Kolin bidrar till att förebygga Alzheimers sjukdom

Kolin tillhör B-vitaminerna och är nödvändigt för det centrala nervsystemet, energiomsättningen, fettomsättningen och flera andra funktioner. Det tyder dock på att kolin är ett mer eller mindre bortglömt näringsämne, och att utbredda brister nu kopplas till både Alzheimers sjukdom och hjärt-kärlsjukdomar. Detta framgår av en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Aging Cell.

Kolin upptäcktes första gången 1998 och anses vara ett livsviktigt näringsämne i familjen av B-vitaminer. Kroppen kan själv bilda små mängder kolin i levern, men inte tillräckligt för de många funktionerna. Kolin finns i livsmedel med naturliga fettämnen och i synnerhet ägg (gulan), inälvsmat, kött och fisk samt mejeriprodukter, baljväxter och spannmål. Kolin har följande funktioner i kroppen:

• Fostertillväxt och hjärnans utveckling.
• Omvandling av kolhydrater, fetter och protein till energi.
• Normal leverfunktion.
• Upptag och transport av fetter.
• Komponent av lecitin, en fosfolipid som utgör huvudkomponenten i cellmembran.
• Syntes av acetylkolin, en neurotransmittor som är involverad i bildandet av neuroner, synapser samt muskelkontroll, inlärning och minne.
• Syntes av betain, som är involverat i omvandlingen av homocystein till metionin. Funktionen är viktig eftersom för mycket homocystein i blodet skadar cirkulationen och kan orsaka cellstress.

Kolin förebygger Alzheimers sjukdom

Som det framgår är kolin viktigt för cellmembranen, cirkulationen och det centrala nervsystemet, vilket är avgörande för hjärnans hälsa och kognitiva förmågor. Enligt den nya studien ville forskarna därför titta närmare på huruvida brist på kolin genom kosten ökar risken för Alzheimers sjukdom, som är den största orsaken till demens och en enorm mänsklig och ekonomisk sjukdomsbörda.
Forskarna gjorde sin studie på möss som fick antingen en standarddiet eller en diet utan kolin från 3–12 månaders ålder. Det visade sig att en diet utan kolin resulterade i följande:

• Ökad vikt.
• Nedsatta motoriska funktioner.
• Nedsatt glukosmetabolism.
• Patologiska förändringar i levern och cirkulationen.
• Patologiska förändringar i hippocampus, som har betydelse för minnet och orienteringsförmågan.
• Ökad nivå av proteiner i hjärnan (amyloidplack och tau), som är involverat i utvecklingen av Alzheimers sjukdom.
• Förändringar av proteiner i plasma som har betydelse för insulinmetabolism, fruktosmetabolism, mitokondriell funktion och inflammation.

Forskarna bakom studien drar därför slutsatsen att intag av kolin genom kosten är viktigt för att förebygga ett antal systemiska och patologiska organfunktioner, däribland minskningen av markörer för Alzheimers sjukdom.

• Man riskerar att drabbas av brist på kolin om man äter en lågfettkost eller växtbaserad kost.

Kolinbehov och utbredd brist

Det finns inga officiella rekommendationer (RI) för kolin ännu, men en beskrivning förväntas komma i en reviderad upplaga av det större verket Nordic Nutrition Recommendations, som är de nordiska kostrekommendationerna. Efsa (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) rekommenderar dock att gravida och ammande får i sig 480–550 mg kolin per dag på grund av ett ökat behov. Men bara 7 procent av europeiska gravida kvinnor får i sig tillräckligt med kolin. Enligt amerikanska Food and Nutrition Board, som motsvarar Efsa, bör vuxna få i sig 425–550 mg per dag för att förhindra leverskador. Samtidigt verkar det som att 90 procent av den amerikanska befolkningen inte får i sig tillräckligt med kolin genom kosten. Vi kan nog förvänta oss samma trend i Danmark och andra länder med västerländska kostvanor.
Det bästa är alltid att få i sig tillräckligt med kolin genom kosten, men man kan även köpa kolin som tillskott.

Referenser:

Nihil Dave et al. Dietary choline intake is necessary to prevent system-wide organ pathology and reduce Alzheimers disease hall marks. Aging cell. 2023

Christian Vejlund. Cholin: det glemte næringsstof. Ernæringsfokus. 14 marts 2023