D-vitamin skyddar mot infektioner, cancer och många andra sjukdomar. Men D-vitaminbrist är utbrett. Samtidigt är de officiella rekommendationerna för D-vitamin ganska låga, och det finns ingen garanti för att de optimerar blodets nivå. En ny brittisk befolkningsstudie som publicerats i Clinical Nutrition har därför kastat nytt ljus över problematiken, eftersom det är mer komplext att optimera D-vitaminstatusen hos hela befolkningen. Detta tyder på att det inte finns någon ”one-size-fits-all” eftersom ålder, kön, hudfärg, BMI, diabetes och andra faktorer påverkar förmågan att bilda och utnyttja D-vitamin från solen, kost och tillskott.

Allt fler människor i västvärlden övergår nu till en vegetarisk eller helt vegansk kost. Det finns dock en risk för att dessa kostvanor är förknippade med brist på livsviktiga näringsämnen som främst finns i animaliska livsmedel. Detta gäller även brist på jod, vilket framgår av en större metaanalys av jodinnehållet i modern västerländsk kost. Jodbrist i allmänhet är ett världsomspännande problem och har allvarliga konsekvenser eftersom jod påverkar ämnesomsättningen, energinivån, östrogenbalansen, fertiliteten och en sund graviditet.

Ja, en stor brittisk befolkningsstudie tyder på det. Det är också alarmerande att brist på D-vitamin är så utbredd, och att Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar ökar dramatiskt. För det finns troligen ett tydligt samband. Så vilken betydelse har D-vitamin för hjärnans hälsa? Och hur mycket D-vitamin behöver vi för att nervcellerna och andra celler ska fungera optimalt?

Nyligen genomförde forskare från Aalborgs universitet en studie på möss som visade att D-vitamin har cancerhämmande egenskaper genom att påverka en specifik bakterie i tarmen. En uppföljande större analys av 1,5 miljoner danskar har också visat att det finns en koppling mellan låga D-vitaminnivåer i blodet och risken att utveckla flera olika typer av cancer. Det tyder samtidigt på att de officiella rekommendationerna för D-vitamintillskott ofta är för låga för att optimera nivån i blodet.

Högt blodtryck och andra hjärt-kärlsjukdomar ligger bakom de flesta förtida dödsfall. Kost och livsstil har en stor betydelse, och det tyder nu på att det finns ett betydande linjärt samband mellan selenintag och risken att utveckla högt blodtryck. Detta framgår av en större befolkningsstudie, publicerad i Frontiers in Immunology. Författarna beskriver dessutom selenets många funktioner i relation till blodtrycket, och eftersom selenbrist är utbrett behövs det en större insikt i detta sammanhang.

Jod är inblandat i bildandet av ämnesomsättningshormoner, och vi behöver tillräckliga mängder under hela livet. Detta är särskilt viktigt under sårbara perioder som fosterutveckling och barndom. Jod är också viktigt för hjärnans utveckling och de kognitiva förmågorna. Allvarlig jodbrist under graviditeten och de första levnadsåren kan leda till hämmad tillväxt och/eller mental utvecklingsstörning. Det har dock rått oklarhet kring huruvida en mindre jodbrist påverkar barnet under fosterutvecklingen eller efter födseln. I en översiktsartikel som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients har författarna tittat närmare på jodets betydelse för fgraviditeten och födseln och barnets tillväxt. Den visar dessutom att jodbrist är vanligt och att vi även har behov av selen och andra näringsämnen för en optimal ämnesomsättning.