Skip to main content

Fiskoljors betydelse för hjärnans utveckling

- samt förebyggande och behandling av psykisk sjukdom

Fiskoljors betydelse för hjärnans utveckling Fet fisk och fiskoljor innehåller de långkedjiga omega-3-fettsyrorna DHA och EPA, som har betydelse för hjärnan, nervsystemet och den mentala hälsan under hela livet. Men idag lider majoriteten av jordens befolkning brist på dessa omega-3-former på grund av förändrade matvanor och onaturligt djurfoder. Ett lågt intag ökar risken för ett stort antal sjukdomar som ADHD, autism, depression, borderline och bipolär sjukdom. Tillskott med fiskoljor kan därför vara lovande vid förebyggande och som ett led i behandlingen av flera psykiska sjukdomar. Samtidigt är det problematiskt att den moderna kosten har ett skevt förhållande mellan omega-3 och omega-6, eftersom det leder till rubbade fysiologiska reaktioner som kan skada den mentala hälsan. Detta anges i en ny översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients.

Omega-3- och omega-6-fettsyrorna finns i cellernas membran, och här ingår de i en biokemisk interaktion, där balansen och typen är viktig. Hjärnan hos människor och djur innehåller ganska stora mängder av de två fettsyrorna, som ger integritet i det neurologiska nätverket.
I miljontals år har våra förfäder intagit en del av de viktiga omega-3-fettsyrorna DHA och EPA genom fet fisk, skaldjur och andra marina källor. Det antas således att intaget under den äldre stenåldern eller i paleolitisk tid (ca 2, 6 miljoner år f.Kr. till cirka 10 000 år f.Kr.) i genomsnitt var cirka 660–14 250 mg om dagen. I jämförelse är det genomsnittliga intaget idag 100–200 mg.
Tidigare fick vi inte heller så många omega-6-fettsyror. Men under de senaste hundra åren har intaget av omega-6-fettsyror ökat drastiskt. Detta beror främst på ett högt intag av vegetabiliska oljor från soja, majs, solros och tistel, som innehåller en särskilt hög nivå av omega-6. Margarin, frityr, färdigrätter och skräpmat bidrar också till mycket omega-6. Således har förhållandet mellan omega-6 och omega-3 förändrats från cirka 4:1 under stenåldern till cirka 20:1 idag, där förändrade matvanor, moderna jordbruksmetoder och industrialiseringen på allvar ökat det oproportionerliga förhållandet.

  • Ett litet intag av fisk innebär att vi får mindre omega-3.
  • Onaturligt djurfoder med för mycket omega-6 återspeglas i kött, odlad fisk, ägg och mejeriprodukter.
  • Låga nivåer av DHA och EPA har hittats hos patienter med ADHD, autism, depression, ångest och bipolär sjukdom.

DHA:ets betydelse för barnets utveckling

DHA, som är en mycket långkedjig fettsyra, är särskilt viktig för utvecklingen av barnets hjärna, centrala nervsystemet och ögonen. Och man tror att just denna fettsyra har bidragit till människans höga intelligens.
Enligt The International Society for the Study of Fatty Acids and Lipids bör gravida och ammande inta minst 300 mg DHA dagligen. Men idag ligger det genomsnittliga intaget bara på 60–80 mg om dagen.
Ett fosters behov av DHA är särskilt stort under graviditetens sista månader, och barn som föds för tidigt kan inte ackumulera DHA från modern. Barnets behov av DHA är också stort under de första 5–10 månaderna efter födseln, och därför innehåller bröstmjölk mycket DHA. Men flera typer av modersmjölksersättning innehåller bara omega-3-formen ALA, som barnet har svårt att omvandla till DHA.
Brist på DHA under fosterutveckling och tidig barndom kan försämra barnets språkutveckling, sociala beteende och andra kognitiva färdigheter. Författarna bakom den nya artikeln i Nutrients kommer mer konkret in på att DHA har betydelse för hjärnans neuroner och synapser, där information utbyts mellan neuroner. DHA har också betydelse för bildandet av neurotransmittorer som acetylkolin, dopamin, serotonin, glutamat och GABA. Många av dessa neurotransmittorer är mycket viktiga för inlärning och ett gott humör.
Sammantaget visar en rad studier och data att tillskott med DHA och EPA under graviditeten gynnar de tidiga stadierna av barnets utveckling. Det finns kombinerade tillskott på marknaden med dessa fettsyror för gravida.

  • Gravida bör särskilt undvika rovfisk som tonfisk, som befinner sig högt i näringskedjan.
  • Det är säkrare att äta sill, ansjovis, lax och makrill från rena vatten.
  • Gravida bör inta minst 300 mg DHA dagligen – gärna genom tillskott av god kvalitet.

ADHD

ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) drabbar mellan 4–15 procent av amerikanska skolbarn och sjukdomen fortsätter vanligtvis i vuxen ålder. Studier visar att barn och vuxna med ADHD har lägre nivåer av DHA i sina cellmembran, vilket hänger samman med deras inlärningsproblem, hyperaktivitet, impulsivitet, ångest och sömnsvårigheter. En japansk dubbelblind, placebokontrollerad studie av 40 barn med ADHD har visat att 500 mg DHA och 100 mg EPA om dagen kan förbättra symtomen vid ADHD. Andra studier visar liknande resultat. Författarna bakom den nya artikeln i Nutrients drar därför slutsatsen att tillskott med långkedjiga omega-3-fettsyror från fiskoljor kan minska symtomen vid ADHD.

På bara sju år har diagnoser som ADHD, autism, depression och ångest fördubblats.

Källa: Kommunernes Landsforenings (KL) nyhedsbrev Momentum

Autism

Autism kännetecknas av allvarliga störningar i beteendet, kommunikationen och sociala interaktioner. Studier visar att barn med autism har lägre nivåer av DHA och EPA i plasma och i de röda blodkropparnas membran. En dubbelblind, randomiserad kontrollerad studie på barn med autism i åldern 5–17 år har avslöjat att tillskott med 1 540 mg DHA/EPA om dagen har en positiv effekt på autism.

Depression och ångest

Fler och fler människor, särskilt i västvärlden, drabbas av depression. Och det antas att 30–40 procent inte drar nytta av den medicinska behandlingen, som till och med är förbunden med biverkningar.
Enligt författarna bakom den nya artikeln i Nutrients kan depression bero på ett lågt intag av omega-3 kombinerat med ett högt intag av omega-6.
Enligt en holländsk studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Psychoneuroendocrinology hade patienter som lider av både depression och ångest ännu lägre nivåer av omega-3-fettsyror än patienter som bara lider av depression.
Bristen på DHA kan bland annat gå ut över nervsystemet och bildandet av neurotransmittorer som dopamin och serotonin, som har betydelse för livskvaliteten och ett gott humör.
Studier visar att tillskott med omega-3-fettsyror kan lindra depression. Detta gäller också i samband med förlossningsdepression, Parkinsons sjukdom och bipolär sjukdom.

Vikten av DHA och EPA för hjärnan och nervsystemet

  • Utveckling av barnets hjärna, centrala nervsystemet och ögonen.
  • Ingår i neuronernas synapser, där information utbyts mellan neuroner.
  • Ökar blodgenomströmningen och därmed förmågan att lösa kognitiva uppgifter.
  • Bildande av flera neurotransmittorer – däribland dopamin och serotonin, som är viktiga för ett gott humör.
  • Motverkar inflammationer som uppträder vid depression och Alzheimers.

Depression och inflammation

Obalansen mellan omega-3 och omega-6 kan dessutom leda till inflammationer i hjärnan. Hos deprimerade patienter har man just funnit förhöjda nivåer av proinflammatoriska markörer, som hänger samman med en depressions svårighetsgrad. Men antidepressiva läkemedel korrigerar dock inte inflammationen i hjärnan, som kan vara den egentliga orsaken till depression.
Å andra sidan kan tillskott med omega-3-fettsyror ha en positiv effekt som ett led i behandlingen av depression, och det visar sig att det är särskilt omega-3-fettsyran EPA som hämmar inflammation. Vad gäller tillskott bör man helst inta cirka 1 000 mg EPA dagligen. Detta framgår bland annat av en studie från Harvard University.

  • För information tar det en månads tid innan man kan förvänta sig den optimala effekten av omega-3-fettsyrorna på hjärnan och nervsystemet.
  • Vid eventuellt upphörande går det motsvarande en månads tid före effekten avtar.

Borderline

Borderline är den vanligaste diagnosen inom personlighetsstörningar. Man handlar ofta impulsivt, utan filter, och har mycket fluktuerande känslor. Personen kan också lida av depression, ilska, ångest, dålig självkänsla och vara sårbar för kritik. En dubbelblind, placebokontrollerad studie har visat att tillskott med 1 000 mg EPA om dagen kan minska aggressioner och svårighetsgraden av depression.

Alzheimers och demens

Flera epidemiologiska studier har visat att ett minskat intag av omega-3-fettsyror hänger samman med åldersrelaterad förlust av kognitiva färdigheter samt Alzheimers sjukdom, som är den vanligaste orsaken till demens. Man har också funnit ett samband mellan inflammation i hjärnan och utvecklingen av Alzheimers. Å andra sidan kan ett ökat intag av DHA och EPA bidra till att förebygga Alzheimers och demens. Det framgår av åtskilliga epidemiologiska studier.

Psykiska sjukdomar och andra obalanser i hjärnan, där tillskott med fiskoljor är relevanta

  • ADHD
  • Autism
  • Depression
  • Borderline
  • Schizofreni
  • Ångest
  • Bipolär sjukdom
  • Alzheimers

Referenser

James J. Dicolantonio and James H. O´Keefe. The Importance of Marine Omega-3s for Brain Development and the Prevention and treatment of Behavior, Mood, and Other Brain Disorders. Nutrients. 2020

Carisha S. Thesing et al. Omega-3 and omega-6 fatty acid levels in depressive and anxiety disorders. Psychoneuroendocrinology. 2018

Rapaport MH et al. Inflammation as a predictive biomarker for response to omega-3 fatty acids in major depressive disorder: a proof-of-concept study. Molecular Psychiatry 2015

Robert M. Carney et al: Baseline Blood Levels of Omega-3 and Depression Remission: A Secondary Analysis of Data from a Placebo-Controlled Trial of Omega-3 Supplements. Journal of Clinical Psychiatry. 2016

Rapaport MH et al. Inflammation as a predictive biomarker for response to omega-3 fatty acids in major depressive disorder: a proof-of-concept study. Molecular Psychiatry 2015

Nutrition insight. Neuroimaging Highlights Role of Omega-3 in preventing Cognitive decline. 2017

Greb M. Cole et al. Omerga-3 fatty acids and dementia. Prostaglandins, leucotrines, and essential fatty acids. 2009

Else Kjørstad. Hvor sundt er opdrættet laks? Videnskab.dk 2019

  • Skapad