Allt fler människor i västvärlden övergår nu till en vegetarisk eller helt vegansk kost. Det finns dock en risk för att dessa kostvanor är förknippade med brist på livsviktiga näringsämnen som främst finns i animaliska livsmedel. Detta gäller även brist på jod, vilket framgår av en större metaanalys av jodinnehållet i modern västerländsk kost. Jodbrist i allmänhet är ett världsomspännande problem och har allvarliga konsekvenser eftersom jod påverkar ämnesomsättningen, energinivån, östrogenbalansen, fertiliteten och en sund graviditet.

Ja, en stor brittisk befolkningsstudie tyder på det. Det är också alarmerande att brist på D-vitamin är så utbredd, och att Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar ökar dramatiskt. För det finns troligen ett tydligt samband. Så vilken betydelse har D-vitamin för hjärnans hälsa? Och hur mycket D-vitamin behöver vi för att nervcellerna och andra celler ska fungera optimalt?

Nyligen genomförde forskare från Aalborgs universitet en studie på möss som visade att D-vitamin har cancerhämmande egenskaper genom att påverka en specifik bakterie i tarmen. En uppföljande större analys av 1,5 miljoner danskar har också visat att det finns en koppling mellan låga D-vitaminnivåer i blodet och risken att utveckla flera olika typer av cancer. Det tyder samtidigt på att de officiella rekommendationerna för D-vitamintillskott ofta är för låga för att optimera nivån i blodet.

Högt blodtryck och andra hjärt-kärlsjukdomar ligger bakom de flesta förtida dödsfall. Kost och livsstil har en stor betydelse, och det tyder nu på att det finns ett betydande linjärt samband mellan selenintag och risken att utveckla högt blodtryck. Detta framgår av en större befolkningsstudie, publicerad i Frontiers in Immunology. Författarna beskriver dessutom selenets många funktioner i relation till blodtrycket, och eftersom selenbrist är utbrett behövs det en större insikt i detta sammanhang.

Jod är inblandat i bildandet av ämnesomsättningshormoner, och vi behöver tillräckliga mängder under hela livet. Detta är särskilt viktigt under sårbara perioder som fosterutveckling och barndom. Jod är också viktigt för hjärnans utveckling och de kognitiva förmågorna. Allvarlig jodbrist under graviditeten och de första levnadsåren kan leda till hämmad tillväxt och/eller mental utvecklingsstörning. Det har dock rått oklarhet kring huruvida en mindre jodbrist påverkar barnet under fosterutvecklingen eller efter födseln. I en översiktsartikel som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients har författarna tittat närmare på jodets betydelse för fgraviditeten och födseln och barnets tillväxt. Den visar dessutom att jodbrist är vanligt och att vi även har behov av selen och andra näringsämnen för en optimal ämnesomsättning.

D-vitamin har betydelse för skelettet, humöret, immunförsvaret, blodsockret, reglering av inflammationer, cancerförebyggande och många andra funktioner. Men fokus har mest legat på vikten av D-vitamin för att förebygga benskörhet och inte de många andra bristsjukdomar som är förknippade med dåligt välbefinnande, sjukdom och tidig död. Samtidigt är brist på D-vitamin ett världsomspännande problem, och det har rått oenighet om vårt verkliga behov av vitaminet. Men enligt en ny metaanalys tyder det nu på att ett dagligt tillskott på 50 mikrogram är en tillräcklig, enkel och säker dos som kan förebygga D-vitaminbrist hos majoriteten av den vuxna befolkningen.

Zink har flera funktioner inom immunförsvaret, och zinkbrist ökar risken för infektioner och diarré, vilket på världsplan är orsaken till utbredd sjuklighet och dödlighet. Zinkbrist ökar också risken för att influensainfektioner utvecklar komplikationer som bakteriell lunginflammation, vilket är en vanlig dödsorsak. Detta framgår av en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Physiological Reports. Forskarna antar därför att zink spelar en central roll i försvaret av olika luftvägsinfektioner, däribland covid-19. Samtidigt måste man vara medveten om att en ensidig kost, åldringsprocesser, alkoholism, tarmsjukdomar och flera läkemedelstyper kan öka behovet av zink på grund av bristande tillförsel eller dåligt upptag.

Få människor är medvetna om att C-vitamin spelar en viktig roll för hjärnan och humöret via flera funktioner. Enligt en större befolkningsstudie publicerad i Frontiers in Nutrition tyder det också på att större mängder C-vitamin i blodet är förknippade med en reducerad risk för att utveckla depression. Det bör också understrykas att de officiella rekommendationerna för C-vitamin mest handlar om att förebygga den dödliga bristsjukdomen skörbjugg och att stress, åldringsprocesser, stimulantia, övervikt, infektioner och kroniska sjukdomar kan öka behovet.