskott med melatonin kan minska vikten, särskilt vad gäller det ohälsosamma vita bukfettet hos de djur som fick en diet rik på kolhydrater och fett.
Kliniska studier på människor har visat olika resultat, men enligt en ny metaanalys av 23 studier visade de 11 studierna att tillskott med melatonin gav signifikanta resultat för viktminskning, BMI eller midjemått jämfört med placebo.
Det verkar också som att dosen och behandlingstiden har betydelse för resultatet. Resultaten var alltså bättre i studier där deltagarna fick 8 mg om dagen eller mer.

Blodfettprofil

Många överviktiga lider av icke-alkoholorsakad fettlever, där levern har blivit som en fettfabrik som producerar för mycket kolesterol och för mycket triglycerider – ofta från fruktos. Äldre studier på råttor med övervikt och diabetes har visat ett positivt samband mellan melatonintillskott, viktminskning och blodfettprofil.
Epidemiologiska studier tyder på att melatonintillskott kan förbättra blodfettprofilen och därmed förhindra hjärt- och kärlsjukdomar. Det antas därför att melatonin kan bidra till att förbättra kolesterolbalansen genom att sänka LDL-kolesterolet, som ofta förhöjs av övervikt och utgör en del av metabolt syndrom. Sammantaget tyder det på att fettbalansen förbättras eftersom omsättningen av fettämnen och kolhydrater i kosten förbättras.

Omsättning av kolhydrater och insulinresistens

Många överviktiga utvecklar insulinresistens, vilket också utgör en del av metabolt syndrom och typ 2-diabetes. Vid insulinresistens är cellernas förmåga att ta upp blodsocker nedsatt, eftersom insulinet verkar dåligt. Detta resulterar i att man inte blir riktigt mätt. Samtidigt avlägsnas överskottskalorier från blodomloppet och omvandlas till fettlager, som vanligtvis sätter sig som det farliga vita magfettet runt tarmarna. Insulinresistens, som kommer smygande, beror ofta på en kost rik på raffinerade kolhydrater och vegetabiliska oljor med omega-6.
Man har undersökt melatoninets roll i insulinresistens i vävnader som fettvävnad, bukspottkörtel och muskler. Överviktiga patienter som tog tillskott med melatonin i 12 veckor uppvisade ett fall i sitt insulinresistensindex. Det tyder på att melatonin kan förbättra omsättningen av kolhydrater genom att förbättra insulinkvaliteten. Höga nivåer av melatonin på natten och under sömnen är följaktligen förbundna med en förbättrad insulinkvalitet. Det kan också bero på att den goda tillräckliga nattsömnen i sig påverkar matsmältningen och andra metabola processer.

Melatoninets effekt på övervikt och mättnad

I översiktsartikeln granskar författarna flera studier som behandlar melatoninets effekt på övervikt genom en rad komplexa mekanismer i den ohälsosamma vita fettvävnaden, som överviktiga har för mycket av, samt den hälsosamma bruna fettvävnaden som genererar värme. Författarna granskar melatoninets komplexa roll för levern, bukspottkörteln och muskelmassan, som har avgörande betydelse för omsättningen av kolhydrater och fettämnen. Författarna granskar också melatoninets betydelse för mättnadshormonet leptin. Det visar sig faktiskt att många med insulinresistens också har leptinresistens, vilket är en ond cirkel som ökar hungern och viktproblemen. Eftersom de flesta av kroppens celler har receptorer för melatonin, tyder det på att de flesta vävnader behöver melatonin för att fungera normalt dygnet runt.

Övervikt i barndomen

Om modern under graviditeten lider av metabola störningar under graviditeten, som insulinresistens och diabetes, kan det öka barnets risk för att bli överviktigt tidigt i livet. Detta beror delvis på att moderns tallkottkörtel utsöndrar mindre melatonin. Däremot kan bröstmjölkens innehåll av melatonin bidra till att på sikt förebygga att barnet blir överviktigt.

Övervikt i klimakteriet

När kvinnor hamnar i klimakteriet vet man att minskningen av könshormoner kan orsaka vallningar, svettningar och andra olägenheter. Det antas vanligtvis att östrogenbrist är den främsta orsaken till ökad aptit och viktökning. Men det finns nu mycket som talar för att en drastisk nedgång i melatoninproduktionen har en ännu större inverkan på att många kvinnor går upp i vikt under denna period. Eftersom många kvinnor också får svåra sömnstörningar är tillskott med melatonin relevant vid dessa hormonella obalanser och sömnstörningar.

Dygnsrytm, sömnstörningar och övervikt

Enligt det astronomiska dygnet mår vi bäst av att vara vakna på dagen när det är ljust och att sova på natten när det är mörkt. Men många moderna människor lever inte i enlighet med den naturliga dygnsrytmen och ljusexponeringen. Det kan bero på skiftarbete, nattarbete, jetlag eller att man utsätts för mycket artificiellt ljus efter mörkrets inbrott – framför allt från skärmar och LED-lampor som ger ett ”blått” ljus. Det konstgjorda ljuset innan läggdags hämmar alltså kroppens melatoninproduktion, vilket kan göra det svårt att somna och sova gott med drömaktivitet.
Det är välkänt att sömnbrist är förknippat med övervikt, minskad insulinkänslighet och hjärtsjukdomar. Det är också välkänt att ens behov av snabba kolhydrater och stimulantia är större när man är trött och lider av sömnbrist. På så sätt äter man ofta för många kalorier och fel sorts kalorier under dagen om man har sovit för lite.
Ett stort antal studier har efter hand visat att tillskott med melatonin är som en naturlig sömntablett som kompenserar för kroppens brist på naturens villkor.
Melatonin och god sömn har alltså fler effekter på viktreglering via de metabola processerna, när man sover, och genom att man intar färre tomma kalorier när man är vaken och utvilad.

Olämplig hunger på natten

Kvinnor som äter för mycket på kvällen kan drabbas av ett syndrom där melatoninproduktionen är för låg och rubbad. Detta ökar produktionen av stresshormonet kortisol samt hormonet ghrelin, som orsakar hunger. De hormonella obalanserna gör alltså att kaloriintaget löper amok på natten. Vid dygnsrytmstörningar och brist på melatonin kan man därför överväga tillskott för att bli av med den alltför tidiga hungern.

Oxidativ stress, inflammation och övervikt

Övervikt är ofta förknippat med oxidativ stress. Det är ett tillstånd där det finns för många fria radikaler i förhållande till antioxidanter. En viktig orsak är att cellerna i den vita fettvävnaden bildar en mängd proinflammatoriska cytokiner. Detta orsakar en låg grad av kronisk inflammation, vilket genererar för många fria radikaler. Tillståndet är hälsofarligt eftersom de fria radikalerna sprids i kroppen, där de orsakar en rad kedjereaktioner inuti och mellan cellerna. Något av det farligaste är när de fria radikalerna angriper de omättade fettsyrorna i cellmembranen. Sammantaget banar oxidativ stress och en låg grad av kronisk inflammation väg för en lång rad kroniska sjukdomar som åderförkalkning, diabetes, Alzheimers och cancer.
I detta sammanhang visar det sig att melatonin är en kraftfull antioxidant, som kan bidra till att motverka oxidativ stress och kronisk inflammation.
I översiktsartikeln hänvisar författarna till flera studier som mer specifikt tar upp hur melatonin motverkar oxidativ stress och cellskador.

Tarmflora och övervikt

Matsmältningen har stor betydelse för vår allmänna hälsa, och den sker framför allt när vi sover. Tarmfloran är i detta sammanhang involverad i upptaget av näringsämnen, bildandet av mjölksyra och flera metabola processer, som också har betydelse för viktregleringen. Man har faktiskt hittat avgörande skillnader i tarmfloran hos normalviktiga och överviktiga personer.
Som nämnts bildar vi själva melatonin, främst i tallkottkörteln. Man har dessutom funnit att tarmfloran också bildar melatonin, och att det finns särskilt många receptorer för melatonin i tarmvävnaden.
Detta tyder på att melatonin bidrar till tarmflorans viktiga mångfald. Studier har visat att tillskott med melatonin kan förbättra tarmfloran vid tarminflammation orsakad av sömnbrist. Samtidigt fungerar melatonin som en viktig antioxidant som motverkar oxidativ stress och inflammatoriska processer i tarmen. I översiktsartikeln tittar författarna närmare på hur melatoninet kan reglera upptaget av näringsämnen och därigenom kroppens energiomsättning.
En varierad, fiberrik kost bidrar till den viktiga mångfalden i tarmfloran.

Tillskott med melatonin

Tillskott med melatonin är oftast i en form som är helt identisk med kroppens eget melatonin.
Enligt översiktsartikeln är melatonin en säker och beprövad produkt, och inga signifikanta biverkningar har identifierats. Den dåsighet och trötthet som kan uppstå vid normala doser, försvinner när du minskar dosen eller slutar ta tillskottet.
Melatonin bör endast tas innan man går och lägger sig. Det rekommenderas inte att köra bil eller utföra någon annan riskabel aktivitet som kräver ens fulla uppmärksamhet efter intag av melatonin.
Melatonin rekommenderas vanligtvis inte till barn under 12 år, gravida eller ammande, såvida det inte sker enligt läkarens anvisning.
Doseringen är vanligtvis 3 mg dagligen, som intas ungefär en halvtimme till 1 timme före sänggående, om inget annat anges. I några av studierna gav man upp till 10 mg per natt.

Slutsats

Enligt översiktsartikeln visar melatonin positiva effekter vad gäller blodets lipidprofil, insulinresistens och övervikt. Detta kan bero på melatoninets roll genom att reglera processer i dygnsrytmen, fettvävnad, mikrofloran, oxidativ stress, inflammation, sömnstörningar och andra processer. Men inte alla kliniska data visar att melatonin har en effekt på viktminskning.
Forskarna efterlyser därför fler och större studier, kanske med större doser och över längre tid, så att man bättre kan förstå melatoninets mekanismer på övervikt.
Det är under alla omständigheter viktigt att få sin goda nattsömn med hänsyn till matsmältningens skull, och för att sömnbrist kan orsaka mer hunger dagen efter och på sikt skada insulinkänsligheten. Därför är tillskott med melatonin alltid aktuellt om man både sover dåligt och vill gå ner i vikt.
Eftersom kost och motion spelar en avgörande roll kan vi också hänvisa till följande artikel:

»Blodsocker, diabetes och tillskott«

Referenser:

Qingyun Guan etb al. Mechanism of melatonin in Obesity: A Review. International Journal of Molecular Sciences. 2022

Ewa Waleca-Kapica et al. Melatonin and Female Hormone Secretion in Postmenopausal Overweight Women. International Journal of Molecular Sciences. 2015

Jiménez-Aranda A et al. Melatonin induces browning of inguinal white adipose tissue in Zucker diabetic fatty rats. J Pin Res 2013 E pub ahead of print

Brown Fat Cell Discovery May Lead to Treatment of Obesity. Sci-news.com 2013