Skip to main content

Depression, demens och Alzheimers hänger samman med oxidativ stress i hjärnan

- och antioxidanter som selen, Q10 och melatonin spelar en roll vid förebyggande och behandling

Depression, demens och Alzheimers hänger samman med oxidativ stress i hjärnanDet finns också ett samband mellan depression, övervikt och Alzheimers sjukdom. Samtidigt tyder det på att kronisk stress bidrar till oxidativ stress och skador på hjärnceller. I en ny översiktsartikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Antioxidants tittar forskarna närmare på konsekvenserna av oxidativ stress i hjärnan. Forskarna tittar också närmare på hur antioxidanter kan användas vid förebyggande och behandling av Alzheimers sjukdom, och hur de mest lovande resultaten har setts med selen, Q10, melatonin, E-vitamin, gurkmeja och polyfenoler. I samband med depression har den största potentialen observerats med selen, zink, vitamin E, gurkmeja och saffran.

Depression är en av de mest utbredda psykiska sjukdomarna som drabbar mer än 264 miljoner världen över, med nästan 800 000 som begår självmord varje år.
Alzheimers sjukdom, som också är mycket utbredd, kommer smygande och sjukdomen är den främsta orsaken till demens. Under utvecklingen ansamlas plack från proteinet beta-amyloid, som med tiden förstör hjärncellerna, även kallade neuroner. Vid Alzheimers sjukdom har man hittat insulinresistens i hjärnan, och därför kallas sjukdomen även för typ 3-diabetes.
Epidemiologiska studier har visat att depression ökar risken för kognitivt förfall och demens. Dessa symtom uppträder också under de sista åren hos patienter med Alzheimers. Enligt den nya översiktsartikeln hänger både depression och Alzheimers mer eller mindre samman med följande:

  • Kronisk stress som leder till oxidativ stress i hjärnan.
  • Belastning på hypotalamus-hypofys-binjureaxeln som ökar produktionen av stresshormonet kortisol.
  • Krympning av hjärnans hippocampus, som har betydelse för minnet och orienteringsförmågan.
  • Degeneration av neuronernas synapser, vilket försämrar nervsystemets kommunikation.
  • Dysfunktioner i neurotransmittorer som serotonin och dopamin, som är viktiga för humöret.
  • Störningar i proteinet BDNF (Brain Derived Neurotrophic Factor), som påverkar neuroner och nervceller i resten av kroppen.
  • Aktivering av mikrogliaceller (hjärnimmunceller), vilket leder till lokal inflammation.

Kronisk stress och förändringar i hjärnan

Sedan tidernas begynnelse har akut stress mobiliserat oss för att kunna kämpa eller fly. Kroppens reaktioner regleras i första hand genom hypotalamus-hypofys-binjureaxeln, så att vi kan utföra optimalt både fysiskt och mentalt. Tillståndet är mycket energikrävande och bör bara pågå under en kort tid. Men den moderna livsstilen kännetecknas ofta av kronisk stress, då det uppstår en obalans mellan de fysiologiska reaktionerna. Vi hinner inte återhämta oss, och det kan jämföras med att övertrassera sitt kreditkort i tid och otid.
Mycket tyder på att depression och Alzheimers sjukdom beror på stressrelaterade dysfunktioner i hypotalamus-hypofys-binjureaxeln.
Under kronisk stress aktiverar hormoner från hypotalamus hypofysen att utsöndra mer ACTH (kortikotropin), vilket stimulerar produktionen av kortisol i binjurarna. De förhöjda nivåerna av kortisol orsakar dysfunktioner i hippocampus och andra delar av hjärnan som reglerar humör, mental drivkraft och minne. Ökade kortisolnivåer kan förvärra den skadliga effekten av betaamyloidplack och förstöra nervceller i hippocampus, vilket får den att krympa.
Stress leder också till aktivering av immunförsvaret. I hjärnan kan mikrogliaceller utsöndra proinflammatoriska cytokiner, kemokiner och kväveoxid. Den kroniska inflammationen leder med tiden till ett antal störningar i nervsystemet och förstörelse av nervceller. Många studier har efter hand visat på ett direkt samband mellan inflammationer i hjärnan, depression och Alzheimers.

Kronisk stress och oxidativ stress i hjärnan

Kronisk stress leder till utveckling av oxidativ stress, där det föreligger en obalans mellan fria radikaler och antioxidanter. Fria radikaler är några mycket reaktiva molekyler med ett elektronunderskott, och de är både livsviktiga och livsfarliga.
Fria radikaler ingår i syreomsättningen, immunförsvaret och många andra metaboliska processer. Och mängden ökar drastiskt av stress, kroniska inflammationer, tobaksrökning, åldringsprocesser och förgiftningar. Därför är det viktigt att de fria radikalerna hålls i styr, så att de bara utför sina specifika uppgifter. Vid oxidativ stress initierar de fria radikalerna en rad kedjereaktioner genom att attackera cellerna. Något av det farligaste är när de fria radikalerna attackerar de omättade fettsyrorna i cellmembranen. Kedjereaktionen kan därefter sprida sig genom cellen till mitokondrier, DNA och vidare till andra celler.
När hjärnan är särskilt sårbar för oxidativ stress beror det på att den innehåller särskilt många omättade fettsyror. Det stora genomströmningen av järnhaltigt blod ökar risken ytterligare.
I detta sammanhang är ferroptos en form av järnberoende celldöd orsakad av fria radikaler. Flera nya studier visar på ett samband mellan ferroptos, neurondöd och olika störningar i hjärnan. Som en konsekvens kan sjukdomar som Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom och stroke uppträda.

Antioxidanter vid förebyggande och behandling av depression och Alzheimers sjukdom

Vårt enda skydd mot fria radikaler och oxidativ stress är olika antioxidanter som är i stånd att frigöra elektroner, så att de fria radikalerna neutraliseras. Antioxidanter kan också motverka kedjereaktioner och skador orsakade av fria radikaler.
Olika antioxidanter verkar på olika sätt, och därför behöver vi ha olika typer. Vissa antioxidanter bildar vi själva, och andra antioxidanter får vi med maten. Antioxidanter från mat påverkar dessutom bildningen och aktiviteten av de antioxidanter som vi själva bildar. Genom att göra det utövar de en synergieffekt för att upprätthålla redoxbalansen – det vill säga balansen mellan fria radikaler och antioxidanter.

Viktiga antioxidanter som vi själv bildar

  • Glutationperoxidas 1-8 (GPX). Innehåller selen.
  • Superoxiddismutas 1-3 (SOD). Innehåller zink, koppar och mangan.
  • Katalas (CAT).
  • Glutation (GSH).
  • Q10 (ingår även i energiproduktionen).
  • Melatonin (också sömnhormon).

Antioxidanter från mat och dryck

  • A-, C- och E-vitamin, selen, zink och mangan
  • En mängd olika växtämnen såsom karotenoider, indoler, fenoler, polyfenoler, flavonoider, fenolsyra och antocyaniner.
  • Goda källor är gurkmeja och andra örter, nötter, bär, frukt (särskilt skal och kärnor), broccoli och annan kål, vitlök, lök, katrinplommon samt mörk choklad, grönt te eller kaffe i måttliga mängder.

Idag är effektiv behandling av sjukdomar i nervsystemet en av de största terapeutiska utmaningarna. Därför har det även utförts en del forskning om antioxidanternas terapeutiska potential, särskilt i samband med depression och Alzheimers sjukdom.
Studier på möss har exempelvis visat att brist på den seleninnehållande antioxidanten GPX intensifierar celldöd orsakad av ferroptos. Möss som lider brist på GPX har också visat sig lida av kognitiv funktionsnedsättning och neurodegenerativa förändringar i hippocampus. Samtidigt tyder det på att tillskott med selen och E-vitamin som arbetar tillsammans kan motverka celldöd orsakad av ferroptos.

Antioxidanter och depression

Enligt WHO är depression den vanligaste psykiska sjukdomen och antalet människor som drabbas ökar. Vi ser dessutom att effekten hos antidepressiva läkemedel ofta uteblir, eller att de är förbundna med allvarliga biverkningar. Även om det kan finnas många orsaker till depression är oxidativ stress i hjärnan involverad. Den ökade mängden fria radikaler orsakar inflammation samt förstörelse av neuroner och signalvägar.
Oxidativ stress i hjärnan, särskilt i hippocampus, kan vara centralt vid utvecklingen av depression. En mindre volym i hippocampus har också observerats hos patienter med depression.
Vid depression är hjärnan alltså underförsedd med antioxidanter som ska skydda cellmembran, hippocampus, neuroner och andra delar av hjärnan.
Efter att ha analyserat många studier har forskarna bakom den nya översiktsartikeln funnit att de mest lovande antioxidanterna som led i förebyggande och behandling av depression är selen och E-vitamin. Gurkmeja och saffran innehåller andra relevanta antioxidanter och bioaktiva ämnen som kan bidra till att lyfta humöret. Forskarna kommer också in på zink och magnesium, som är viktiga för många enzymprocesser och antiinflammatoriska processer.
Man bör även överväga D-vitamin samt fiskoljor med omega-3-fettsyrorna EPA och DHA, som stödjer hjärnans funktioner och motverkar kroniska inflammationer via andra processer. Man bör generellt sträva efter en hälsosam kost som stabiliserar blodsockret och som samtidigt innehåller många antioxidanter.
Man bör också sträva efter en god natts sömn.

  • När vi sover rensas hjärnan från giftiga avfallsämnen.
  • Brist på sömn ökar risken för depression och Alzheimers.
  • Melatonin är en kraftfull antioxidant som även hjälper till att öka mängden djupsömn.
  • Vi bildar själva melatonin, men vår egen produktion försämras med åldern och med kraftig ljuspåverkan på kvällen från lampor, skärmar och så vidare.

Antioxidanter och Alzheimers

I takt med att det blir fler och fler äldre i världen kommer fler och fler också att drabbas av Alzheimers. Sjukdomen beror på många faktorer och man letar fortfarande efter bättre behandlingar. De senaste åren har några kliniska studier visat att antioxidanter kan ha en viss effekt genom att motverka oxidativ stress och cellskador orsakade av fria radikaler. Enligt forskarna bakom den nya översiktsartikeln har man sett de bästa resultaten med selen, E-vitamin, Q10, melatonin, gurkmeja och polyfenoler. Polyfenoler finns exempelvis i nötter, frukt (särskilt skal och kärnor), rött vin, fläder, grönsaker och kakaobönor.
Enligt en ny metaanalys som tidigare omnämnts på denna webbplats verkar det som att tillskott med B12-vitamin, folsyra och B6-vitamin kan förebygga och fördröja milt kognitivt förfall hos äldre, vilket kan vara tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Det beror på att dessa B-vitaminer kan sänka nivåerna av aminosyran homocystein i blodet, vilket kan orsaka ansamling av plack (beta-amyloidproteiner) i hjärnan och krympning av hjärnvävnad.
I förebyggande syfte och som led i behandlingen av Alzheimers sjukdom bör man i allmänhet sträva efter en hälsosam kost som stabiliserar blodsockret och som samtidigt innehåller många antioxidanter. Man bör också sträva efter en god natts sömn.

Kost, tillskott och kvalitet

Man bör först och främst få i sig en massa olika antioxidanter genom en varierad kost med rena råvaror. Det är också viktigt med proteiner, bra fetter och ett stabilt blodsocker, så att hjärnan och nervsystemet får en konstant energitillförsel.
I samband med tillskott bör man se till att de håller en god kvalitet. Det går till exempel att köpa Q10 och selenjäst i läkemedelskvalitet, där det finns dokumentation på ett särskilt högt upptag.
Melatonin finns nu receptfritt på apotek i Sverige. Det är dock lagligt att köpa och importera melatonin för eget bruk från andra EU-länder, både som kosttillskott och som receptbelagt läkemedel.

Referenser:

Gabriella Juszczyk et al. Chronic Stress and Oxidative Stress as Common factors of the Pathogenesis of depression and Alzheimer´s Disease: The Role of Antioxidants in Prevention and treatment. Antioxidants 1 September 2021

Dogan-Sander et al. Inflammation and the Association of Vitamin D and Depressive Symptomatology. Nutrients 2021

James J. Dicolantonio and James H. O´Keefe. The Importance of Marine Omega-3s for Brain Development and the Prevention and treatment of Behavior, Mood, and Other Brain Disorders. Nutrients. 2020

Rapaport MH et al. Inflammation as a predictive biomarker for response to omega-3 fatty acids in major depressive disorder: a proof-of-concept study. Molecular Psychiatry 2015

Shufeng Li et al. The preventive efficacy of vitamin B supplements on the cognitive decline of elderly adults: a systematic review and meta-analysis. BMC Geriatrics 16 June 2021

Underwood Emily. Sleep: The ultimate Brainwasher? Science/AAAS/News 2013

  • Skapad