Skip to main content

Under graviditeten är fostrets utveckling helt beroende av moderns selenstatus

Under graviditeten är fostrets utveckling helt beroende av moderns selenstatusBehovet av spårämnet selen stiger vid graviditet och amning eftersom det ingår i både proteiner som har en speciell uppbyggande roll och ett antal antioxidanter som skyddar barnets organ och vävnader. I en ny översiktsartikel som har publicerats i Nutrients framgår det att brist på selen under graviditeten bland annat kan medföra oxidativ stress, tillväxthämning och en låg födelsevikt. Detta kan på sikt få konsekvenser för barnets utveckling, kognitiva färdigheter och hälsa. Författarna kommer dessutom in på att mödrars alkoholmissbruk har större hälsokonsekvenser vid selenbrist. Samtidigt är det problematiskt att selenbrist är vanligt i Europa och andra delar av världen.

Gravidas och ammande kvinnors intag av näringsämnen kan påverka barnets utveckling och hälsa resten av livet. Ett av de viktigaste näringsämnena är spårämnet selen, som ingår i cirka 25 selenberoende proteiner som har betydelse för energiomsättningen, proteinsyntesen, hormonbalansen, ämnesomsättningen och en rad andra funktioner. De seleninnehållande proteinerna har sammantaget en särskilt uppbyggande roll under graviditeten, däribland för utvecklingen av fostrets hjärna, andra organ och vävnader.
Seleninnehållande antioxidanter som GPx-enzymer skyddar samtidigt moderkakan och fostret från ödeläggande oxidativ stress, då det förekommer en obalans mellan fria radikaler och antioxidanter. Vi bildar alla fria radikaler som en biprodukt av syreomsättningen, och mängden ökar bland annat vid graviditet, tobaksrökning och alkoholmissbruk.
Eftersom ett foster är särskilt sårbart för oxidativ stress gäller det därför att vara välförsedd med antioxidanter som selen.
Det visar sig dessutom att selenmängden i livmodern ökar vid slutet av graviditeten, på grund av det ökade behovet. Därför har spädbarn som föds i tid vanligtvis större selenreserver än spädbarn som föds för tidigt. Ändå är reserverna ganska låga, och spädbarnet behöver mer selen via bröstmjölken.

Selenbrist och oxidativ stress skadar fostrets utveckling

Studier på djur har visat att brist på selen och oxidativ stress under graviditeten kan orsaka allvarliga störningar i fostrets utveckling, vilket kan leda till minskad tillväxt, onormal vävnadsutveckling och onormala metaboliska obalanser.
Det har tidigare påvisats att brist på selen ökar risken för infertilitet, cystor på äggstockarna och kronisk inflammation i livmodern eller brösten. Hos gravida kvinnor kan selenbrist medföra skador på fostrets hjärta och muskler, missfall, att barnet är dödfött samt en ökad risk för infektioner hos modern och spädbarnet.

Selen och alkoholmissbruk

I den nya översiktsartikeln kommer författarna närmare in på att alkoholmissbruk kan leda till allvarliga leverskador och metaboliska obalanser som medfödd fetalt alkoholsyndrom (FAS), där fostret har speciella ansiktsdrag, hämmad tillväxt och hjärnskador. Det finns dock bara några få studier som har visat på selenbalansen hos gravida kvinnor och deras foster under alkoholpåverkan. Man har emellertid observerat låga värden av de seleninnehållande antioxidanta GPx-enzymerna i vävnaderna från foster födda med fetalt alkoholsyndrom.
Forskarna kommer därför in på att tillskott med selen under graviditeten till en viss grad kan skydda fostret mot de oxidativa skador som framkallas av alkohol (etanol).
Det bästa är förstås att gravida och ammande helt undviker alkohol, eftersom det är ett organiskt lösningsmedel som påverkar alla organ och utvecklingsprocesser. Och skadeverkningarna är naturligtvis större, ju mer alkohol modern har fått i sig under graviditeten.
Den nya översiktsartikeln har publicerats i tidskriften Nutrients.

Selenkällor, utbredd brist och lättupptagliga tillskott

Selen finns särskilt i fisk, skaldjur, inälvsmat, ägg, mejeriprodukter, paranötter och gröna grönsaker. Men jorden i Europa, däribland Danmark, är i allmänhet fattig på selen. Detta återspeglas i grödorna och i hela näringskedjan. Därför har jordbrukare i årtionden gett sina boskap tillskott, även med hänsyn till djurens fertilitet.
De officiella rekommendationerna, RI, är satta till 55 mikrogram om dagen. Enligt den nya översiktsartikeln har gravida behov av 65 mikrogram om dagen, och ammande 75 mikrogram om dagen. Men andra studier tyder på att vi har behov av omkring 100 mikrogram om dagen för att mätta selenoprotein P, som används som markör för kroppens selenstatus.
Tillskott med selenjäst, som innehåller många olika selenoproteiner, ger en större likhet med selenvariationen i selenrik kost.
Det finns ett kombinerat kosttillskott för gravida på marknaden som också innehåller selenjäst.

Tillskott med selenjäst bidrar till en sund graviditet på flera fronter

Åtskilliga studier på människor och djur har efterhand visat att selen är viktigt för fertiliteten, fosterutvecklingen och att fostret föds i tid.
En studie publicerad i tidskriften Journal of Obstetrics and Gynecology har exempelvis visat att tillskott med 100 mikrogram selenjäst till gravida från första trimestern fram till födseln kan minska risken för preeklampsi, fosterhinnebristning och för tidig födsel.

Referenser:

Maria Luisa Ojeda et al. Fetal Programming Is Deeply Related to Maternal Selenium Status and Oxidative Balance; Experimental Offspring Health Repercussions. Nutrients 2021

Pol Solé-Navais et al. Maternal Dietary Selenium Intake during Pregnancy is Associated with Higher Birth Weight and Lower Risk of Small for Gestational Age Births in the Norwegian Mother, Father and Child Cohort study. Nutrients. December 2020

Hilten T Mistry et al. Selenium in reproductive health. Journal of Obstetrics and Gynaecology. 2011

Fatemeh Tara et al. Selenium supplementation and premature (pre-labor) rupture of membranes: a randomized double-blind placebo-controlled trial. Journal of Obstetrics and Gynaecology. 2010

Jones GD et al. Selenium deficiency risk predicted to increase under future climate change. Proceedings of the National Academy of Sciences, 2017

Danmarks Jordbrugsforskning. Selen anvendelse i dansk landbrug. 2006

  • Skapad