Selenbrist får virus till att mutera

- och blir farligare

Det antas att en miljard människor på världsplan lider brist på selen, särskilt på grund av utarmad jord. Selenbrist gör oss mer sårbara för smitta, och det ökar risken för att virus muterar och blir farligare. Detta visar tidigare studier på RNA-virus, som kan orsaka influensa, hepatit, HIV och Keshans sjukdom. Coronavirus, som orsakar infektioner med förkylning och covid-19, tillhör också RNA-virus med en formidabel förmåga att mutera. Hos minkar har nu nya sorter framkommit, vilket är en käpp i hjulet för vaccinindustrin. Därför måste vi rusta immunförsvaret, som är utformat för att angripa virus på en bredare front. Men även om man äter hälsosamt är det bland annat svårt att få i sig tillräckligt med selen, och flera internationella forskare rekommenderar nu nödvändiga tillskott i kampen mot corona.

Virus är ultramikroskopiska, och det kan finnas flera miljoner i bara en liten punkt. Virus har ingen ämnesomsättning, därför måste de parasitera på andra celler när de förökar sig. Men de olika virusen kan bara fästa sig på celler med liknande receptorer – som nycklar i lås. När viruset har fäst sig vid en lämplig värdcell injicerar det sitt genetiska material – DNA eller RNA – så att värdcellen omvandlas till en virusfabrik. På detta sätt sprids otaliga virus som sedan kan fortsätta att angripa nya värdceller.
De olika RNA-virus som orsakar förkylning, influensa, herpes och HIV har lätt att mutera och lura immunförsvaret, så att det måste börja om från början. Detta motsvarar att byta lås på en dörr så att den gamla nyckeln inte längre fungerar.
Coronavirus, som finns hos fåglar och däggdjur, har också lätt för att mutera. Coronavirus tillhör faktiskt en mycket stor grupp, varav några är ofarliga och andra kan orsaka förkylning, SARS (2002), MERS (2012) och covid-19. Man har nu funnit en ny variant hos minkar, och utvecklingen av nya coronavirus stannar knappast här.
Virus reagerar inte på vanliga antibiotika, och det är svårt att producera effektiva vacciner mot alla RNA-virus eftersom de muterar så lätt. Därför måste vi rusta immunförsvaret, som sedan tidernas begynnelse har utvecklats för att angripa många olika mikroorganismer på flera fronter.

Livshotande virus vid selenbrist

I Keshan-provinsen i nordöstra Kina, där jorden är extremt fattig på selen, upptäckte man en dödlig hjärtsjukdom som nu kallas Keshans sjukdom. Den orsakas av ett annars ofarligt RNA-virus, Coxsakie B, som immunförsvaret inte kan bekämpa vid selenbrist. Efsas rekommendationer kan också leda till ledgångsreumatism och cancer, så redan på 1960-talet började man i området förebygga och utrota den fruktade sjukdomen med selentillskott.
I linje med Keshans sjukdom har den amerikanska forskaren Melinda A. Beck senare genomfört sensationella studier. Först lät hon två grupper möss med och utan selenbrist smittas med Coxsackie B-virus. De möss som fick tillräckligt med selen förblev friska, och de möss som led av selenbrist utvecklade hjärtinflammation och dog.
En annan studie avslöjade att möss som blev infekterade med influensavirus A kombinerat med selenbrist drabbas av ökade mutationer i dessa RNA-virus. Samtidigt fick mössen det svårare att bekämpa influensa jämfört med de möss som inte led brist på selen. De influensainfekterade möss som led brist på selen utvecklade också allvarliga lungkomplikationer till följd av infektionen, medan de möss som hade tillräckligt med selen bara fick milda symtom.
Enligt Melinda A. Becks experiment kommer virus inte att mutera och bli farliga när maten innehåller mycket selen och E-vitamin. Det visar sig att de två näringsämnena arbetar i nära samarbete, och att selenbrist är det största problemet.
Enligt flera studier visar det sig att ju större selenbristen är, desto större är risken för att olika RNA-virus kommer att mutera. De kan också bli farligare.
Det är inte heller någon tillfällighet att många nya stammar av RNA-virus, däribland influensa och corona, bland annat kommer från selenfattiga områden i Kina.
Selen har sammantaget en förbisedd betydelse för ett välfungerande immunförsvar, och utbredd brist ökar bland annat risken för att dö av covid-19 och HIV.

Hur skyddar selen mot mutationer i RNA-virus?

Som det framgår kan mutationer i RNA-virus uppstå när de introduceras till en annan art som mink, där viruset sedan måste anpassa sig.
Men enligt Keshans sjukdom, infektioner med influensa och andra RNA-virus, kan mutationer också uppstå under en infektion. Dessa mutationer orsakas av fria radikaler och oxidativ stress, varvid det förekommer en obalans mellan fria radikaler och antioxidanter i kroppen.
De fria radikalerna är faktiskt en del av immunförsvarets missilvapen, som produceras av vita blodkroppar. Men det är samtidigt viktigt att de fria radikalerna är under kontroll, så att de inte orsakar oxidativ stress, eftersom det kan medföra skador på celler och vävnader och att överlevande virus muterar och blir farligare för kroppen.
I detta sammanhang ingår selen i de kraftfulla antioxidanterna GPx-enzymer (glutationperoxidaser) och TXNRD (tioredoxinreduktaser), som just skyddar mot olämpliga reaktioner från immunförsvarets fria radikaler.

Varför är selenbrist så vanligt?

Selen finns i fisk, skaldjur, inälvsmat, ägg, mejeriprodukter, paranötter, korn och grödor. Men det antas att en miljard människor lider brist på selen, främst på grund av utarmad jord. Följaktligen är jorden selenfattig i Europa såväl som stora delar av Kina, Indien, Sydamerika, södra Afrika och sydvästra USA. Schweiziska forskare från Swiss Federal Institute of Aquatic Science and Technology baserar dessa antaganden på ett stort antal analyser av klimat- och markförhållanden, där olika förändringar kan minska jordens innehåll av selen ännu mer i framtiden. Detta påverkar hela näringskedjan.

Hur mycket selen behöver vi då?

Selen ingår i cirka 30 olika selenoproteiner som har betydelse för energiomsättningen, immunförsvaret och ämnesomsättningen samt bland annat som antioxidanter.
Selenoprotein P brukar användas som en markör för blodets selenstatus. Men studier visar att RI, som är satt till 55 mikrogram, inte är tillräckligt för att mätta selenoprotein P. För man måste få cirka 100 mikrogram selen om dagen för att mätta selenoprotein P, vilket är ungefär dubbelt så mycket som de officiella rekommendationerna.
Under infektioner sjunker blodets seleninnehåll drastiskt för att tillgodose immunförsvarets aktiviteter och kroppens antioxidantförsvar. Detta kan medföra ett ökat behov.
I flera studier av patienter med infektionssjukdomar har man typiskt gett 100–200 mikrogram selen om dagen.
Tillskott med selenjäst, som innehåller många selenoproteiner, ger en större likhet med selenvariationen i selenrik kost.
Enligt Efsa (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) ligger den övre gränsen på 300 mg selen om dagen.

Referenser

Nikki Hancocks. Diet and supplements: Swiss panel publishes COVID-19 recommendations. 2020
www.nutraingredients-usa.com

Olivia M. Guillin et al. Selenium, Selenoproteins and Viral Infection. Nutrients 2019

Beck M A et al. Benign human enterovirus becomes virulent in selenium-deficient mice. J med. Virol 1994

Arash Moghaddam et al. Selenium Deficiency is Associated with Mortality Risk from COVID-19. Nutrients 16 July 2020

Jones GD et al. Selenium deficiency risk predicted to increase under future climate change. Proceedings of the National Academy of Sciences, 2017

Holger Steinbrenner et al. Dietary Selennium in Adjuvant Therapy of Viral and Bacterial Infections. American Society for Nutrition. 2015

Hoffmann Peter R et al. The influence of selenium on immune responses. Mol Nutr Food Res.2008