D-vitamin, som vi bildar i huden från högsommarsolen, är av avgörande betydelse för humöret och den allmänna hälsan. När mörkret faller bildar vi melatonin som är viktigt för en god sömn. Dessutom har melatonin en rad andra livsviktiga funktioner, där forskningen under de senaste årtiondena har haft fokus på förebyggande av cancer, Alzheimers, skleros och många andra sjukdomar. Det tyder alltså på att både D-vitamin och melatonin under dagen fungerar som hormoner med avgörande betydelse för immunförsvaret, reglering av inflammationer, skydd av celler och många andra livsviktiga processer. Detta framgår av en ny översiktsartikel publicerad i tidskriften Nutrients, där forskarna nu kallar melatonin för ”nästa D-vitamin”. Forskarna påpekar också att den moderna livsstilen, med brist på solljus under dagen och mörker på kvällen, bidrar till allvarliga brister i båda näringsämnena.

Q10 ingår i cellernas energiomsättning och som en skyddande antioxidant. Vi bildar själva den största mängden. Men egenproduktionen faller till följd av åldringsprocesser och vissa sjukdomar och läkemedelstyper. En större metaanalys har nu visat att tillskott med Q10 kan minska kronisk trötthet hos både friska och sjuka. Samtidigt kommer forskarna närmare in på att större doser av Q10 och längre behandling ger den bästa effekten på energinivån. Det är också viktigt att välja ett Q10-tillskott av dokumenterad god kvalitet, så att Q10-molekylerna kan tas upp och nå ända in i cellernas energiproducerande kraftverk.

Fotodynamisk terapi är en ljusbehandling som används mot hudcancer, psoriasis och andra hudsjukdomar. Samtidigt kan tillskott med D-vitamin förbättra behandlingen. Detta framgår av en översiktsartikel som har publicerats i tidskriften Nutrients. Sammantaget tyder det på att D-vitamin har flera positiva effekter på hudens hälsa och att större tillskott även kan reparera hudskador vid solbränna.

Magnesium har avgörande betydelse för immunförsvaret och reglering av inflammationer, vilket spelar en särskild roll för kroppens förmåga att hantera covid-19. Populationer som lider brist på magnesium löper därför större risk att bli smittade med covid-19 och att infektionen blir livshotande. Detta framgår av en större amerikansk befolkningsstudie, som också visar att magnesiumbrist är mycket utbrett. Forskarna antar därför att en optimering av befolkningens magnesiumstatus i framtiden kan bidra till att skydda mot covid-19 och andra luftvägsinfektioner. Man bör samtidigt vara välförsedd med D-vitamin på grund av interaktioner med magnesium.

Fisk innehåller D-vitamin, omega-3-fettsyror, selen och jod, som har betydelse för fostrets hjärna och utveckling. Fisk kan emellertid även innehålla kvicksilver, vilket avskräcker många kvinnor. Men enligt en ny studie publicerad i NeuroToxicology verkar det som att det inte är så farligt att äta fisk under graviditeten. Forskarna bakom studien anser därför att varningarna bör omvärderas. Det tyder samtidigt på att förhållandet mellan kvicksilver och selen i fisk och andra maritima livsmedel spelar en avgörande roll.

Spårämnet selen ingår i 25 selenoproteiner med betydelse för energiomsättningen, blodsockret, ämnesomsättningen, skyddet av celler och många andra livsviktiga funktioner. En grupp forskare från Rutgers University i New Jersey, USA, har nu hittat de närmare mekanismerna genom vilka selen införlivas i cellernas ”maskinrum” och sedan metaboliseras till de olika selenoproteinerna. Enligt forskarna kan den nya kunskapen om metabolismen av selen bidra till nya terapier vad gäller behandling av en mängd sjukdomar, alltifrån diabetes till ämnesomsättningssjukdomar och cancer.