Övervikt, blodsocker och krom

Överviktiga lider ofta av prediabetes, även kallat metaboliskt syndrom, där det föreligger en störd sockermetabolism som gör det svårt att känna sig mätt och hålla vikten. Många har dessutom ett lägre innehåll av krom i blodet, och detta kan bidra till insulinresistens, bukfetma, högt kolesterol och högt blodtryck, vilket alla är tecken på metaboliskt syndrom. Detta framgår av en ny kinesisk studie som har publicerats i Nutrition Journal. Tidigare studier tyder dessutom på att tillskott med kromjäst kan hjälpa till att reglera blodsockret. I samband med reglering av blodsocker och viktminskning handlar det också om att justera förhållandet mellan kolhydrater, fett och protein för att få ett optimalt energiutnyttjande.

Övervikt och fetma sprider sig som en epidemi med omfattande personliga och socioekonomiska kostnader. Idag är mer än hälften av den danska befolkningen överviktig, och cirka 17 procent av alla vuxna har ett BMI över 30. Många anser att det är den överviktiga personens eget fel. Ändå visar det sig att många ofta drabbas av en störd sockermetabolism innan de vet ordet av det, och då blir det mycket svårare att kontrollera sitt kaloriintag. Därför är det bra att ha mer kunskap om blodsockret, så att man kan reglera det.

Vad är blodsocker och vilken effekt har krom?

Kostens kolhydrater kommer vanligtvis från potatis, korn, pasta, ris, frukt eller socker, och de bryts ner till blodsocker (glukos), som alla kroppens celler har behov av. Det gäller särskilt hjärnan och nervsystemet, medan muskler, hjärta och andra organ också förbränner fett.
När vi väl har ätit låser hormonet insulin, som bilas i bukspottkörteln, in glukosen i cellerna. Insulinet fungerar som ett slags nyckel. Men krom behövs också så att insulinnyckeln kan fungera optimalt, och för att vi ska få ett bra energiutnyttjande.
Om vi lider brist på krom är cellens glukosupptag och energiomsättning dålig. Detta påverkar i första hand hjärnan och nervsystemet med reaktioner som trötthet, koncentrationssvårigheter, inre oro och ett okontrollerbart sug efter snabba kolhydrater och andra energifixar som flödar in i blodomloppet. Men eftersom vår förbränningsförmåga är begränsad, särskilt om vi inte tränar, ser insulinet till att överflödet av kolhydrater avlägsnas från blodomloppet och lagras som fett.

Varför ökar insulinresistens risken för övervikt och diabetes?

När vi äter många kolhydrater, och särskilt raffinerade, stiger blodsockret våldsamt och produktionen av insulin ökar på motsvarande sätt. Men med tiden kan vi utveckla insulinresistens, vilket innebär att insulinets förmåga att låsa in glukos i cellerna försämras. Så även om man precis har ätit blir man snabbt hungrig igen, eftersom cellerna lider brist på energi.
Insulinresistens, som utvecklas gradvis under flera år, är också en del av metaboliskt syndrom, då kroppens metabolism av både glukos och fettämnen är rubbat. Metaboliskt syndrom kännetecknas också av bukfetma, högt blodtryck, icke-alkoholorsakad fettlever och ett högt blodfett (kolesterol, triglycerider). Metaboliskt syndrom är ett förstadium till diabetes 2, och båda tillstånden sprider sig som en epidemi i vår del av världen.

Förhållandet mellan krombrist och tecken på metaboliskt syndrom

Krom har länge ansetts spela en positiv roll som ett led i behandlingen av insulinresistens, diabetes och högt blodfett. Men effekten på metaboliskt syndrom har emellertid varit kontroversiell. En grupp kinesiska forskare har därför utfört en ny studie som omfattade 2 141 deltagare med metaboliskt syndrom och en kontrollgrupp på 2 141 friska personer. Alla deltagarna fick mätt sin nivå av krom i blodet med hjälp av en avancerad teknik (ICP-MS). Det visade sig att nivån av krom i blodet var lägre ju fler tecken deltagarna hade på metaboliskt syndrom – däribland stor midja (bukfetma), höga nivåer av triglycerider och högt blodsocker som tecken på insulinresistens. Mycket tyder därför på att brist på krom ökar risken för metaboliskt syndrom.

Kromkällor och orsaker till krombrist

Krom finns främst i öljäst samt kakaobönor, aprikoser, frön, mandel, bönor, nötter, fisk och kött. Brist på krom i jorden ger näringsfattiga grödor, och den moderna raffinerade kosten bidrar bara med små mängder.
När blodsockret sjunker för snabbt utsöndras cirka 20 procent av blodets krom med urinen. Så genom att konsumera för många snabba och raffinerade kolhydrater kommer kroppen därför att tömmas på krom. Missbruk av stimulantia samt stress och långvarig bantning kan också leda till krombrist.

Tillskott med kromjäst har den bästa effekten på blodsockret

Krom är godkänt av EFSA, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, för reglering av ett normalt blodsocker och normal omsättning av makronäringsämnen. Efsa har dessutom dragit slutsatsen att kromtillskott i form av kromjäst har ett upptag i kroppen som är upp till 10 gånger högre än de syntetiskt framställda kromprodukter som baseras på krompikolinat och kromklorid.

Studier med kromjäst

Enligt EFSA har flera vetenskapliga studier genomförts i vilka kromberikad jäst har getts som tillskott – särskilt till diabetiker. I en tremånadersstudie fick 36 patienter med typ 2-diabetes exempelvis 200 μg kromjäst i läkemedelskvalitet eller placebo.

Kromgruppen fick:

• Minskad kroppsvikt (1,3 kilo i genomsnitt).
• Minskad glukosnivå (ökad i placebogruppen).
• Ökad insulinkänslighet (bättre Insulineffekt).

Energifördelning, blodsocker och viktminskning

Sedan 1970-talet har överviktiga och diabetiker rekommenderats en fettsnål kost med bröd, potatis och andra kolhydrater. Men en ny dansk studie, som tidigare har nämnts på denna webbplats, har visat att det är bäst med en kost som inte innehåller så många kolhydrater. Detta ligger i linje med flera utländska studier, som vi också har tagit upp på denna webbplats. Överviktiga och personer med känsligt blodsocker, metaboliskt syndrom och diabetes bör alltså satsa mer på en hälsosam kost med färre kolhydrater, samt fler proteiner och bra fettämnen.

Referenser

Sijing Chen et al. Association of plasma chromium with metabolic syndrome among Chinese adults: a case-control study. Nutrition Journal. 2020

Bispebjerg Hospital. Færre kulhydrater forbedrer type-2 diabetikeres evne til at regulere blodsukkeret. Nyhedsbrev 10. august 2019

J. Racek et al: Biological Trace Element Research. 2006

Overvægt og fedme i Danmark | faktalink

Pernille Lund: Sådan får du styr på dit blodsukker og din vægt. Ny Videnskab 2013