Ett stigande antal unga kvinnor riskerar att få barn med otillräcklig utveckling av den mentala kapaciteten på grund av jodbrist. Detta kan bero på utarmad jord och förändrade kostvanor med färre jodinnehållande animaliska produkter. Det finns också många som föredrar havssalt och himalayasalt istället för jodberikat salt. Jodbrist verkar vara störst bland kvinnor som lever på en växtbaserad vegankost, men det förekommer också bland kvinnor som äter kött. Detta framgår av en studie från University of South Australia. Så hur får gravida kvinnor tillräckligt med jod, och finns det jodberikat salt av god kvalitet utan klumpförebyggande medel som aluminium?

- under hela livet

Neurologer är nu eniga om att hjärnans nervceller, neuronerna, ständigt förändrar sig i förhållandet till inre och miljömässiga stimuli. På detta sätt lär vi oss nya färdigheter och utvecklar vårt minne. Hjärnans förmåga att anpassa sig och förändras kallas neuroplasticitet, och läkare har länge misstänkt att denna inträffar vid kontaktpunkterna mellan neuronerna. En forskargrupp från Freiburgs universitet i Tyskland har nu funnit att ett A-vitaminliknande ämne påverkar neuronernas anpassning vad gäller struktur och funktion. Forskarna hoppas att upptäckten kan bidra till utvecklingen av nya terapeutiska strategier vid behandling av hjärnsjukdomar. Tidigare studier visar att omega-3-fettsyror, D-vitamin och livsstil också spelar en avgörande roll för hjärnans neuroplasticitet och utveckling.

Bröstcancer är mycket vanligare i västvärlden än på andra ställen i världen. Därför anser man att den hänger samman med livsstilsfaktorer och brist på viktiga näringsämnen. Det har länge varit känt att brist på D-vitamin ökar risken för bröstcancer. Enligt en ny studie som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Endocrinology finns det också en koppling mellan brist på D-vitamin och utvecklingen av metastaser i lungorna. Tidigare studier visar dessutom att utbredd brist på selen, jod, omega-3 och sömnhormonet melatonin ökar risken för bröstcancer, och att enkla tillskott kan göra en skillnad i förebyggandet och som ett led i en eventuell behandling.

Över hela världen ökar förekomsten av astma och allergier hos små barn. Detsamma gäller brist på D-vitamin hos gravida och nyfödda. Eftersom D-vitamin är viktigt för ett normalt immunförsvar på flera områden, har en forskargrupp från Nederländerna tittat närmare på sambandet i en översiktsartikel. Forskarna drar slutsatsen att en adekvat nivå av D-vitamin i blodet under graviditet och de tidiga levnadsåren kan minska risken för att utveckla astma och allergier. Forskarna fann också att tillskott med D-vitamin kan minska sjukdomsbördan från dessa utbredda sjukdomar. Den nya studien har publicerats i Nutrients.

Varningar om solen och hudcancer är vanligt. Men vi måste ändå se till att få tillräckligt med D-vitamin från sommarsolen – så länge vi inte bränner oss. För D-vitamin är viktigt för immunförsvaret, humöret, skelettet, cancerförebyggande och mycket mer. En svensk studie har visat att brist på sol är lika farligt som rökning. En engelsk studie har visat att D-vitamin hämmar åldrandet av våra celler, och en dansk studie har visat att brist på D-vitamin ökar risken för tidig död. Så hur mycket D-vitamin bildar vi egentligen från sommarsolen? När finns det behov av tillskott? Och varför bör äldre, personer med mörk hud och vissa andra befolkningsgrupper ta tillskott hela året?

Det är allmänt känt att kronisk trötthet kan följa i kölvattnet av influensa, herpes, covid-19 och andra virusinfektioner. Immunförsvaret fungerar inte optimalt, och det är oxidativ stress och inflammation som orsakar tröttheten. Tillståndet åtföljs ofta av koncentrationssvårigheter, depression och sömnproblem. Vid oxidativ stress föreligger det en obalans mellan fria radikaler och antioxidanter. I detta sammanhang är C-vitamin en av de mest potenta antioxidanterna, och det visar sig att intravenös behandling med stora doser C-vitamin kan minska tröttheten efter olika virusinfektioner. Detta framgår av en översiktsartikel i den vetenskapliga tidskriften Nutrients, där författarna också nämner intravenös behandling med C-vitamin i samband med kroniskt trötthetssyndrom efter covid-19-infektioner.

Kostens innehåll av C-vitamin, B6-vitamin, B12-vitamin, folinsyra och andra vitaminer har en positiv inverkan på den psykiska och fysiska hälsan. Det är också möjligt att brist på vitaminer kan leda till depression och kronisk smärta. Detta framgår av en japansk studie av medelålders och äldre deltagare. Eftersom det blir fler och fler äldre i världen, och fler drabbas av psykiska och fysiska sjukdomar, kommer forskarna närmare inpå kostens betydelse för livskvaliteten på flera parametrar.

Vår näringsstatus har avgörande betydelse för hälsan och hur vi hanterar infektioner. I detta sammanhang har selen flera funktioner inom immunförsvaret, som en antioxidant och genom att motverka olämpliga inflammationer. Selen spelar dessutom en roll för att virus inte ska mutera, vilket gör dem farligare eller skapar nya vågor. Ett kinesiskt forskarteam har nu granskat ett antal studier om selenets nyckelroll i försvaret mot influensa, hiv och andra RNA-virus. Det framgår bland annat att risken för att få en covid-19-infektion är tio gånger lägre i områden där jorden är rik på selen. Det är därför problematiskt att selenbrist är utbrett i Europa, Kina, Afrika och på många andra platser på grund av selenfattiga jordar.