Överviktiga lider ofta av prediabetes, även kallat metaboliskt syndrom, där det föreligger en störd sockermetabolism som gör det svårt att känna sig mätt och hålla vikten. Många har dessutom ett lägre innehåll av krom i blodet, och detta kan bidra till insulinresistens, bukfetma, högt kolesterol och högt blodtryck, vilket alla är tecken på metaboliskt syndrom. Detta framgår av en ny kinesisk studie som har publicerats i Nutrition Journal. Tidigare studier tyder dessutom på att tillskott med kromjäst kan hjälpa till att reglera blodsockret. I samband med reglering av blodsocker och viktminskning handlar det också om att justera förhållandet mellan kolhydrater, fett och protein för att få ett optimalt energiutnyttjande.

Samtidigt antas det att över en miljard människor lider brist på D-vitamin. Detta ökar risken för smitta, och att infektioner med covid-19 och nya varianter blir komplicerade och livshotande. I den spanska provinsen Andalusien började man i november 2020 att ge sårbara grupper tillskott med D-vitamin i en särskilt aktiv form. Effekten kom ganska snabbt. Antalet patienter på intensivvårdsavdelningen störtdök, och antalet dödsfall minskade med 82 procent. Samtidigt steg antalet dödsfall i Storbritannien och på många andra platser, troligen för att bristen på D-vitamin ökar under vintermånaderna. En brittisk politiker har därför bett premiärminister Boris Johnson att följa ”den andalusiska metoden”, som är effektiv och billig. En tidigare spansk studie visar dessutom att tillskott med aktivt D-vitamin till inlagda covid-19-patienter också räddar liv. Så hur mycket D-vitamin behöver vi egentligen – och hur kan vi själva aktivera D-vitaminformen från sol och vanliga tillskott?

- och alarmerande behov av ansvarsplacering

Brist på D-vitamin är vanligt och ökar risken för komplicerade covid-19-infektioner, muskelsvaghet, benskörhet, cancer och många andra sjukdomar.
Den danska livsmedelsmyndigheten rekommenderar nu att barn och vuxna tar tillskott med D-vitamin under hela vinterhalvåret, och att sårbara grupper tar starkare tillskott hela året. Men de nya rekommendationerna ingår fortfarande inte i den danska hälsomyndighetens kampanjer mot covid-19, eftersom D-vitamin tydligen har hamnat mellan stolarna vad gäller om det ska betraktas som ett näringsämne eller läkemedel. Enligt en tidigare engelsk studie på vårdhem finns det i dessa covid-19-tider ett alarmerande behov av en omedelbar lösning på ansvarsplaceringen, så att vårdhemboende och andra sårbara grupper får sitt tillskott av D-vitamin på samma sätt som receptbelagd medicinering.

B6-vitamin har betydelse för energinivån, immunförsvaret, nervsystemet och många andra funktioner. Det är också möjligt att B6-vitamin kan minska svårighetsgraden av covid-19-infektioner. Detta framgår av en artikel publicerad i Frontiers in Nutrition, skriven av forskare från Japan, Kina och Thailand. Forskarna hänvisar samtidigt till flera kliniska studier som avslöjar hur C-vitamin, D-vitamin, magnesium och zink kan reducera svåra symtom hos covid-19-patienter. Och de efterlyser mer uppmärksamhet och studier på B6-vitamin. Detta beror på att de patienter som drabbas allvarligt av covid-19 ofta har kroniska sjukdomar och brist på flera livsviktiga näringsämnen.

Hjärtsvikt drabbar miljontals människor världen över, och många dör under de närmsta åren efter den första sjukhusinläggningen för akut hjärtsvikt. Men en kost rik på omega-3-fettsyrorna EPA från fet fisk och ALA från vegetabiliska livsmedel som valnötter hänger samman med en bättre prognos för hjärtsviktpatienter, däribland en lägre risk för blodproppar och för tidig död. Detta framgår av en ny studie som har publicerats i tidskriften Journal of the American College of Cardiology. Du kan också läsa mer om ett annat ämne som förbättrar hjärtfunktionen och överlevnaden efter en akut hjärtsvikt.

Förlust av muskelmassa kan bero på brist på motion, brist på protein, åldringsprocesser och andra faktorer. Insulinkänslighet och syraansamling är också förbunden med förlust av muskelmassa. I detta avseende verkar det som om ett högre intag av grönsaker med kalium, som är ett basbildande mineral, är förknippat med en lägre risk för förlust av muskelmassa hos män. Men inte hos kvinnor.

Det har tidigare bevisats att hårt drabbade coronapatienter ofta lider brist på D-vitamin och selen, vilket har betydelse för ett välfungerande immunförsvar. En dansk forskargrupp har nu bekräftat en holländsk studie som visar att brist på K-vitamin också är vanligt bland hårt drabbade coronapatienter. K-vitamin finns särskilt i mörkgröna grönsaker, och i kroppen uppträder det både som K1-vitamin och K2-vitamin med olika funktioner. Brist på K-vitamin eller dåligt utnyttjande kan bero på ensidig kost och vissa typer av läkemedel. Även om det ännu inte finns några bevis för att K-vitamin kan förebygga eller mildra coronainfektioner kommer forskarna med flera intressanta hypoteser.

D-vitamin har en förbisedd betydelse för immunförsvaret, och brist ökar risken för bakteriell lunginflammation med upp till 60 procent. Detta framgår av en stor dansk studie från Herlev Hospital, Gentofte Hospital och Köpenhamns universitet, där man har undersökt 116 000 deltagare. Eftersom många äldre, cancerpatienter och andra kroniskt sjuka är särskilt utsatta för luftvägsinfektioner, och eftersom bakteriell lunginflammation kan vara livshotande, ser forskarna nu en potential i att tillhandahålla tillskott med D-vitamin vid förebyggande, en åtgärd som ska undersökas ytterligare.