Skip to main content

Skolbarns brist på D-vitamin ökar risken för ångest, depression och aggressivt beteende senare i livet

Skolbarns brist på D-vitamin ökar risken för ångest, depression och aggressivt beteende senare i livetAllt fler barn och ungdomar drabbas av ångest, depression och beteendeproblem. Även om det kan finnas flera orsaker verkar det nu som om utbredd brist på D-vitamin kan vara en orsaksfaktor. Detta framgår av en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Nutrition. Samtidigt är det problematiskt att många barn och ungdomar inte får tillräckligt med sol på sommaren, och att hälsomyndigheterna inte ger tydlig information om hur de annars kan få tillräckligt med D-vitamin under hela året. För D-vitamin påverkar inte bara benen, utan även hjärnan, nervsystemet, immunförsvaret och en lång rad andra fysiologiska processer.

Barn med låga nivåer av D-vitamin i blodet löper nästan två gånger så stor risk för att utveckla ett aggressivt beteende och psykiska störningar som ångest och depression, jämfört med barn som har högre nivåer av vitaminet i blodet. Detta framgår av en studie från University of Michigan, ledd av Eduardo Villamor, professor i epidemiologi.
Enligt Villamor har brist på D-vitamin tidigare kopplats till psykiska hälsoproblem hos vuxna, däribland depression och schizofreni. Man har också funnit ett samband mellan gravidas brist på D-vitamin och barnets ökade risk för autism, skleros och andra sjukdomar. Men det har funnits få studier om ungdomars nivåer av D-vitamin i blodet, och hur det påverkar deras mentala hälsa senare i livet.

Brist på D-vitamin under de tidiga skolåren ökar risken för psykiska sjukdomar senare i livet

År 2006 rekryterade Villamor och hans forskarteam 3 202 barn i åldern 5–12 år till en kohortstudie i Bogota, Colombia. Barnen valdes slumpmässigt ut från olika grundskolor. Villamor och hans forskarteam samlade in information om barnens vikt och höjd, deras kostvanor och andra vanor samt familjens sociala status. Forskarna tog också blodprover för att mäta barnens nivåer av D-vitamin.
Efter cirka sex år, när barnen var 11–18 år gamla, bedömde forskarna barnens beteende genom frågeformulär som fylldes i av barnen själva och deras föräldrar.
Som nämnts löpte barn med låga nivåer av D-vitamin i blodet nästan två gånger så stor risk för att utveckla ett aggressivt beteende och psykiska störningar som ångest och depression, jämfört med barn som har högre nivåer av vitaminet i blodet. Låga nivåer av det protein som transporterar runt D-vitamin i blodet var också relaterat till mer självrapporterat aggressivt beteende och symtom på ångest och depression.
Enligt Villamor verkar det därför som om barn som lider brist på D-vitamin under de tidiga skolåren löper en större risk för att drabbas av olika störningar och beteendeproblem när de blir tonåringar och går i de högre åldersklasserna.
Även om författarna erkänner studiens begränsningar, tyder deras resultat på att fler studier behövs i andra befolkningsgrupper där brist på D-vitamin kan vara ett folkhälsoproblem.
Samtidigt är det problematiskt att psykiska störningar har blivit så vanliga bland barn och ungdomar. Och det är problematiskt att man i behandlingarna inte tar hänsyn till att deras hjärnor och nervsystem ofta lider brist på ett avgörande vitamin, som till synes kan vara en grundläggande orsak till psykiska störningar.

  • Cirka 15 procent av alla barn i Danmark har behandlats för en psykisk sjukdom innan de fyller 18 år.
  • Totalt sett utgör psykiska hälsoproblem den största sjukdomsbördan bland barn och ungdomar (mellan 1–24 år).
  • Var tredje danskt skolbarn har för lite D-vitamin i blodet.
  • Även om det kan finnas flera orsaker till psykiska störningar, bör man enligt den nya studien vara medveten om D-vitamin och kompensera för eventuella brister.

D-vitamin har många funktioner i hjärnan

Alla kroppens celler har receptorer för D-vitamin. Detta gäller också celler i hippocampus och andra delar av hjärnan och nervsystemet.
I hjärnan och nervsystemet har D-vitaminet bland annat följande funktioner enligt annan forskning:

  1. Ökar tätheten av neuroner i hippocampus, som har betydelse för minnet och orienteringsförmågan.
  2. Ökar nivån av neurotrofiner i hippocampus, som skyddar nervcellerna.
  3. Reglerar gener och neurotransmittorer som acetylkolin, dopamin och serotonin.
  4. Reglerar mekanismer som skyddar mot oxidativ stress.
  5. Motverkar inflammation i hjärnan, som kan orsaka depression.
  • Vi måste naturligtvis undvika solbränna.
  • Men vi får samtidigt inte glömma att sommarsolen är den viktigaste källan till D-vitamin.
  • Överviktig och mörk hud ökar behovet.
  • Under vinterhalvåret står solen för lågt för att vi själva ska kunna bilda D-vitamin.
  • Därför rekommenderas tillskott under hela vinterhalvåret och i andra situationer där man inte får tillräckligt med sol.

Referenser

Sonia L. Robinson et al. Vitamin D Deficiency in Middle Childhood is related to Behaviour Problems in Adolescence. The Journal of Nutrition, 2019

University of Michigan. Low levels of vitamin D in elementary school could spell trouble in adolescence. ScienceDaily. August. 2019

Alberto Ascherio, MD, et al. Vitamin D Status During Pregnancy and Risk of Multiple Sclerosis in Offspring of Women in the Finnish Maternity Cohort. JAMA Neurol. March 2016

Science News. Causal link found between vitamin D, serotonin synthesis and autism in new study. Science Daily. 2014

Ibrar Anjum et al. The Role of Vitamin D in Brain Health: A Mini Literature Review. Cureus 2018

Darryl W Eyles et al. The association between neonatal vitamin D-status and risk of schizophrenia. Scientific Reports. 2018

Anne Ringgaard. Mange danske børn får for lidt D-vitamin. Videnskab.dk 2016

https://www.psykiatrifonden.dk/viden/fakta.aspx

  • Skapad