Magnesiumets betydelse för blodsockret
- även vid typ 2-diabetes
Ett stabilt blodsocker är av avgörande betydelse för vår hälsa, energinivå och humör. Men miljontals människor lider av insulinresistens, vid vilket cellernas förmåga att ta upp blodsocker är nedsatt. Insulinresistens förekommer även vid typ 2-diabetes. I en översiktsartikel, publicerad i Advanced Biomedical Research, tittar författarna närmare på magnesiumets roll för insulinkänslighet, blodsocker och energiomsättning. Enligt ett antal studier drar författarna slutsatsen att tillskott med magnesium är relevant vid insulinresistens och typ 2-diabetes. Man bör också vara välförsedd med magnesium vid själva förebyggandet av dessa sjukdomar, som har enorma mänskliga och socioekonomiska konsekvenser.
När vi har ätit kolhydrater bryts de ner till blodsocker (glukos). Bukspottkörtelns betaceller producerar då hormonet insulin som låser in blodsockret i cellerna. Vid insulinresistens är cellernas förmåga att ta upp blodsocker nedsatt, och det är särskilt fallet i levern och musklerna. Cellernas förmåga att bränna fett, som normalt sett är en god energikälla, minskar också.
Insulinresistens orsakas av att cellernas insulinreceptorer förlorar sin känslighet för insulin. Vid typ 2-diabetes och Alzheimers sjukdom har man även hittat insulinresistens i hjärnan.
I den vetenskapliga litteraturen rapporteras att ett speciellt glukostransportprotein (GLUT) bidrar till cellernas upptag av glukos. I detta sammanhang har studier på djur och människor visat att det vid insulinresistens och typ 2-diabetes finns defekter i dessa glukostransportproteiner, GLUT. Detta bidrar till att minska upptaget av blodsocker i cellerna. Samtidigt föreligger det en risk för att de överflödiga kalorierna avlägsnas från blodomloppet och deponeras som fett.
Insulinresistens leder till en mängd olika metabola störningar som också orsakas av förhöjt insulin, en låg grad av kronisk inflammation och oxidativ stress, där fria radikaler via kedjereaktioner angriper kolesterol, celler och vävnader.
Insulinresistens är dessutom ett förstadium till övervikt, metaboliskt syndrom, hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och cancer.
Insulinresistens utvecklas ofta under flera år till följd av ett högt kolhydratintag – särskilt vad gäller raffinerade, friterade eller flytande kolhydrater som vitt mjöl, vitt socker, pommes frites, skräpmat, godis, läsk och juice. Insulinresistens och en störd sockeromsättning kan också göra att levern producerar för mycket kolesterol och triglycerider.
Metaboliskt syndrom kännetecknas av:
- Insulinresistens.
- Övervikt, och särskilt för mycket fett runt magen.
- Högt blodtryck.
- För höga fett- och kolesterolvärden.
- Förhöjt fasteblodsocker.
- Förstadium till typ 2-diabetes.
Magnesiumets betydelse för energiomsättning och enzymprocesser
Magnesium är ett av de mineraler vi behöver mest av. I kroppen förekommer magnesium i form av magnesiumjoner (Mg2+). Hela 99 procent av kroppens magnesiumjoner finns inuti cellerna, där de reglerar mer än 300 enzymprocesser och andra metaboliska processer.
I översiktsartikeln betonar författarna att magnesium är viktigt för:
- Energiomsättningen.
- Blodsockertransport genom cellmembranen.
- Leverns glukoneogenes (bildning av glukos eller glykogen från andra ämnen än kolhydrater).
- Bukspottkörteln funktioner på flera fronter.
- Utsöndring av insulin och interaktioner med cellernas receptorer för insulin.
- Aktivering av D-vitamin, för vilket de flesta av kroppens celler har receptorer, däribland de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln.
- Kroppens kalciumfördelning.
Magnesium är viktigt för kroppens kalciumfördelning eftersom det blockerar cellernas upptag av kalcium i mjukvävnaderna. Vid brist på magnesium, och om koncentrationen av kalcium blir för hög, föreligger det en risk för att cellerna blir stressade och utvecklar inflammationstillstånd. Obalansen mellan magnesium och kalcium kan också minska bukspottkörtelns utsöndring av insulin på ett indirekt sätt.
Därför har magnesium på flera fronter en avgörande betydelse för den normala sockeromsättningen.
Magnesiumets roll för att förbättra insulinkänsligheten och blodsockret
Man hänvisar i översiktsartikeln till ett stort antal studier och metaanalyser som behandlar fördelarna med att ge tillskott med magnesium till patienter med insulinresistens och typ 2-diabetes. I olika studier har man gett magnesiumtillskott i förhållande till kroppsvikt, i dricksvattnet eller i dagliga doser på 250–365 mg under 4–26 veckor.
Magnesiumtillskott har också getts i olika organiska och oorganiska former. Här är det viktigaste att dessa magnesiumformer efter intag bryts ner till fria magnesiumjoner (Mg2+), som kan tas upp i blodet från tunntarmen. Det bör också tilläggas att den oorganiska föreningen magnesiumoxid inte tas upp särskilt bra och främst verkar i tarmen, där föreningen har en laxerande effekt.
Enligt de många studierna drar författarna slutsatsen att tillskott med magnesium och en normal nivå av magnesiumjoner i blodet (Mg2+) hänger samman med:
- Optimal funktion av många enzymer och insulin.
- Energi- och kolhydratomsättning.
- Förbättring av bukspottkörtelns betaceller som bildar insulin.
- Förbättring av cellernas insulinkänslighet.
- Stimulering av glukostransportproteiner, GLUT.
- Förbättring av cellernas förmåga att ta upp blodsocker.
- Minskning av inflammation och oxidativ stress.
- Förbättring av tyrosinkinasaktivitet (enzym med på och av-funktioner i många celler).
- Kliniska förbättringar vid typ 2-diabetes.
Tillskott med magnesium kan därför vara användbart vid förebyggande och behandling av insulinresistens och typ 2-diabetes. Kvaliteten på magnesiumtillskottet, dosen och behandlingens längd har också betydelse.
Magnesium, kost och blodsocker
I samband med regleringen av blodsockret kan det alltid löna sig att få i sig magnesium genom fullkorn, grönsaker, nötter och andra goda källor som samtidigt bidrar med fibrer och flera andra näringsämnen. Det kan också vara fördelaktigt att minska intaget av kolhydrater (särskilt de raffinerade och flytande), och få i sig tillräckligt med protein och bra fetter till alla huvudmåltider.
Proteiner, fetter och fibrer bromsar själva upptaget av kolhydrater. Detta hjälper till att säkerställa ett stabilt blodsocker, så att man känner sig mätt längre.
Referenser:
Azadehalsadat et al. The Terapeutic Effects of Magnesium in Insulin Secretion and Insulin resistance. Advanced Biomedical Research 2022
Steven E. Arnold et al. Brain insulinresistance in type 2 diabetes and Alzheimers disease: concepts and conundrums. Nature reviews neurology. 2018
Ya Liu et al. Dietary magnesium Intake Level Modifies the Association Between Vitamin D and Insulin resistance: A Large Cross-Sectional Analysis of American Adults. Frontiers in Nutrition 2022
Pernille Lund. Sådan får du styr på dit blodsukker og din vægt. Ny Videnskab. 2013
- Skapad