Osunda kostvanor orsakar de flesta dödsfall

- och människor vilseleds

Osunda kostvanor orsakar de flesta dödsfallOsunda kostvanor är ansvariga för vart femte dödsfall i hela världen, och de räknas nu som den största livshotande riskfaktorn. I de flesta länder, däribland Sverige, skulle befolkningen som bekant kunna dra en massa hälsofördelar och leva längre om de åt en sundare kost. Men det är inte bara den enskilda individens ansvar, eftersom det också finns ett akut behov av internationellt samarbete som inkluderar politikerna, jordbruket, livsmedelsindustrin och hälsovårdssektorn. Detta framgår av en ny studie, Global Burden of Disease, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Lancet. Enligt en tidigare och större tjeckisk studie, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients, behöver vi dessutom ett paradigmskifte kring kostrekommendationer, eftersom varningarna om mättat fett och kolesterol aldrig borde ha införts.

Koststudien Global Burden of Disease behandlade 195 länder och föregick mellan 1990–2017. Studien avslöjade att vart femte dödsfall var förknippat med osund kost och tillhörande följdsjukdomar som cancer, diabetes 2 och hjärt-kärlsjukdomar.
I samband med internationella kostrekommendationer har det särskilt lagts fokus på att undvika för mycket socker, salt, kolesterol och transfettsyror. Men forskarna understryker nu att vi måste lägga ännu mer fokus på att inta sunda livsmedel som fisk, fullkorn, grönsaker, frukt och nötter.
Men eftersom de osunda livsmedlen och sockerhaltiga läskedryckerna finns överallt, och det kan vara svårt att genomskåda produktdeklarationer, påpekar forskarna behovet av ett internationellt samarbete som också inkluderar politikerna, jordbruket, livsmedelsindustrin och hälsovårdssektorn. Annars kommer vi inte kunna sätta stopp för de osunda kostvanorna och det stigande matmissbruket som ligger bakom så många sjukdomar och kostar så många människoliv att det handlar om världsomspännande epidemi helt utan kontroll.

Osund kost och matmissbruk kostar fler människoliv än missbruk av alkohol, tobak och bilolyckor.

Globala variationer

I studien tittade forskarna närmare på de 15 vanligaste livsmedlen i de 195 länderna. Mer specifikt kombinerade och analyserade de data från flera epidemiologiska studier för att belysa sambandet mellan kost och sjukdom. Forskarna tittade således närmare på kostvanor med ett lågt intag av fullkorn, fisk, grönsaker, frukt, baljväxter, frön, spannmål, fibrer och mejeriprodukter samt kostvanor med ett högt intag av rött kött, bearbetat kött, läsk, saft, transfettsyror och salt.
Vid slutet av studien 2017 fann forskarna att ingen av de berörda regionerna åt optimalt, och att vart femte dödsfall – motsvarande 11 miljoner människor – berodde på osunda kostvanor. Forskarna menar att för mycket salt, för lite fullkorn och för lite frukt och grönsaker orsakade hälften av de kostrelaterade dödsfallen.
Enligt den nya studien förelåg det en tiofaldig skillnad mellan det land som hade flest kostrelaterade dödsfall och det land som hade minst kostrelaterade dödsfall. Länder som Israel, Frankrike, Spanien, Japan och Andorra hade minst kostrelaterade dödsfall, medan länder som Uzbekistan, Afghanistan, Papua Nya Guinea, Kina och Indien hade flesta kostrelaterade dödsfall. Storbritannien låg på 23:e plats, Sverige på 25:e plats och USA på 43:e plats efter Rwanda och Nigeria.

Statistisk osäkerhet

Enligt forskarna fanns det många olika data som ökade den statistiska osäkerheten. Detta beror bland annat på att olika befolkningar som bekant äter olika beroende på klimat, flora och fauna. En stor del av världens befolkning äter till exempel inte mejeriprodukter alls på grund av laktosintolerans, och de klarar sig bra utan dem. Således kan japanerna på den traditionella kosten med mycket fisk och många grönsaker förvänta sig en lång livslängd. Isländarna tillhör också de folkslag som kan förvänta sig en lång livslängd, även om intaget av frukt och grönsaker i den traditionella kosten är minimalt. I gengäld äter isländarna också en hel del fisk.
I studien kommer forskarna dessutom in på intaget av salt, som är en särskild riskfaktor i Kina, Japan och Thailand. Men andra studier pekar dock på att salt först blir skadligt om vi får över fem gram per dag och samtidigt får för lite kalium, som hjälper till att reglera elektrolytbalansen.
Jordförhållanden betyder också mycket. Jorden i Europa är till exempel ganska fattig på selen, och amerikanskt spannmål innehåller mycket mer selen än danskt spannmål. Selen är en spårämne med många livsviktiga funktioner, och danska jordbrukare har i årtionden gett sina boskap tillskott för att förebygga en rad allvarliga bristsjukdomar.
Solen, som är den största källan till D-vitamin, har också betydelse för hälsan. Men vi kan bara bilda vitaminet när solen står högt på himlen. Så människor på det norra halvklotet, eller som av andra skäl inte får tillräckligt med solljus, hamnar lätt i underskott.

Officiella kostråd fungerar inte som avsett

De många kostrelaterade sjukdomarna som cancer, diabetes 2 och hjärt-kärlsjukdomar indikerar att de befintliga kostrekommendationerna och kampanjerna inte fungerar som avsett. Forskarna efterlyser därför nya metoder för att förbättra befolkningarnas näring över hela världen.
I januari 2019 publicerade tidskriften The Lancet en rapport om det första vetenskapliga målet för en hälsosam kost och hållbar livsmedelsproduktion. I denna rapport användes 2 016 data från den omtalade studien Global Burden of Disease för att bedöma hur långt världens befolkningar är ifrån att äta optimalt.
Författarna bakom koststudien är dock klara över att den har sina begränsningar, eftersom faktorer som övervikt, rökning, stress, medicin och miljögifter också kan leda till dålig hälsa.
Det förekommer också stora utmaningar med att förändra människors osunda kostvanor, eftersom känslor, ingrodda vanor och ekonomi spelar en avgörande roll. Därför bör politikerna, jordbruket, livsmedelssektorn och hälsosektorn som tidigare nämnts involveras, så att det blir enklare och billigare att äta hälsosamt, och så att vi inte frestas av för många reklamer med osunda tomma kalorier. Enligt forskarna är det ett internationellt problem som även bör lösas internationellt. Men det är inte så enkelt när forskarna fortfarande är oense om vad sund kost egentligen är.

Många kolhydrater och brist på omega-3 ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar

Ett team tjeckiska forskare har i en tidigare och mer omfattande studie undersökt vilka kostfaktorer på världsplan som bidrar mest till den största dödsfallorsaken, hjärt-kärlsjukdomar. Forskarna hämtade in data om kostvanor från 158 länder under perioden 1993–2011. Uppgifterna omfattade konsumtionen av hela sextio olika livsmedel som spannmålsprodukter, kött, fisk, ägg, mejeriprodukter, olika grönsaker och frukter, olika vegetabiliska oljor, läskedrycker, socker, alkohol, te och kaffe. Forskarna beräknade också det totala intaget kalorier från kolhydrater, proteiner samt fetter från animaliska och vegetabiliska källor.
Det visade sig att den faktor i kosten som utgjorde den största risken för att utveckla hjärt-kärlsjukdomar var ett högt intag av kolhydrater, främst i form av socker och spannmålsprodukter som vete.
Däremot fann forskarna att det totala intaget av animaliskt fett, animaliskt protein och vegetabiliskt protein hängde samman med en minskad risk att utveckla hjärt-kärlsjukdomar. Det innebär med andra ord att ju mer protein och animaliskt fett kosten innehåller, desto lägre är risken för att utveckla hjärt-kärlsjukdomar och att dö av blodproppar till följd av åderförkalkning. Men det finns naturligtvis gränser för hur mycket protein vi bör konsumera.
Forskarna fann också att för mycket omega-6 från vegetabiliska oljor i kombination med för lite omega-3 från fet fisk ökade risken för högt blodtryck och andra hjärt-kärlsjukdomar.
Den tjeckiska studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients, och i introduktionen går forskarna närmare in på hur kolesterolvarningarna har spridits, och hur de bygger på ogrundade data.
Den tjeckiska studien har tidigare presenterats på denna webbplats i artikeln:

«Många kolhydrater och brist på omega-3 ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och utsöndrat kolesterol är bra»

Vädjan till hälsovårdsmyndigheterna

Enligt de tjeckiska forskarna borde varningarna om mättat fett och kolesterol aldrig ha introducerats, och vi behöver ett paradigmskifte när det gäller kostråd och orsaken till hjärt-kärlsjukdomar.

Referenser

The Lancet. Globally, on in five deaths are associated with poor diet. ScienceDaily, April 3, 2019

Andrew Mente et al. Urinary sodium excretion, blood pressure, cardiovascular disease, and mortality: a community-level prospective epidemiological cohort study. The Lancet, 2018

Grasgruber P, Cacek J Hrazdira E et al. Global correlates of cardiovascular risk: a comparison of 158 countries. Nutrients 2018 Mar 26

Gerad D. Jones. Selenium deficiency risk predicted to increase under future climate change. PNAS 2017

D-vitamin behov og mangel I Danmark 2009. Biokemisk forening.

https://www.globalis.dk/Statistik/Levealder

GO GOOGLE

Sök mer info onlineSök mer info online

Klicka här för att söka
mer info om omega 3

Pin It