I västvärlden intas många fler omega-6-fettsyror, främst i form av linolsyra från vegetabiliska oljor och industriellt bearbetade livsmedel som margarin, pommes frites, chips och färdigrätter. En ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Physiology avslöjar att det kan vara skadligt under graviditeten och öka risken för komplikationer och utvecklingsstörningar hos barnet. Tidigare studier visar att för mycket omega-6 ökar risken för inflammationer och hjärt-kärlsjukdomar. Samtidigt är det viktigt att omega-6 är i balans med omega-3, oavsett om man är gravid eller inte.

Omega-3-fettsyrorna är livsviktiga, eftersom de ingår i uppbyggnaden av cellmembranen och en lång rad biokemiska funktioner. Under graviditeten finns det ett särskilt behov av omega-3-fettsyrorna EPA och DHA för barnets tillväxt och hjärnutveckling. Fiskolja innehåller just EPA och DHA, och tillskott under tredje trimestern kan förlänga graviditeten och öka spädbarnets födelsevikt. Detta framgår av en skandinavisk studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Nutrition. Studien är i linje med tidigare studier av gravida kvinnor, där intag av fiskolja kan minska risken för förtida födsel och komplikationer såsom utvecklingsstörningar och dödsfall.

Patienter som tar glukosamin mot artros får en sidofördel eftersom risken för hjärt-kärlsjukdomar minskas. Detta framgår av en större befolkningsstudie publicerad i den vetenskapliga tidskriften British Medical Journal. När man väljer en glukosaminprodukt måste man dessutom se till att den har läkemedelskvalitet och är i form av glukosaminsulfat, om man vill ha någon verkan.

- och det bidrar till en rad följdsjukdomar

D-vitamin har betydelse för ben, cirkulation, immunförsvar och cancerförebyggande. Men tillskott med D-vitamin är mindre effektivt om man är överviktig, och det blir lätt en ond cirkel. Detta framgår av en ny studie publicerad i Journal of Bone and Mineral Research. Det betyder med andra ord att överviktiga kan ha ett ökat behov av D-vitamin. Enligt andra studier kan överviktiga också ha ett ökat behov av magnesium, som aktiverar D-vitaminet via enzymprocesser i levern och njurarna.

B1-vitamin har särskild betydelse för omsättningen av kolhydrater, den mentala balansen och magens saltsyraproduktion, som i sin tur är avgörande för god matsmältning. Brist och dåligt utnyttjande kan främst orsakas av ensidiga kostvanor, brist på magnesium, missbruk av socker, alkohol och andra stimulantia samt användning av p-piller och vattendrivande läkemedel. Det betyder att många snabbt hamnar i underskott. När alkoholmissbrukare kan ”supa bort hjärnan” beror det på en kronisk brist och livshotande hjärninflammation, som omedelbart bör behandlas. Detta framgår bland annat av en ny översiktsartikel som publicerats i StatPearls. Det antas dessutom att större doser B1-vitamin kan förebygga myggbett, men stämmer det verkligen?

- som rör cancer, Parkinsons och andra neurologiska störningar

Mitokondrierna är cellernas kraftverk som levererar energi med hjälp av syre, Q10, selen och andra näringsämnen. Den tyske nobelpristagaren professor Otto Warburg bevisade för cirka 100 år sedan att även om cancer kan ha många sekundära orsaker, så finns det bara en huvudsaklig orsak: nämligen förändringar i mitokondriernas omsättning av syre. I boken Tripping Over the Truth beskriver molekylärbiologen Travis Christofferson hur samtida forskare bekräftar Warbugs teorier, och att vi borde ha en helt annan inställning till förebyggande och behandling av cancer. Andra studier visar att Parkinsons, migrän, demens, kroniskt trötthetssyndrom, fibromyalgi, epilepsi och andra neurologiska störningar också kan bero på defekter i mitokondrierna, som har många andra funktioner än energitillförsel. Vi bör därför ta väl hand om mitokondrierna under hela livet.
Man kan också läsa mer om keto-dieten, som optimerar mitokondriernas energiomsättning vid olika mitokondriella sjukdomar.