Fiskolja kan lindra depression

Depression orsakas ofta av lokala inflammationer i hjärnan. I detta avseende verkar det som om ett starkare tillskott av omega-3-fettsyran EPA, som finns i fiskolja, kan lindra depression hos patienter med förhöjda nivåer av inflammationsmarkörer. Detta framgår av en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Clinical Psychiatry.

I den nya studien deltog 61 vuxna som led av klinisk depression. Alla deltagare var överviktiga med ett BMI över 25. Deltagarna hade också förhöjda nivåer av CRP (C-reaktivt protein), som är en markör för inflammation.
Under 12 veckor fick deltagarna tillskott av omega-3-formen EPA som finns i fet fisk. Doserna låg på 1 gram per dag, 2 gram per dag, 4 gram per dag respektive placebo. Det visade sig att tillskott med 4 gram EPA per dag avsevärt kunde minska markören för inflammation, CRP, hos de överviktiga deltagarna. Forskarna antar därför att denna dos kan lindra symptomen vid depression. Den nya studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Clinical Psychiatry och ligger i linje med tidigare studier som visar att mer fet fisk genom kosten eller tillskott med fiskolja kan lindra eller bota depression.
Forskare från Harvard University har till exempel genomfört en studie med 155 deltagare som led av svår depression. Under en period av två månader fick deltagarna omega-3-fettsyror i form av EPA (1 060 mg per dag) eller DHA (900 mg per dag), och kontrollgruppen fick placebo. Studien visade att tillskott med EPA hade störst antiinflammatorisk effekt och därmed också störst effekt vad gäller att lindra depression.
En holländsk studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Psychoneuroendocrinology visade att de patienter som led av den svåraste depressionen också hade de lägsta nivåerna av omega-3-fettsyror i blodet. Och patienter som led av både depression och ångest hade ännu lägre nivåer av omega-3-fettsyror i blodet än de patienter som bara led av depression. Enligt forskarna bakom denna studie kan tillskott med omega-3-fettsyror därför vara en enkel och biverkningsfri kompletterande behandling som motverkar de bakomliggande orsakerna till de depressiva symtomen på naturens villkor.

Inflammation, depression och förändringar i hjärnan

Flera studier pekar på att de lokala inflammationerna i hjärnan kan skada blod-hjärnbarriären, så att skadliga proteiner lättare tas upp i hjärnan. Dessa skadliga proteiner kan provocera och överaktivera immunförsvaret. De lokala inflammationerna kan också orsaka oxidativ stress, där fria radikaler orsakar skador på neuroner och andra vävnader. Flera studier har till exempel visat att förhöjda nivåer av inflammationsmarkörer i hjärnans hippocampus och striatum är förknippade med depression och ångest.
Depression har också visat sig vara vanligt bland patienter med ledgikt, multipel skleros och andra autoimmuna sjukdomar som kännetecknas av kroniska inflammationer.
Det bör dessutom tilläggas att antidepressiva läkemedel inte motverkar inflammationen i hjärnan, som ofta är den egentliga orsaken till depression.

Omega-3-fettsyrornas betydelse för hjärnan och nervsystemet

Hjärnan innehåller ganska stora mängder av omega-3-fettsyrorna EPA och DHA, som bland annat finns i neuronernas membran. Här ingår omega-3-fettsyrorna i neuronernas synapser, där information utbyts mellan neuronerna. Omega-3-fettsyrorna hjälper också till att öka blodgenomströmningen, vilket är nödvändigt för energinivån och en snabb hjärnaktivitet.
Dessutom är omega-3-fettsyrorna involverade i bildandet av signalsubstanser som dopamin och serotonin som är viktiga för ett bra humör.
Sist men inte minst motverkar omega-3-fettsyrorna, som redan nämnts, de kroniska inflammationer som uppstår vid depression och många andra kroniska sjukdomar. På så sätt har omega-3-fettsyrorna flera funktioner som är av avgörande betydelse för hjärnans hälsa och humöret.

Omega-3 måste vara i balans med omega-6

Omega-3-fettsyrorna fungerar i ett biokemiskt samspel med omega-6-fettsyrorna, där balansen är viktig. Man kan i grova drag säga att omega-6-fettsyrorna sätter igång inflammationer, och att omega-3-fettsyrorna bromsar dem. Det innebär att för lite omega-3-fettsyror genom kosten ökar risken för kroniska inflammationer. Samtidigt ökar ett högt intag av omega-6-fettsyror genom vegetabiliska oljor, margarin, färdigrätter, skräpmat, pommes frites och chips risken för kroniska inflammationer. Därför behöver många konsumera mer omega-3 från fet fisk eller tillskott, och mindre omega-6 från vegetabiliska oljor och industriellt bearbetade livsmedel. Det gäller både förebyggande av depression och ett stort antal andra livsstilssjukdomar som kännetecknas av kroniska inflammationer.

Referenser:

David Mischoulon et al. Omega-3 Fatty Acids for Major Depressive Disorder With High Inflammation: A Randomized Dose-Finding Clinical Trial. The Journal of Clinical Psychiatry. 2022

Chieh-Hsin Lee et al. The Role of Inflammation in Depression and Fatigue. Frontiers in Immunology 2019

Carisha S. Thesing et al. Omega-3 and omega-6 fatty acid levels in depressive and anxiety disorders. Psychoneuroendocrinology. 2018

Robert M. Carney et al: Baseline Blood Levels of Omega-3 and Depression Remission: A Secondary Analysis of Data From a Placebo-Controlled Trial of Omega-3 Supplements. The Journal of Clinical Psychiatry. 2016