I forskningskretsar har det länge varit en öppen fråga i vilken utsträckning D-vitamin eller omega-3-fettsyror från fiskoljor kan minska risken för hjärtinfarkt, stroke och cancer. Även om det finns mycket forskning på området har det ännu inte förekommit någon klinisk studie av en större befolkningspopulation med olika etniska tillhörigheter. Men nu har en amerikansk studie visat att tillskott med fiskoljor minskar risken för hjärtinfarkt, och att större mängder D-vitamin har en långsiktig effekt när det gäller förebyggande av flera olika cancerformer. Etnisk tillhörighet har också betydelse för effekten av de två tillskotten.

– men framhålls fel i samband med energidrycker och frukostprodukter

B6-vitamin är viktigt för energiomsättningen, nervsystemet, hormonbalansen och andra vitala funktioner. Många energidrycker och frukostprodukter har tillsatt B6-vitamin som en ”energibooster” eller för att signalera att produkten är hälsosam. Men här måste man vara på sin vakt, eftersom dessa produkter ofta innehåller en massa socker och koffein som belastar blodsockret och nervsystemet. Det är därför bäst att få B6-vitaminet genom en allsidig och hälsosam kost, och sedan ta tillskott om det finns speciella behov. Det kan till exempel gälla vegetarianer, gravida, ammande och äldre.

Tarmpolyper är vanligt, och en bestämd form ökar risken för tarmcancer, som också är utbrett. En färsk klinisk studie från University of Leeds i England har nu visat att en koncentrerad form av omega-3-typen EPA, som finns i fet fisk och tillskott med fiskolja, kan minska antalet tarmpolyper. Detsamma gäller aspirin. De fungerar emellertid annorlunda när det gäller polypernas placering i tarmen, och aspirin kan också ge biverkningar på sikt. Tidigare studier visar att tillskott med selen och andra antioxidanter också har en förebyggande effekt, som dessutom verkar vara större.

Selen är en viktig spårämne för immunsystemet, ämnesomsättningen, fertiliteten, nervsystemet och förebyggande av cancer. Men det antas att omkring en miljard människor världen över lider brist på selen. Eftersom jorden i Europa är relativt fattig på spårämnet är vi mer utsatta. Mycket tyder därför på att selenbrist ökar risken för många akuta, kroniska och livshotande sjukdomar. Det verkar också som om de officiella rekommendationerna, RI, är för lågt satta. Detta framgår bland annat av en ny artikel om selenbrist, tillgänglig i den amerikanska vetenskapliga databasen NCBI, National Center for Biotechnology Information.

Enligt epidemiologiska studier finns det olika resultat avseende D-vitaminets förmåga att skydda mot cancer, infektioner och andra sjukdomar. Enligt en ny studie som publicerats i Cancer Research beror det på att magnesium ingår i själva aktiveringen av D-vitamin, som alla kroppens celler behöver. Det är inte till så stor nytta att ta tillskott med D-vitamin om man samtidigt lider brist på magnesium. Och det finns det många som gör på grund av näringsfattig kost, stress, läkemedel och andra orsaker.

Var nionde danska drabbas av bröstcancer. Kost och livsstil spelar en stor roll. Och nu visar en ny amerikansk studie att omega-3-fettsyror, som vanligtvis finns i fet fisk och tillskott med fiskoljor, kan undertrycka tillväxten och spridningen av bröstcancerceller. Enligt studiens ledare, Saraswoti Khadge, ansluten till University of Nebraska Medical Center, kan det bland annat bero på att omega-3-fettsyrorna stöder kroppens immunförsvar och antiinflammatoriska system. Studien är i linje med tidigare studier. Så vid förebyggande och behandling av bröstcancer är det viktigt att få tillräckligt med omega-3.

- och vanliga blodprover kan inte avslöja det

Trots att vi blir äldre finns det idag fler och fler som drabbas av kroniska sjukdomar. Förbrukningen av läkemedel ökar stadigt, utan att det görs något åt orsakerna, som ofta beror på näringsämnesbrist. Här kommer vi mer in på magnesium, som ingår i över 300 enzymprocesser som är viktiga för nervsystemet, matsmältningen, musklerna, hjärtat, blodtrycket och benen samt graviditet och utnyttjande av D-vitamin. Det betyder samtidigt att magnesiumbrist kan vara involverat i utvecklingen av astma, stress, sömnlöshet, förstoppning, migrän, neurologiska sjukdomar, cirkulationssjukdomar, benskörhet, bröstcancer, prematur födsel och så vidare. Det framgår bland annat av en större sammanfattande artikel som publicerats i Scientifica och behandlar magnesiumets betydelse i kliniska behandlingar. Det är också viktigt att eventuella tillskott förekommer i en form som kroppen kan ta upp.

Huden är ett av de organ som innehåller mest zink, och spårämnet har avgörande betydelse för bildandet och skyddet av hudens celler. Brist på zink kan därför orsaka dålig sårläkning, känslig hud, finnar, eksem och andra hudsjukdomar samt håravfall. Det framgår av en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients. Även om klinisk zinkbrist är sällsynt i vår del av världen är subklinisk zinkbrist vanligt. Vegetarianer, gravida, ammande och äldre är särskilt utsatta. Ett stort intag av socker, kalcium och alkohol samt användning av p-piller, flera typer av läkemedel, vissa sjukdomar och andra faktorer ökar också risken för zinkbrist.