Hjärncancer är förbundet med fysisk och kognitiv funktionsnedsättning, och många dör inom några år. Jämfört med andra cancerformer är sjukdomsutvecklingen mer komplex och man har fokuserat på orsaker som huvudtrauma, allergier och elektromagnetisk strålning från mobiltelefoner, högspänningsledningar osv. Det har också legat fokus på olika vitaminers betydelse för hjärnans hälsa, men mineralernas betydelse har ignorerats. Därför har nu ett team kinesiska forskare genomfört en större befolkningsstudie som avslöjade att tillräckliga mängder kalcium, magnesium, järn, zink och koppar i kosten är förbundna med en minskad risk för att utveckla olika typer av hjärncancer (gliom). Det tyder också på att selen har en skyddande effekt via andra mekanismer.

- hos personer över 60 år

Hjärt-kärlsjukdomar är fortfarande en av de största dödsorsakerna på världsplan, där kost och livsstil spelar en stor roll. Det tyder samtidigt på att större tillskott med D-vitamin under flera år minskar risken för att personer över 60 år får hjärtinfarkt eller behandlingar som ballongvidgning och bypass. Detta framgår av en australiensisk studie publicerad i tidskriften British Medical Journal.

Zink är involverat i flertalet fysiologiska funktioner, av vilka några är viktiga för graviditet och fosterutveckling. Men zinkbrist är vanligt, särskilt i utvecklingsländer. Veganer löper också en ökad risk eftersom det är svårt för kroppen att ta upp zink från en växtbaserad kost. Zinkbrist i samband med graviditet tycks öka den blivande mammans risk för att utveckla högt blodtryck och det förhöjda blodtrycket kan resultera i en låg födelsevikt och ett lågt Apgar-poäng, vilket är en hälsobedömning av barnet minuterna direkt efter förlossningen. Detta framgår av en studie som har publicerats i tidskriften Frontiers in Nutrition.

Ungefär en fjärdedel av den vuxna befolkningen har haft flera fall av sår eller blåsor i munnen. Tillståndet kallas även recidiverande aftös stomatit eller RAS, och kännetecknas av ytliga sår som kan vara smärtsamma. Man vet inte så mycket om sjukdomens orsaker eller behandling. Men enligt en metaanalys publicerad i tidskriften Frontiers in Nutrition kan sjukdomen bero på brist på D-vitamin i blodet, och just detta vitamin spelar en roll för immunförsvaret och munhälsan.

Neurologiska sjukdomar som Alzheimers sjukdom, demens, depression, Parkinsons sjukdom, stroke, migrän och fibromyalgi är utbredda. De neurologiska sjukdomarna orsakas av olika obalanser i nervsystemet och kommer ofta smygande. I en ny översiktsartikel publicerad i tidskriften Frontiers in Neuroscience undersökte forskarna Q10`s roll vid de olika neurologiska sjukdomarna. Detta eftersom Q10 är viktigt för cellernas energiomsättning och som en antioxidant som skyddar cirkulationen och nervcellerna mot oxidativ skada. Det är också problematiskt att kroppens egenproduktion av Q10 sjunker med åldern, och att vissa typer av läkemedel och sjukdomar också är förbundna med en lägre egenproduktion.

ALS (amyotrofisk lateralskleros) är en livshotande sjukdom som påverkar de motoriska nerverna i hjärnan och ryggmärgen. Sjukdomen kan inte behandlas, men det tyder på att patienter som intar mer omega-3 genom växtkällor som rapsolja, linfröolja och valnötter samt fet fisk upplever en långsammare utveckling. Omega-6-fettsyror kan också ha en positiv effekt. Detta framgår av en amerikansk studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Neurology. Det är också viktigt att fettsyrorna är av god kvalitet och i någon form av balans.

I de nordiska länderna är nedsatt fertilitet och ofrivillig barnlöshet vanligt. Även om det kan finnas flera orsaker till detta allvarliga problem tyder det på att brist på D-vitamin, som också är vanligt, ökar risken för nedsatt fertilitet hos kvinnor och att de får missfall. Detta framgår av en större finsk befolkningsstudie som har publicerats i tidskriften Nutrients.

De flesta kroniska lungsjukdomar – däribland astma, bronkit och KOL – kännetecknas av kroniska inflammationer som förvärrar symtomen och prognosen. Det tyder dock på att fet fisk och fiskoljor innehåller några särskilda omega-3-fettsyror, som har en antiinflammatorisk effekt. Därför kan det vid förebyggande och som ett led i behandlingen av kroniska lungsjukdomar vara fördelaktigt att inta lämpliga mängder fet fisk eller tillskott med fiskoljor. Detta framgår av en stor amerikansk befolkningsstudie som även inkluderade europeiska deltagare. Samtidigt uppmärksammar forskarna på att det är många som inte följer hälsomyndigheternas rekommendationer om att äta fet fisk och att det bidrar till utvecklingen av kroniska lungsjukdomar.