B3-vitaminbrist ökar risken för demens, neurologiska sjukdomar och aggression

B3-vitamin spelar en central roll för hjärnan, nervsystemet och den mentala hälsan. Flera studier tyder på att brist på B3-vitamin ökar risken för demens, Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom och schizofreni. Dessutom visar epidemiologiska studier att dieter utan B3-vitamin är förbundna med aggression och en ökad förekomst av mord. Brist på B3-vitamin kan bland annat bero på kost- och miljöfaktorer. Samtidigt finns det indikationer på att vissa har ett större behov på grund av genetiska variationer och dåligt utnyttjande. Man ska också vara medveten om att skillnaden mellan olika tillskott är stor.

B3-vitamin (niacin) finns främst i proteinhaltiga livsmedel som kött, fisk, nötter, fullkorn och baljväxter. Dessutom kan levern syntetisera B3-vitamin från aminosyran tryptofan samt B6-vitamin, som också bör tillföras via kosten.
B3-vitamin har betydelse för cellernas energiomsättning som en del av koenzymet NAD. B3-vitamin har också betydelse för cirkulationen, blodsockret, huden, slemhinnorna och inte minst hjärnan, nervsystemet och den mentala hälsan.
Pellagra är den klassiska bristsjukdomen som kännetecknas av diarré, dermatit (atopiskt eksem) och demens. Sjukdomen kan senare leda till hjärtsvikt och dödsfall vid utebliven behandling.
Andra psykiska symtom på pellagra kan vara sömnsvårigheter, trötthet, huvudvärk, förvirring, dålig koncentration, ångest och aggressivitet. Det tyder också på att flera av de psykiska symtomen i fråga även kan uppstå vid mindre brister på B3-vitamin, där pellagra inte har konstaterats.
Brist på B3-vitamin är vanligast i fattiga områden där kosten huvudsakligen består av majs och raffinerat vete. Brist på B3-vitamin kan också uppstå vid brist på tryptofan samt högt blodsocker, alkoholmissbruk, leversjukdomar, åldrandeprocesser, diuretika, immunhämmande läkemedel och vissa tarmsjukdomar som Crohns sjukdom.
Men enligt vissa forskare föreligger den största praktiska orsaken i samband med DNA-variationer, som gör det svårt för cellerna att binda NAD. Därför har dessa personer ett mycket större behov av B3-vitamin än andra.

• B3-vitamin kallas också niacin – en samlingsbeteckning för de två formerna nikotinsyra och nikotinamid.
• B3-vitamin omvandlas till koenzymet NAD (nikotinamidadenindinukleotid) i levern.
• NAD är involverat i mer än 400 biokemiska reaktioner.
• Det är allmänt känt att NAD är avgörande för energiomsättningen i nervceller och andra celler.
• NAD har dessutom betydelse för de anabola (uppbyggande) processerna samt reparationen av skadat DNA.

Demens och Alzheimers sjukdom

Flera studier har visat att förvirring och demens kan vara tecken på B3-vitaminbrist.
Alzheimers sjukdom, som är den främsta orsaken till demens, orsakas av skadade nervceller i flera delar av hjärnan. Det förekommer också brist på signalämnet acetylkolin som har betydelse för hjärncellernas kommunikation.
En studie från 2004 publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry fann att personer som intar mer B3-vitamin genom kost eller tillskott löper en lägre risk att utveckla kognitiv försämring och Alzheimers sjukdom.
Enligt en amerikansk studie från 2018 kan en speciell form av B3-vitamin (nikotinamidribosid) förebygga de neurologiska skadorna vid Alzheimers sjukdom och därmed ha en positiv effekt.
Annan forskning visar också att B3-vitamin kan boosta nervceller och reparera skadade nervcellers DNA.

Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom är en utbredd kronisk sjukdom i nervsystemet, då nervcellerna bryts ner. Symtomen beror på brist på signalsubstansen dopamin som hjärnan hela tiden behöver för kontroll av olika rörelser. Man har funnit att patienter med Parkinsons sjukdom har mindre B3-vitamin i blodet, vilket beror på biverkningar från läkemedel och andra faktorer. Man har också funnit att tillskott med B3-vitamin kan minska trötthet samt förbättra humöret och handskakningar. Detta framgår av en studie från 2021 publicerad i tidskriften Frontiers in Aging Neuroscience. Forskarna tror därför att B3-vitamintillskott till patienter med Parkinsons sjukdom har potential att förbättra livskvaliteten och bromsa utvecklingen av sjukdomen.

Schizofreni

År 1942 införde amerikanerna obligatorisk livsmedelsberikning med B3-vitamin för att förhindra pellagra. Ungefär tio år senare märkte den kanadensiske biokemisten, läkaren och psykiatern Abram Hoffer likheter mellan pellagra och schizofrena patienter som han behandlade. Hoffer antog därför att de schizofrena patienterna var i behov av mer B3-vitamin. Därefter behandlade Hoffer över tiotusen schizofrena patienter med B3-vitamin, varav flera blev mycket bättre. Hoffer har även skrivit flera böcker om ortomolekylär medicin, där man ger tillskott med niacin och andra vitaminer och mineraler i större terapeutiska doser mot schizofreni och många andra sjukdomar.
Enligt Hoffer kan schizofreni bland annat orsakas av toxinet adrenokrom, som är ett oxiderat derivat av adrenalin. Enligt Hoffer kan B3-vitamin reducera adrenokromet, och vitaminet kan även reglera dopamin och andra signalsubstanser.
Hoffer gav de schizofrena patienterna mycket stora doser av B3-vitamin i form av nikotinsyra (100–1 000 mg 3 gånger om dagen) med en långsam upptrappning för att undvika så kallad niacinrodnad med värme och rodnad i ansiktet. På så sätt skulle de höga doserna av nikotinsyra vara säkra att inta, och Hoffer använde terapin i över 60 år utan allvarliga biverkningar.

Aggression, mord och kannibalism

Enligt forskaren Gerard Baumgart och flera epidemiologiska studier är otillräckliga majsbaserade dieter associerade med en högre förekomst av aggression, mord och självmord hos människor.
En studie från Strasbourgs universitet avslöjade också att hamstrar som endast fick en majsbaserad diet utan B3-vitamin dödade sina syskon och avkommor. Det visade sig senare att tillskott med B3-vitamin fullständigt eliminerade hamstrarnas aggressiva och kannibalistiska beteende.

• Neurologiska sjukdomar och aggressivt, våldsamt beteende har blivit vanligare.
• Enligt läkaren och psykiatern Abram Hoffer och andra forskare inom området bör därför tillskott med större doser B3-vitamin testas som en del av behandlingen.

Behov och tillskott

RI för vuxna är 16 mg, och denna dos förhindrar bristsjukdomen pellagra. Men som nämnts kan vissa personer ha ett mycket större behov av flera orsaker och därför behöva terapeutiska doser.
Tillskott med B3-vitamin (niacin) finns i två former: nikotinsyra och nikotinamid.
Nikotinsyra kommer snabbast in i blodomloppet och har störst terapeutisk effekt. Men det är också nikotinsyra som i större mängder kan ge en ofarlig niacinrodnad och värme i ansiktet. Därför bör man alltid börja med låga doser nikotinsyra och trappa upp till de högre terapeutiska doserna.
Man kan också välja tillskott med B3-vitaminformen nikotinamid, men den terapeutiska effekten är inte lika bra vid stora brister.
Tillskott med B3-vitamin bör i allmänhet intas med andra B-vitaminer i samband med måltid och åtskilt från syraneutraliserande läkemedel för att uppnå bästa upptag och utnyttjande.
Gravida kvinnor bör dock inte inta stora doser niacin eftersom det kan skada fostret.

Referenser:

Sasa Rediz, Vikas Gupta. Niacin Deficiency. StatPearls (internet) 2022

Ed Adamczyk. Study: Vitamin B3 variant could help Alzheimer’s patients. UPI 2018

Raymond Chong et al. Niacin Enhancement for Parkinson’s Disease: An Effectiveness Trial. Frontiers in Aging Neuroscience. 2021

Mawson A, Jacobs K. Corn consumption, tryptofan, and cross-national homicide rates. Orthomolecular Psychiatry 1978

Penberthy. WT. Niacin rescues cannibalistic hamsters. The historical significance of 1940s mandatory niacin enrichment. OMS 2017