Inflammatoriska tarmsjukdomar är kopplade till D-vitaminbrist

Inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit blir allt vanligare. Även bland unga. Här har kosten, tarmfloran och immunförsvaret en avgörande betydelse. Det tyder samtidigt på att patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar har lägre koncentrationer av D-vitamin i blodet, vilket hänger samman med kroniska inflammationer och sjukdomarnas patologiska utveckling. Detta framgår av en ny studie som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Medicine.

Kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar, som också kallas IBD (Inflammatory Bowel Diseases), är vanligast i västvärlden och på de nordliga breddgraderna. Förekomsten ökar, och vid svåra fall slutar sjukdomen med operationer, borttagning av delar av tarmen och stomi. Därför bör mycket mer göras i form av förebyggande och behandling.
I den nya studien undersökte forskarna nivån av D-vitamin i serum hos 104 patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar (Crohns sjukdom och ulcerös kolit) samt 14 deltagare som fungerade som en frisk kontrollgrupp. Diagnosen av de inflammatoriska tarmsjukdomarna baserades på en rad kliniska undersökningar enligt europeiska riktlinjer (ECCO-ESGAR).
Aktiviteten hos de inflammatoriska tarmsjukdomarna bedömdes enligt några särskilda kliniska tester.
Många av patienterna med inflammatoriska tarmsjukdomar led dessutom av komorbiditeter som hjärt-kärlsjukdom, diabetes, metabolt syndrom, reumatoid artrit och andra autoimmuna sjukdomar som också kännetecknas av kronisk inflammation.
Studien visade att 66,3 procent av patienterna med inflammatorisk tarmsjukdom uppvisade otillräckliga nivåer av D-vitamin i serum (under 50 nmol/l) och att 32,6 procent uppvisade definitiva brister (under 30 nmol/l). Samtidigt hade kontrollgruppen i genomsnitt en högre nivå av D-vitamin i blodet. Forskarna fann också att nivån av D-vitamin i serum hade ett signifikant samband med nivån av CRP (C-reaktivt protein) och andra markörer för inflammation. Forskarna drar därför slutsatsen att patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar i allmänhet har en lägre nivå av D-vitamin i blodet, vilket är kopplat till de kroniska inflammationerna i tarmen och utvecklingen av sjukdomarna.
Brist på D-vitamin hos patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar är dessutom kopplat till en sämre behandlingsrespons och större risk för kirurgiska ingrepp.
Forskarna rekommenderar därför att patienterna eftersträvar en optimal nivå av D-vitamin i serum, som kan uppnås genom att få mer sol (på sommaren) och genom att ta tillskott.

• Crohns sjukdom drabbar vanligtvis den sista delen av tunntarmen och/eller tjocktarmen. Den kroniska inflammationen kan orsaka ärrbildning eller fistlar, där inflammationen bildar kanaler mellan tarmen och intilliggande organ.
• Ulcerös kolit börjar vid ändtarmen, och inflammationen kan sprida sig upp i tjocktarmen. De vanligaste symptomen är smärta vid avföring och blodig diarré. Blodbrist kan även förekomma.

D-vitaminets betydelse för tarmfloran och immunförsvaret

De inflammatoriska tarmsjukdomarna är framför allt relaterade till ett rubbat immunförsvar, obalanser i tarmfloran (dysbios), strukturella förändringar i tarmslemhinnan och genetiska faktorer.
Den största delen av vårt immunförsvar sitter i tarmen, där det bekämpar mikrober och gifter från maten och potentiellt skadliga mikrober från tarmfloran som inte får spridas på ett olämpligt sätt.
Det är allmänt känt att D-vitamin har betydelse för vårt medfödda immunförsvar som bekämpar de flesta skadliga mikrober utan symtom. D-vitamin har också betydelse för det förvärvade immunförsvaret som är mer specialiserat och bildar antikroppar. Dessutom har D-vitamin betydelse vid regleringen av de inflammatoriska processerna, som bör stoppas i tid när en infektion har bekämpats. Andra studier tyder dessutom på att D-vitamin har betydelse för själva tarmfloran och de goda bakterierna som producerar vissa B-vitaminer.

Varför lider patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar ofta brist på D-vitamin?

Inflammatoriska tarmsjukdomar är mer utbredda på de nordliga breddgraderna, eftersom vi bara kan bilda D-vitamin i huden under sommarmånaderna, när solen står högt på himlen. Den moderna inomhuslivsstilen, solskyddskrämer, täckande klädsel, åldringsprocesser och mörk hudfärg gör det ännu svårare att bilda tillräckliga mängder. Även om maten endast bidrar med små mängder D-vitamin från källor som fet fisk, ägg och feta mejeriprodukter, kan patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar också ha svårare att ta upp vitaminet. Behandling med immunsuppressiva medel (binjurebarkhormoner) och kolesterolsänkande statiner hämmar också utnyttjandet av D-vitamin.
Det bör dessutom tilläggas att vi behöver magnesium från en grov och grön kost, så att vi kan omvandla den form av D-vitamin som vi bildar i huden eller får genom tillskott till den form som mäts i blodet.
Det gäller under alla omständigheter att eftersträva en optimal nivå i blodet som bör ligga på över 75 nmol/l och gärna runt 100–120 nmol/l.

Referenser:

Antonia Topalova-Dimitrova et al. Lower vitamin D levels are associated with the pathogenesis of inflammatory bowel diseases. Medicine. 2023

Gominak SC. Vitamin D deficiency changes the intestinal microbiome reducing B Vitamin production in the gut. The resulting lack of pantothenic acid adversely affects the immune system, producing a “pro-inflammatory” state associated with atherosclerosis and autoimmunity. Med Hypotheses 2016

Anne Marie Uwitonze, Mohammed S Razzaque. Role of magnesium in Vitamin D Activation and Function. Journal of the American Osteopathic Association. 2018