Mer sol är kopplat till en längre livslängd

- och bättre humör

I årtionden har vi hört att solen är farlig och att vi måste skydda oss. Men nu visar en stor brittisk befolkningsstudie med över en halv miljon deltagare att mer sol – också från solarium – är kopplat till lägre dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar, cancer och andra sjukdomar. Detta beror på att solens UVB-strålning är den bästa källan till det livsviktiga D-vitaminet, men bara när solen står högt på himlen. Solens UVA-strålning har också andra hälsofördelar. Mycket tyder således på att de många kampanjerna mot solen har gjort mer skada än nytta, eftersom vi i slutändan borde få tillräckligt med sol, så länge vi inte bränner oss. Studien ligger i linje med en tidigare svensk befolkningsstudie som visat att brist på sol är lika farligt som rökning. Samtidigt är det relevant med tillskott med D-vitamin under vintermånaderna, men även året runt om man inte får tillräckligt med sol eller har svårt att bilda tillräckligt med D-vitamin.

I den nya brittiska befolkningsstudien använde forskarna data från den brittiska biobanken UK Biobank. Detta är en omfattande, långsiktig befolkningsstudie med över en halv miljon deltagare från England, Wales och Skottland, som omfattar ett brett spektrum av information om deltagarnas kost, livsstil och hälsa.
Studien visade att det fanns ett omvänt samband mellan deltagarnas exponering för solens UV-strålning och deras risk att avlida i förtid i hjärt-kärlsjukdomar, cancer och andra sjukdomar. Det innebär med andra ord att exponering för sol och UV-strålning har en mycket positiv inverkan på hälsan i nordliga regioner som Storbritannien och Skandinavien. Och det gäller främst under sommarmånaderna när solen står högt på himlen. Studien visade också att deltagare som solade solarium också löpte en lägre risk att utveckla hjärt-kärlsjukdomar och cancer.
Den nya brittiska befolkningsstudien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Health & Place. Studien ligger i linje med en tidigare svensk befolkningsstudie där forskarna studerade solvanorna hos nästan 30 000 kvinnor i åldrarna 25–64 år som följdes under 20 år. Studien, som publicerades i Journal of Internal Medicine, visade att de kvinnor som hade aktiva solvanor löpte lägre risk att avlida i hjärt-kärlsjukdomar och generellt levde längre än de kvinnor som inte solade regelbundet. Forskarna fann också att kvinnor som undvek solen och inte rökte hade samma förväntade livslängd som kvinnor som rökte och solade. Detta tyder alltså på att det är lika farligt att undvika solen som det är att röka.

• Det är känt att överdriven solexponering, i synnerhet brännskador, ökar risken för den farliga hudcancern melanom.
• Mellan 2017–2019 utgjorde dock dödligheten i melanom endast en procent av alla dödsfall i cancer.
• Solbad minskar risken för flera andra cancerformer, hjärt-kärlsjukdomar, andra sjukdomar och förtida dödsfall.
• Hälsofördelarna med regelbundna solbad överväger nackdelarna.

De biologiska mekanismerna mellan solljus, hälsa, humör och sömnkvalitet

I inledningen till den nya brittiska befolkningsstudien beskriver författarna de biologiska mekanismerna för hur solens UVA- och UVB-strålning påverkar vår hälsa.
Solens UVB-strålning är nödvändig för att vi ska kunna bilda D-vitamin i huden med hjälp av kolesterol. De flesta celler i kroppen har receptorer för D-vitamin, som betraktas som ett steroidhormon och reglerar en mängd olika genaktiviteter. Flera studier har redan visat att högre nivåer av D-vitamin i blodet (över 75 nmol/l) är förbundna med en lägre risk för infektioner, cirkulationssjukdomar, cancer och en lång rad andra sjukdomar.
Solens UVA-strålning tränger djupare in i huden. Detta ökar bildningen av kväveoxid (NO), som kan sänka blodtrycket. Kväveoxid kan också hämma kronisk inflammation, som är involverad i typ 2-diabetes, åderförkalkning och de flesta kroniska sjukdomar. Nya studier har även visat att solens UVA-strålning skyddar mot hjärtinfarkt och risken att avlida i COVID-19 oberoende av solens UVB-strålning.
Dessutom påverkar solljuset tallkottkörteln så att vi producerar serotonin under dagen, vilket påverkar humöret. När mörkret faller påverkar serotoninet sedan produktionen av melatonin, vilket är viktigt för en god natts sömn.
Melatonin har också en rad andra viktiga funktioner, och forskningen fokuserar nu på att förebygga cancer, Alzheimers, depression och många andra sjukdomar. Det tyder alltså på att D-vitamin och melatonin fungerar som en hormonell partner under dagen, vilket är avgörande för en mängd olika vitala processer. Detta framgår av en tidigare översiktsartikel som har publicerats i tidskriften Nutrients.

• I Skandinavien kan vi bara bilda D-vitamin under sommarmånaderna, och då främst när solen står som högst på himlen.
• Man kan aldrig bilda för mycket D-vitamin genom dermal syntes (genom huden).
• Mörk hy, solskyddsfaktor, åldrandeprocesser, typ 2-diabetes och högt BMI försämrar kroppens förmåga att bilda och utnyttja D-vitamin.
• På de nordliga breddgraderna rekommenderas tillskott med D-vitamin under vintermånaderna, men även under hela året om man inte får tillräckligt med sol eller har svårt att bilda tillräckligt med D-vitamin.
• Det finns ingen garanti för att hälsomyndigheternas rekommendationer för D-vitamin optimerar blodnivån.
• Man bör eftersträva en D-vitaminnivå i blodet på över 75 nmol/l.

Referenser:

Andrew C. Stevenson et al. Higher ultraviolet light exposure is associated with lower mortality: An analysis of data from the UK biobank cohort study. Health & Place 2024

Lindquist PG, Epstein E, Nielsen K et al. Avoidance of sun exposure as a risk factor for major causes of death: a competing risk analysis of the melanoma in Southern Sweden cohort. Journal of Internal Medicine. 2016

Deanna M. Minich et al. Is Melatonin the “Next Vitamin D”: A review of Emerging Science, Clinical Uses, Safety, and Dietary Supplements. Nutrients 2022