D-vitamin skyddar mot infektioner, cancer och många andra sjukdomar. Men D-vitaminbrist är utbrett. Samtidigt är de officiella rekommendationerna för D-vitamin ganska låga, och det finns ingen garanti för att de optimerar blodets nivå. En ny brittisk befolkningsstudie som publicerats i Clinical Nutrition har därför kastat nytt ljus över problematiken, eftersom det är mer komplext att optimera D-vitaminstatusen hos hela befolkningen. Detta tyder på att det inte finns någon ”one-size-fits-all” eftersom ålder, kön, hudfärg, BMI, diabetes och andra faktorer påverkar förmågan att bilda och utnyttja D-vitamin från solen, kost och tillskott.

Allt fler människor i västvärlden övergår nu till en vegetarisk eller helt vegansk kost. Det finns dock en risk för att dessa kostvanor är förknippade med brist på livsviktiga näringsämnen som främst finns i animaliska livsmedel. Detta gäller även brist på jod, vilket framgår av en större metaanalys av jodinnehållet i modern västerländsk kost. Jodbrist i allmänhet är ett världsomspännande problem och har allvarliga konsekvenser eftersom jod påverkar ämnesomsättningen, energinivån, östrogenbalansen, fertiliteten och en sund graviditet.

Ja, en stor brittisk befolkningsstudie tyder på det. Det är också alarmerande att brist på D-vitamin är så utbredd, och att Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar ökar dramatiskt. För det finns troligen ett tydligt samband. Så vilken betydelse har D-vitamin för hjärnans hälsa? Och hur mycket D-vitamin behöver vi för att nervcellerna och andra celler ska fungera optimalt?

Nyligen genomförde forskare från Aalborgs universitet en studie på möss som visade att D-vitamin har cancerhämmande egenskaper genom att påverka en specifik bakterie i tarmen. En uppföljande större analys av 1,5 miljoner danskar har också visat att det finns en koppling mellan låga D-vitaminnivåer i blodet och risken att utveckla flera olika typer av cancer. Det tyder samtidigt på att de officiella rekommendationerna för D-vitamintillskott ofta är för låga för att optimera nivån i blodet.

Högt blodtryck och andra hjärt-kärlsjukdomar ligger bakom de flesta förtida dödsfall. Kost och livsstil har en stor betydelse, och det tyder nu på att det finns ett betydande linjärt samband mellan selenintag och risken att utveckla högt blodtryck. Detta framgår av en större befolkningsstudie, publicerad i Frontiers in Immunology. Författarna beskriver dessutom selenets många funktioner i relation till blodtrycket, och eftersom selenbrist är utbrett behövs det en större insikt i detta sammanhang.