- och särskilt mörkhyade

D-vitamin har en avgörande betydelse för utvecklingen av barnets skelett, kognitiva förmågor, IQ, immunförsvar och många andra funktioner. Men enligt en ny engelsk studie lider en tredjedel av alla vita nyfödda spädbarn brist på D-vitamin. Problematiken är ännu större bland nyfödda mörkhyade barn med annan etnisk bakgrund, varav hälften lider brist på D-vitamin. Därför bör det läggas mer fokus på att gravida från sårbara grupper får tillräckligt med D-vitamin.

- och problematiken med kvicksilver i fisk

Selen ingår i en rad seleninnehållande proteiner som har betydelse för energiomsättningen, ämnesomsättningen, immunförsvaret, fertiliteten och som antioxidanter. Selen har dessutom en speciell förmåga att binda kvicksilver och därmed förhindra tungmetallens skadliga effekter på hjärnan, nervsystemet och andra ställen. Men när selen väl har bundet sig till kvicksilver kan det inte ingå i de livsviktiga seleninnehållande proteinerna. Eftersom vi alla utsätts för kvicksilver, mer eller mindre, kan det lätt resultera i en relativ brist på selen. Problemet förvärras av att jorden i Europa är fattig på selen, vilket återspeglas i grödorna. Samtidigt måste man vara medveten om att kvicksilverförgiftning ofta kommer smygande, och att fiskar och valar som befinner sig högt upp i näringskedjan kan vara problematiska på grund av högre koncentrationer. Ändå kan terapeutiska doser av selen förhindra den toxiska effekten av kvicksilver. Detta framgår bland annat av en ny översiktsartikel som har publicerats i Scientific Research.

Enligt en retrospektiv studie av äldre covid-19-patienter hänger brist på D-vitamin samman med svåra lungsymtom, längre sjukdomsförlopp och större risk för dödsfall. Samtidigt är det problematiskt att D-vitaminbrist är särskilt vanligt bland äldre, vårdhemsboende och andra sårbara grupper. En rad forskare och läkare rekommenderar därför att regeringar runt om i världen tillför tillskott med D-vitamin i sina kampanjer som en nödvändig strategi i kampen mot covid-19 och mutationer. Detta framgår av en ny studie, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients. Studien ligger i linje med tidigare studier som visar att brist på D-vitamin är en riskfaktor för alla åldersgrupper. Så hur mycket D-vitamin har vi egentligen behov av under livet, om nivån i blodet ska vara optimal?

- och stora besparingar inom sjukvårdssektorn

Brist på D-vitamin är vanligt, och det ökar risken för infektioner och en mängd allvarliga sjukdomar. I Tyskland har en grupp forskare från ett cancercenter nu beräknat att om alla tyskar över 50 år tog tillskott med D-vitamin skulle det förmodligen motverka 30 000 cancerrelaterade dödsfall per år och rädda mer än 300 000 liv. Samtidigt skulle enorma summor sparas inom sjukvårdssektorn. De hälsomässiga och ekonomiska fördelarna med att optimera befolkningens D-vitaminstatus ligger i linje med tidigare danska undersökningar och beräkningar.

Enligt en ny brittisk studie kan ett högre intag av omega-3-fettsyror i barndomen minska risken för utveckling av astma senare i livet. Men bara om man bär på en viss genvariant. I en tidigare australiensisk studie har man också rapporterat att lägre nivåer av omega-3 i blodet hos vuxna är förbundet med en sämre astmakontroll. Kosten spelar i allmänhet en stor roll vid utvecklingen av sjukdomen, och överviktiga verkar dra en särskilt stor fördel av mer omega-3. Men hur mycket omega-3 behövs egentligen?

D-vitamin reglerar ett stort antal biokemiska processer som är viktiga för vår hälsa. Måttlig brist på D-vitamin är mycket vanligt, och allvarlig brist bidrar till att kritiskt sjuka cancerpatienter läggs in på intensivvård och dör inom ett år. Därför kan cancerpatienter som har avslutat sin intensivvårdsbehandling dra nytta av att ta tillskott med D-vitamin. Detta framgår av en studie från Wien, publicerad i Nutrients. Studien är i linje med tidigare studier som visar att D-vitamin har flera cancerförebyggande mekanismer. Därför är det viktigt att vara välförsedd hela livet.