Brist på D-vitamin ökar risken för förmaksflimmer

- som är förbundet med allvarliga komplikationer

Förmaksflimmer är en rytmstörning i hjärtats elektriska system. Det är en av de vanligaste hjärtsjukdomarna, och kan vara både ofarlig och livshotande. D-vitaminbrist ökar risken för vanligt förmaksflimmer och postoperativt förmaksflimmer. Detta framgår av en metaanalys som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrition. Eftersom brist på D-vitamin är vanligt gäller det därför att vara välförsedd i förebyggandet och som ett led i vanlig behandling.

Förmaksflimmer kallas också för hjärtflimmer. Vanligtvis måste sinusknutan, som sitter i hjärtats högra förmak, säkerställa en jämn sammandragning när hjärtat slår. Men när man får en attack med förmaksflimmer är de normala impulserna från sinusknutan satta ur funktion. Det gör att det uppstår snabba, oregelbundna och skiftande sammandragningar i hjärtats förmak, så att pulsen blir oregelbunden och ibland för snabb. Varaktigheten av varje enskild attack kan pågå från några sekunder till flera dagar. Många upplever inga eller få symtom, som utöver oregelbunden puls och hjärtklappning också kan vara tryck över bröstet, trötthet och sämre kondition. Rytmstörningarna i hjärtats förmak kan dessutom öka risken för blodproppar och stroke.
Personer med åderförkalkning, hjärtmuskelsjukdom, hjärtklaffsjukdom, högt blodtryck, diabetes eller förhöjd ämnesomsättning löper en ökad risk att få förmaksflimmer.
Cirka 25–40 procent av de patienter som genomgår en hjärtoperation får postoperativt förmaksflimmer (POAF).
Vid vanlig medicinsk behandling används dels läkemedel mot rytmstörningen, dels läkemedel som ska förhindra blodproppsbildning. Men det är också relevant att kontrollera om det föreligger brist på D-vitamin.

Förhållandet mellan D-vitamin och risken för förmaksflimmer

D-vitaminets betydelse för benen är fortfarande det mest kända. Men alla kroppens celler har faktiskt receptorer för D-vitamin, som reglerar cirka 10 procent av våra gener och en mängd fysiologiska processer. Under de senaste årtiondena har det lagts ett ökat fokus på D-vitaminets betydelse för hjärt-kärlsjukdomar, däribland hjärtflimmer. Ändå har ett antal studier visat olika resultat. Därför beslutade en grupp forskare från Kina att genomföra en större metaanalys, varifrån de valde 13 studier baserade på tillräcklig information. Studierna inkluderade 74 885 deltagare, varav 6 519 led av förmaksflimmer.
Enligt forskarna är det den första metaanalysen som avslöjar förhållandet mellan blodets innehåll av D-vitamin och hjärtflimmer.
Forskarna fann att brist på D-vitamin signifikant ökar risken för förmaksflimmer. Vid regelbunden D-vitaminbrist (under 20 ng/ml) hade risken ökats med 23 procent. Vid otillräckligt intag (20–30 ng/ml) ökades risken med 14 procent.
Forskarna fann att tillskott med D-vitamin minskade risken för förmaksflimmer, särskilt bland äldre.
Forskarna fann också att tillskott med D-vitamin minskar risken för förmaksflimmer hos hjärtpatienter som har fått en bypassoperation i hjärtat.

D-vitaminets roll för cirkulationen och hjärtat

Forskarna bakom den nya metaanalysen kommer in på att D-vitamin har flera fysiologiska mekanismer som kan förklara effekten på hjärtat och cirkulationen.
Forskarna hänvisar till att kroniska inflammationer, som är mycket vanliga, ökar risken för åderförkalkning, hjärt-kärlsjukdomar och förmaksflimmer. I detta avseende kan tillskott med D-vitamin sänka nivån av CRP (C-reaktivt protein), som är en markör för inflammation.
D-vitamin kan också hämma renin–angiotensinsystemet (RAS), som verkar på blodtryck och vätskebalans.
Dessutom bör det tilläggas att D-vitamin bidrar till att reglera kalciumbalansen tillsammans med magnesium. Som bekant ska det mesta av kalciumet in i bencellerna. Om det däremot strömmar in för många kalciumjoner i celler i mjukvävnad som blodkärl och hjärta, finns det en risk för att de blir stressade, förlorar sin funktion och utvecklar inflammatoriska tillstånd. Därför är det också viktigt att få tillräckligt med magnesium.

Officiella rekommendationer och det verkliga behovet av D-vitamin

Referensintag, RI, för vita vuxna under 70 år är 5 mikrogram. Danska Sundhedsstyrelsen rekommenderar tillskott med 10 mikrogram till gravida, småbarn, människor med mörk hud och personer som inte får direkt solljus. Tillskott med 20 mikrogram rekommenderas till vårdboende och personer över 70 år.
Ny forskning visar att överviktiga och diabetiker har ett ökat behov. Detta gäller också vid intag av kolesterolsänkande läkemedel.
Många forskare hävdar nu att det verkliga behovet är mycket högre än RI, och rekommendationerna för vuxna varierar från 30 till 100 mikrogram dagligen, så att vi kan uppnå optimala nivåer i blodet.

Referenser

Xiao Liu et al. The relationship between vitamin D and risk of atrial fibrillation: a dose-response analysis of observational studies. Nutrition Journal 2019

Qi Dai el al. Abstract CT093: Bimodal relationship between magnesium supplementation and vitamin D status and metabolism: Results from randomized trial. Cancer Research July 2018

Anne Marie Uwitonze, Mohammed S Razzaque. Role of magnesium in Vitamin D Activation and Function. The Journal of the American Osteopatic Association. 2018

The North American Menopause Society (NAMS) Vitamin D could lower the risk of developing diabetes. ScienceDaily 2019

Scott LaFee. Vitamin D Deficiency Linked to Greater Risk of Diabetes. UC San Diego Health. April 2018

https://netdoktor.dk/sygdomme/fakta/atrieflimren.htm

https://pri.rn.dk/Sider/7347.aspx