Antioxidanter som C-vitamin kan motverka förgiftning av krom 6. Detta framgår av en ny studie publicerad i tidskriften Experimental Biology. Krom 6 används i industrin för många ändamål. Allvarliga förgiftningssymptom som cancer belystes bland annat i filmen ”Erin Brockovich”, som är baserad på en sann historia. Nu hävdar danska forskare att gränsvärdena för krom 6 är satta allt för högt och att det inger en känsla av falsk trygghet. Därför måste vi så långt det går undvika krom 6 och skydda oss med antioxidanter. Däremot måste vi ha krom 3, som är viktigt för blodsockret.

B3-vitamin har en terapeutisk effekt vid behandlingen av progressiva muskelsjukdomar – däribland mitokondriell myopati, som beror på defekter i cellernas energiomsättning, och där det inte finns någon effektiv behandling. Detta framgår av en studie från Helsingfors universitet.

I slutet av våra cellers DNA-strängar finns det några skyddande telomerer. Dessa kan jämföras med ett klippkort eftersom de har betydelse för hur många gånger friska celler kan dela sig. Ju längre telomererna är, desto långsammare åldras cellerna. Kosten har stor betydelse, och enligt en större befolkningsstudie verkar det som att det dagliga intaget av C-vitamin har ett direkt samband med telomerernas längd. Detta samband gäller även i förhållande till Q10 och selen, enligt en tidigare svensk studie. Forskarna bakom de två studierna kommer närmare in på hur C-vitamin, Q10 och selen fungerar som unika antioxidanter som skyddar telomererna och cellerna mot skador orsakade av oxidativ stress.

Det är allmänt känt att gravida diabetiker löper en ökad risk för att utveckla ögonsjukdomen diabetisk retinopati. Kosten har stor betydelse, och det tyder nu på att brist på C-vitamin ökar risken. Detta framgår av en dansk studie på gravida kvinnor med typ 1-diabetes, som har publicerats i Antioxidants. Författarna beskriver samtidigt hur C-vitamin är en viktig antioxidant som skyddar celler och vävnader mot oxidativ stress orsakad av fria radikaler.

Risken för hörselnedsättning ökar med åldern och kostens näringsämnen har stor betydelse. Det tyder också på att magnesium och kalcium i rätt mängd minskar risken för åldersrelaterad hörselnedsättning. Detta framgår av en befolkningsstudie som har publicerats i tidskriften Frontiers in Nutrition. Författarna går också närmare in på hur magnesium och kalcium förebygger nedsatt hörsel via olika mekanismer och interaktioner mellan de två mineralerna.

För hudvård och naturligt skydd mot åldrande bör vi särskilt skydda våra celler mot fria radikaler. Dessa är aggressiva syreföreningar som vi alla blir utsatta för. Mängden ökar enormt under stress, för lite sömn, åldrandeprocesser, rökning, inflammationer, förgiftning, medicinering och solbränna. Vårt enda försvar mot de fria radikalerna är olika antioxidanter som A-, C- och E-vitamin, selen, zink och Q10. Vi har också behov av essentiella fettsyror. En optimal hudvård kräver därför att vi är välförsedd med dessa näringsämnen, som också ingår i energiomsättningen. Men vad är egentligen åldrandeprocesser? Varför kan de inte bara stoppas med anti-rynkcremer, botox och plastikkirurgi? Och vilka antioxidanter och fettsyror är det svårt att få tillräckligt av?

Ja, detta framgår av en ny studie publicerad i Free Radical Biology & Medicine. Det tyder alltså på att selenbrist via olika mekanismer minskar utsöndringen av natrium i njurarna, vilket leder till högt blodtryck. Studiens resultat är mycket relevant, eftersom högt blodtryck och resulterande tidig död är ett växande problem över hela världen. Samtidigt är selenbrist också ett växande problem, eftersom man tror att upp till en miljard människor lider brist på detta livsviktiga spårämne, främst på grund av selenfattiga markförhållanden som finns i stora delar av Kina, Europa och många andra platser i världen.

Q10 har betydelse för cellernas energiomsättning och som en kraftfull antioxidant som skyddar celler och cirkulation. Vi bildar själva den största mängden Q10. Men det tyder på att utbredda läkemedel som bisfosfonaterna alendronat och zoledronat mot benskörhet hämmar den egna produktionen av Q10, vilket påverkar cellernas energiomsättning, antioxidantförsvaret och andra metaboliska processer. Detta framgår av en ny in vitro-studie publicerad i tidskriften Scientific Reports. Tidigare studier har dessutom visat att de kolesterolsänkande läkemedlen, statiner, även hämmar den egna produktionen av Q10, vilket är förbundet med en rad biverkningar som trötthet, muskelvärk och impotens. Patienter kan därför dra nytta av att ta tillskott med Q10 för att förebygga eller minska de många biverkningarna.

Under andra världskriget var livsmedelsförsörjningen otillräcklig, och i Storbritannien ville man veta hur lite C-vitamin vi behöver för att förebygga den dödliga sjukdomen skörbjugg. Därför utfördes en drastisk studie, som senare bildade grunden för de nuvarande rekommendationerna för C-vitamin. Men nu har en granskning av den gamla studien avslöjat att det verkliga behovet av C-vitamin är större och att WHO bör höja de dagliga rekommendationerna. Men hur mycket C-vitamin behöver vi egentligen och vad är det bra för?

- som rör cancer, Parkinsons och andra neurologiska störningar

Mitokondrierna är cellernas kraftverk som levererar energi med hjälp av syre, Q10, selen och andra näringsämnen. Den tyske nobelpristagaren professor Otto Warburg bevisade för cirka 100 år sedan att även om cancer kan ha många sekundära orsaker, så finns det bara en huvudsaklig orsak: nämligen förändringar i mitokondriernas omsättning av syre. I boken Tripping Over the Truth beskriver molekylärbiologen Travis Christofferson hur samtida forskare bekräftar Warbugs teorier, och att vi borde ha en helt annan inställning till förebyggande och behandling av cancer. Andra studier visar att Parkinsons, migrän, demens, kroniskt trötthetssyndrom, fibromyalgi, epilepsi och andra neurologiska störningar också kan bero på defekter i mitokondrierna, som har många andra funktioner än energitillförsel. Vi bör därför ta väl hand om mitokondrierna under hela livet.
Man kan också läsa mer om keto-dieten, som optimerar mitokondriernas energiomsättning vid olika mitokondriella sjukdomar.

Professor Maret Traber, från Linus Pauling Institute i USA, har undersökt E-vitamin i många år. I en översiktsartikel granskar hon den senaste kunskapen om detta viktiga fettlösliga vitamin, i vilken det framgår att vi i praktiken bara har behov av alfa-tokoferol.

- och tillskott kan ha en ny terapeutisk potential

Ärftlig hemokromatos är en grupp sjukdomar vid vilka järn ansamlas i kroppen. Detta leder till oxidativ stress och vävnadsskador, vilket påverkar levern och andra organ. Enligt en ny argentinsk studie lider patienter med ärftlig hemokromatos brist på Q10 i blodet. Eftersom Q10 är viktigt för cellernas energiomsättning och som antioxidant i försvaret mot oxidativ stress, bidrar bristen till att förvärra sjukdomen. Därför antar forskarna att tillskott med Q10 kan vara en ny och säker potential i behandlingen.

- men bara i optimala doser

Q10 är ett mycket populärt tillskott eftersom det påverkar energiomsättningen och cirkulationen. Tillskott med Q10 kan dessutom hämma kroniska inflammationer, som är den röda tråden i de flesta kroniska sjukdomar. Detta framgår bland annat av en ny metaanalys publicerad i den vetenskapliga tidskriften Molecular Nutrition Food Research. Författarna kommer dessutom in på att större doser av Q10 har den bästa effekten. En tidigare studie tyder även på att selen förbättrar effekten av Q10, där de två tillskotten bör vara av god kvalitet med ett högt biologiskt upptag.

- men bara om kvaliteten är rätt

Q10 ingår i alla cellers energiomsättning. Det är också en viktig antioxidant som skyddar celler och kretsloppet på flera fronter. Vi bildar det mesta själva, men mängden minskar med åldern. Vissa sjukdomar är också förbundna med en lägre egenproduktion. I detta sammanhang har forskare funnit att tillskott med Q10 bland annat kan lindra symtom som ses vid hjärtsjukdomar, diabetes, njursjukdomar, migrän, kroniskt trötthetssyndrom och fibromyalgi. Q10 kan också förbättra hjärtfunktionen hos äldre, friska människor, och därmed minska risken för att dödsfall på grund av hjärt-kärlsjukdomar. Eftersom vi har svårt att ta upp Q10 betonar forskarna att tillskotten bör vara av läkemedelskvalitet. Detta framgår bland annat av en ny översiktsartikel som har publicerats online på www.nutraingredients.com.

Vi utsätts alla för tungmetaller och andra miljögifter genom vattnet, luften, kosten, kosmetika, tobaksrök, läkemedel och andra källor. De olika miljögifterna ökar risken för dåligt välbefinnande, cancer, neurologiska sjukdomar, ämnesomsättningssjukdomar, autoimmuna sjukdomar och andra allvarliga sjukdomar. Dessutom kan kombinationen av flera miljögifter orsaka farliga cocktaileffekter som vi vet för lite om. Det tyder dock på att en kost berikad med selen har en skyddande effekt. Detta framgår av en spansk studie på möss publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science of The Total Environment.

- och blir farligare

Det antas att en miljard människor på världsplan lider brist på selen, särskilt på grund av utarmad jord. Selenbrist gör oss mer sårbara för smitta, och det ökar risken för att virus muterar och blir farligare. Detta visar tidigare studier på RNA-virus, som kan orsaka influensa, hepatit, HIV och Keshans sjukdom. Coronavirus, som orsakar infektioner med förkylning och covid-19, tillhör också RNA-virus med en formidabel förmåga att mutera. Hos minkar har nu nya sorter framkommit, vilket är en käpp i hjulet för vaccinindustrin. Därför måste vi rusta immunförsvaret, som är utformat för att angripa virus på en bredare front. Men även om man äter hälsosamt är det bland annat svårt att få i sig tillräckligt med selen, och flera internationella forskare rekommenderar nu nödvändiga tillskott i kampen mot corona.

– och några goda kostråd

AMD är en vanlig ögonsjukdom som särskilt påverkar lässynen. Vid behandling rekommenderar danska Øjenforeningen mycket höga doser av vitamin C, vitamin E, zink och andra antioxidanter. Dessa rekommendationer baseras på dokumentation från ett stort amerikanskt forskningsprojekt och speglar det faktum att det allmänna rekommenderade intaget (RI) inte är tillräckligt för behandling av olika sjukdomar. Det finns också ett antal livsmedel som är särskilt relevanta om man vill förebygga AMD, eller som ett led i en behandling.

Luftförorening är ett allvarligt hälsoproblem i hela världen och tidigare studier visar att det bland annat ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Därför behövs det nya strategier när det gäller skydd. I detta sammanhang har en kinesisk studie nu funnit att tillskott med C-vitamin kan skydda cirkulationen mot oxidativ stress och andra skador till följd av luftförorening. Men hur mycket C-vitamin behövs egentligen för att uppnå en terapeutisk effekt?

Njurarna rensar blodet, och deras funktion är avgörande för cirkulationen och en god hälsa. Normala cellfunktioner, även i njurarna, är beroende av ett antal seleninnehållande proteiner och koenzym Q10. Man har emellertid funnit brister på båda ämnena hos äldre i många delar av världen. Däribland Europa. Därför har en grupp forskare från Sverige utfört en studie där de först tittade närmare på kroppens selenstatus och njurfunktionen hos en grupp äldre personer. Därefter fick några av deltagarna tillskott med selenjäst och Q10 i cirka 4 år. Det visade sig att den grupp som fick de två tillskotten på flera parametrar uppnådde en bättre njurfunktion än placebogruppen. De två tillskotten tillskrivs en positiv effekt på cellernas energiomsättning, inflammation och oxidativ stress. Studien har publicerats i Nutrients.

– och brist är vanligt

Tidigare studier har visat att zink spelar en viktig roll för den goda hälsan och för förebyggande av matstrupscancer. Men det har varit en gåta hur zink skyddar mot den utbredda cancerformen – fram till nu. Professor Zui Pan och hennes forskargrupp från University of Texas i Arlington, USA, har nämligen funnit de mekanismer varvid zink skyddar de friska cellerna och hämmar utvecklingen av cancerceller i matstrupen. Forskarna ser därför en stor potential för hur zink i rätt mängd kan bidra till att förebygga sjukdomen och fungera som ett led i behandlingen. Studien publicerades i tidskriften The FASEB Journal.

- och här kommer en checklista med typiska tecken och sjukdomar

Det antas att cirka två miljarder människor världen över lider brist på zink. Spårämnet ingår i över tusen enzymprocesser, och det är en viktig antioxidant som skyddar våra celler. Även låga zinkbrister kan medföra undermålig matsmältning, infektioner, hudproblem, trötthet, nedsatt fertilitet och DNA-skador – och med tiden öka risken för cancer och andra sjukdomar. Personer med ensidiga kostvanor, vegetarianer, veganer, äldre, gravida och ammande utgör en särskilt stor riskgrupp. Även om man får tillräckligt med zink genom kosten kan själva upptaget och utnyttjandet minskas av flera faktorer och öka det verkliga behovet.