Varför lider hårt drabbade coronapatienter även brist på K-vitamin?

Varför lider hårt drabbade coronapatienter även brist på K-vitamin?Det har tidigare bevisats att hårt drabbade coronapatienter ofta lider brist på D-vitamin och selen, vilket har betydelse för ett välfungerande immunförsvar. En dansk forskargrupp har nu bekräftat en holländsk studie som visar att brist på K-vitamin också är vanligt bland hårt drabbade coronapatienter. K-vitamin finns särskilt i mörkgröna grönsaker, och i kroppen uppträder det både som K1-vitamin och K2-vitamin med olika funktioner. Brist på K-vitamin eller dåligt utnyttjande kan bero på ensidig kost och vissa typer av läkemedel. Även om det ännu inte finns några bevis för att K-vitamin kan förebygga eller mildra coronainfektioner kommer forskarna med flera intressanta hypoteser.

Den danske biokemisten Henrik Dam fick 1943 Nobelpriset i medicin för sin upptäckt av K-vitaminet. Vid Köpenhamns universitet hade Henrik Dam särskilt forskat i en klass av organiska föreningar som kallas steroler, där kolesterol är den mest kända. Under forskningen fann han att kycklingar som fick foder utan steroler utvecklade blödningar i och under huden. Blodet hade alltså svårt att koagulera. Senare fann Henrik Dam att kycklingar som utfodrades med grislever fick ett skydd mot blödning. Genom att separera beståndsdelarna i grislevern kunde Henrik Dam slutligen dra slutsatsen att orsaken till kycklingarnas blödningar måste bero på brist på en fettlöslig faktor i den sterolfattiga kosten. År 1935 hävdade Henrik Dam i den engelska tidskriften Nature att det handlade om ett nytt vitamin, som han kallade K, som hänvisar till koagulering. Sedan dess har forskningen i K-vitamin varit omfattande, och i naturen finns det två fettlösliga former med mycket olika funktioner.
K1-vitamin (fyllokinon) har betydelse för blodets förmåga att koagulera. Det finns särskilt i mörkgröna grönsaker som persilja, spenat, kål, avokado och bönor.
K2-vitamin (menakinon) bildas utifrån K1-vitamin i en välfungerande tarmflora. Det finns dessutom ganska stora mängder i surkål, där vitaminet bildas av bakterier under fermentering. Andra källor är lever, äggula och feta mejeriprodukter. K2-vitamin är viktigt för bildandet av proteiner, som säkerställer att kalcium avlägsnas från blodomloppet och lagras i benvävnaden. På detta sätt motverkar K2-vitamin åderförkalkning och benskörhet. Det är mindre känt att K2-vitamin också har betydelse för insulinkänsligheten och antiinflammatoriska processer.

Covid-19 är en variant av coronavirus som upptäcktes i Wuhan i Kina i december 2019.

Ju mindre vitamin K – desto värre förlopp vid covid-19-infektionen

Den holländska och den danska studien är båda observationsstudier, i vilka man har tittat på data från patienter i en databas och jämfört dem med kontrollgrupper.
I den holländska studien tittade forskarna närmare på 135 inlagda covid-19-patienter och en kontrollgrupp på 184. De inlagda patienternas nivå av K-vitamin visade sig vara nästan tre gånger så låg som kontrollgruppens nivå. Och ju lägre de inlagdas nivå av K-vitamin var, desto allvarligare var deras infektionsförlopp.
I den danska studien tittade forskarna närmare på 138 covid-19-patienter som hade varit inlagda på Hvidovre Hospital och en kontrollgrupp på 140. Här visade det sig att covid-19-patienternas nivå av K2-vitamin i genomsnitt var hälften så hög som kontrollgruppens. Och de 43 patienter som dog av infektionen hade i genomsnitt en betydligt lägre nivå av K-vitamin i blodet jämfört med de patienter som överlevde.

 K-vitaminets huvudfunktion är att fungera som en co-faktor vid produktionen och aktiveringen av en lång rad K-vitaminberoende proteiner.

Varför är brist på K-vitamin vanligt bland hårt drabbade covid-19-patienter?

Det är ännu inte känt varför brist på K-vitamin är särskilt vanligt bland hårt drabbade covid-19-patienter. Det är emellertid känt att äldre och överviktiga personer, som tillhör riskgrupperna, i allmänhet har lägre nivåer av K-vitamin. Detta kan bero på att många äldre äter lite, och att många överviktiga äter ohälsosamt utan tillräckligt med mörkgröna grönsaker och andra källor till K-vitamin.
Det är också möjligt att vissa människor har svårt att frige tillräckligt med K-vitamin från lagren i levern och transportera ut det i kroppen där det behövs.
Brist på K-vitamin eller dåligt utnyttjande kan också uppstå vid långvarig användning av antibiotika och blodförtunnande läkemedel med warfarin (Marevan/Waran), som fungerar som K-vitaminantagonister mot blodproppar. Kolesterolsänkande läkemedel, statiner, hämmar dessutom kroppens bildande av Q10. Många äldre, överviktiga och kroniskt sjuka tar ofta en eller flera av dessa läkemedelstyper.

Hur skyddar K-vitamin mot komplicerade covid-19-infektioner?

Det är redan känt att immunförsvarets kapacitet är avgörande för huruvida infektioner med covid-19 blir harmlösa eller livshotande. Om immunförsvaret i luftvägarna exempelvis lider brist på D-vitamin för sina frontalangrepp, får virus lättare att dela sig och sprida sig i kroppen. Det föreligger det också en risk för att immunförsvaret reagerar felaktigt i form av cytokinstormar och hyperinflammation, som skadar friska vävnader i lungorna, kretsloppet och på andra ställen.
Eftersom K1-vitamin är viktigt för blodets koagulering och lokala läkningsprocesser kan en brist förklara varför lungorna blir mer sårbara under en covid-19-infektion. Det är också möjligt att behovet av K-vitamin stiger under en infektion, så det finns tillräckligt för att reparera skadorna på slagfältet, däribland de elastiska fibrerna i lungvävnaden.
En annan möjlighet är att K2-vitaminets antiinflammatoriska egenskaperna hjälper till att skydda lungorna, kretsloppet och andra ställen i kroppen.

Hur mycket K-vitamin har vi behov av?

Om en hög nivå av K-vitamin kan förebygga komplicerade covid-19-infektioner kommer det enligt de holländska och danska forskarna vara ett enormt genombrott och en billig behandling. Men hittills handlar det bara om hypoteser med bristfälliga bevis. Man vet heller inte hur K-vitamin beter sig under en infektion och vilka de optimala nivåerna av de två K-vitaminerna är i blodet.
Enligt huvudförfattaren till den danska studien, överläkare och professor Allan Linneberg, finns det fortfarande ingen anledning att ta extra K-vitamin. Ändå har vi nytta av att följa de officiella kostråden och få tillräckligt med K-vitamin genom mörkgröna grönsaker och andra källor.
De officiella dagliga rekommendationerna, RI (referensintag), är 75 mikrogram för vuxna och barn över 11 år.
De senaste dagliga rekommendationerna ligger på 1 mikrogram per kilo kroppsvikt, för att ta hänsyn till eventuell övervikt.
Enligt Susanne Gjedsted Bügel, professor i förebyggande och klinisk näring vid Köpenhamns universitet, kan vi inta upp till 500 mikrogram K-vitamin om dagen utan att ta skada. Och den holländska forskargruppen rekommenderar mer än 1 000 mikrogram per dag.

Vem ska vara försiktig med K-vitamin och tillskott?

Personer som tar läkemedel som Marevan, som innehåller warfarin (K-antagonistvitamin), bör säkerställa ett jämnt intag av K-vitamin genom kosten. De bör heller inte ta tillskott med K-vitamin eller konsumera livsmedel med stora mängder utan att rådfråga en läkare, eftersom detta kan motverka effekterna av Marevan och liknande preparat.

Innehåll av B12-vitamin i mikrogram/100 gram

Persilja 790
Spenat 560
Broccoli 260
Ägg 50
Sparris 39

Referenser

Anton S M Dofferhoff. Reduces Vitamin K Status as a Potentially Modifiable Risk Factor of Severe Coronavirus Disease 2019. Clinical Infectious Diseases. 2020

Frederik Guy Hoff Sonne. Forskere på sporet af corona-hypotese: Hårdt ramte patienter mangler K-vitamin. Videnskab.dk. den 4 januari 2020

Helge Kragh. Fra blødende kyllinger til en nobelpris i medicin. Videnskab.dk 2017

Hyung Jin Choi et al. Vitamin K2 Supplementation Improves Insulin Sensitivity via Osteocalcin Metabolism: A Placebo-Controlled Trial. American Diabetes Care. 2011

Harumi Okuyama. Statins stimulates atherosclerosis and heart failure: pharmacological mechanism. Expert Rev Clin Pharmacol. 2015

Thomas Smith. A Supercomputer Analyzed Covid-19 – and Interesting New Theory Has Emerged. Medium. September 1, 2020

Jan Alexander et al. Early Nutritional Intervention with Zinc, Selenium and Vitamin D for Raising Anti-Viral resistance Against Progressive COVID-19. Nutrients 2020

K-vitamin (netdoktor.dk)

GO GOOGLE

Sök mer info onlineSök mer info online

Klicka här för att söka
mer info om vitamin K2

Pin It