Skip to main content

B3-vitamin kan hjälpa patienter med Alzheimers sjukdom

B3-vitamin kan hjälpa patienter med Alzheimers sjukdomAlzheimers sjukdom resulterar i sviktande hjärnfunktion, och sjukdomen är den vanligaste orsaken till demens. Enligt en ny amerikansk studie kan en speciell form av B3-vitamin förebygga neurologiska skador och därmed ha en positiv effekt på patienter med Alzheimers. Vid det faktiska förebyggandet av sjukdomen bör man också vara välförsedd med andra näringsämnen.

Alzheimers sjukdom gör att nervcellerna i flera områden av hjärnan förgås, och det förkommer brist på signalämnet acetylkolin som hjärncellerna använder för att kommunicera med. Man har också funnit ansamlingar av proteiner, amyloida plack, i hjärnan. Annan forskning pekar på insulinresistens i hjärnan, vilket gör att nervcellerna underförsörjs med energi. I detta avseende kallas även Alzheimers för diabetes 3.
Risken för att drabbas av Alzheimers stiger med åldern. Andra riskfaktorer omfattar rökning, för mycket alkohol, övervikt, metaboliskt syndrom, diabetes 2, traumatisk hjärnskada samt upprepad och obehandlad depression.
Alzheimers sjukdom kommer i de flesta fall smygande, där glömska, minnesförlust och sviktande förmåga att lära sig nya saker är typiska tecken. Sjukdomen påverkar också koncentrationen, omdömet och orienteringsförmågan, och innebär förändringar i känslor och personlighet. Alzheimers sjukdom är en långsamt progressiv sjukdom som efter 7–10 år slutar med döden.

  • Den tyske psykiatern A. Alzheimer gav namn åt sjukdomen 1906.
  • Alzheimers sjukdom förekommer hos cirka 50 tusen äldre danskar.
  • Det är flest kvinnor som drabbas av sjukdomen.

Vid Alzheimers sjukdom förstörs hjärncellernas DNA

Vi utsätts alla för fria radikaler och andra ämnen som kan skada cellernas arvsmaterial, DNA, och här spelar åldern samt kost och livsstil en stor roll. Vårt enda försvar mot de fria radikalerna är de så kallade antioxidanterna, där kosten bidrar med A-, C- och E-vitamin samt zink, selen och en rad växtämnen som neutraliserar de fria radikalerna.
Om det trots det uppstår skador på cellernas DNA bör de vara i stånd att kunna reparera dem. Men vid Alzheimers sjukdom är hjärncellernas normala förmåga att reparera skador på sitt DNA förstörd. Detta leder till dysfunktion i cellernas energiproducerande kraftverk, de så kallade mitokondrierna. Nervcellernas bristande förmåga att reparera skador på sitt DNA leder också till annan dysfunktion och inflammation.

En variant av B3-vitamin kan reparera skador på hjärncellernas DNA

Enligt den nya studien kan en variant av B3-vitamin, nikotinamid ribosid eller NR, normalisera nivån av nikotinamidadenindinukleotid. Det är ett ämne som är vitalt för cellernas energiomsättning, nybildning av stamceller, motståndskraft mot cellstress och reparation av DNA-skador.
I studien visade det sig att möss som behandlades med NR hade färre DNA-skador, en större produktion av nya nervceller från neurala stamceller och en lägre nivå av nervskada och död.
Hos patienter med demens, som också uppträder vid Alzheimers, har man funnit krympning och förstörelse av celler i hippocampus, som är ett område i hjärnan med stor betydelse för minnet och orienteringsförmågan. Här visar det sig att NR både kan reparera befintliga DNA-skador och förebygga att nya uppstår.
Enligt läkaren Vilhelm Bohr, chef för National Institutes of Health i USA, ger denna studie nytt hopp åt patienter med Alzheimers sjukdom, och forskarna kommer i framtiden att undersöka närmare hur NR eller liknande komponenter kan ha en terapeutisk effekt på personer med demens.
Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Scientists.

B3-vitamin har också en positiv effekt på Parkinsons sjukdom

Enligt en annan studie kan patienter med tidiga stadier av Parkinsons sjukdom också dra nytta av att inta mer B3-vitamin från kost eller tillskott. Som nämnt beror på det på att vitaminet ingår både i cellernas energiomsättning och i reparationen av skadade nervcellers DNA. Med denna kunskap är det också viktigt att få tillräckligt med B3-vitamin, som ett led i förebyggandet av den fruktade sjukdomen.

B3-vitamin, som också kallas Niacin, ingår i flera varianter

Niacin är en allmän benämning för nikotinsyra och nikotinamid.
Kroppens ämnesomsättning kan själv bilda niacin utifrån B-vitamin samt aminosyran tryptofan, som särskilt finns i kött. Som det framgår ingår B3-vitaminet också i andra varianter som NR och nikotinamidadenindinukleotid.

Hur får vi tillräckligt med B3-vitamin?

B3-vitamin är vattenlösligt, och eftersom det inte kan deponeras i kroppen behöver vi regelbundet intag.
Bra källor till B3-vitamin finns särskilt i proteinhaltiga livsmedel som kött, fisk, fågel, nötter, kärnor och frön, samt i ägg, fullkornsprodukter, grönsaker och frukt.
Brist och dåligt utnyttjande orsakas bland annat av åldringsprocesser, ensidiga matvanor, alkoholmissbruk, samt långvarig användning av vattendrivande läkemedel. Det betyder samtidigt att behovet av B3-vitamin blir större.
Tillskott med B3-vitamin bör i allmänhet intas med andra B-vitaminer och åtskilt från syraneutraliserande läkemedel för att uppnå bästa utnyttjande och upptag.

Samband mellan åldringsprocesser, Alzheimers och brist på B-vitaminer

Åldringsprocesser hämmar upptaget av många näringsämnen som B3-vitamin och B12-vitamin, som har en stor betydelse för hjärnan och nervsystemet. Många äldre har dessutom ensidiga kostvanor och tar läkemedel som ytterligare hämmar upptaget och utnyttjandet av B-vitaminerna.

Referenser

Ed Adamczyk. Study: Vitamin B3 variant could help Alzheimer's patients. UPI 2018
https://www.upi.com/Study-Vitamin-B3-variant-could-help-Alzheimers-patients/7641518021113/

https://www.aeldresagen.dk/viden-og-raadgivning/helbred/demens/fakta/symptomer-paa-alzheimers?gclid=EAIaIQobChMI-r7o5bOg2wIVFp4bCh1PHwvDEAAYASAAEgKbyfD_BwE#start

https://www.diabetes.co.uk/type3-diabetes.html

University of Leichster. People with forms of early-onset Parkinsons disease may benefit from boosting niacin in diet, research suggest. ScienceDaily. 2017
https://www.sciencedaily.com/releases/2017/01/170110092059.htm

  • Skapad