- till gravida och de flesta andra

Kosttillskott med folinsyra rekommenderas mest i samband med anemi och graviditet. Men tillskott med folinsyra kan också påverka cirkulationen, hjärnan och minnet samt förebyggandet av stroke. Utbredd brist på folinsyra kan bland annat bero på en ensidig kost, graviditet, åldringsprocesser, alkoholmissbruk samt p-piller och flera läkemedelstyper. I en artikel i Medical News Today kommer författaren, doktoranden Debra Sullivan, närmare in på vad som är värt att veta om folinsyrabrist. Vi hänvisar också till andra artiklar, eftersom folinsyrabrist är så problematiskt att forskarna kräver berikning av livsmedel.

Mitokondrierna är cellernas energiproducerande kraftverk med många andra livsviktiga funktioner. Mitokondrierna har behov av rikligt med D-vitamin, som vi bildar när solen står tillräckligt hög på himlen. Mitokondrierna har också behov av melatonin, som vi bildar när det blir mörkt. De två molekylerna kompletterar varandra, samtidigt som de skyddar mitokondrierna och cellerna hela dygnet och under hela livet. Men åldringsprocesser och det moderna sättet att leva hämmar emellertid den egna produktionen av de två livsviktiga molekylerna. Brist kan således resultera i sömnlöshet och en lång rad sjukdomar, däribland infektioner, diabetes 2, åderförkalkning, demens och cancer, där äldre i sakens natur är mer utsatta. Ändå är det möjligt att kompensera för den sjunkande egenproduktionen med effektiva tillskott. Detta framgår bland annat av en artikel publicerad i The Journal of Steroid Biochemistry and Molecular Biology.

Det finns det forskning som tyder på. För brist på D-vitamin är vanligt, och starkare tillskott kan inte bara skydda mot virusinfektioner som covid-19, utan också motverka de livshotande komplikationerna hos de smittade. Detta framgår av en ny omfattande irländsk rapport, TILDA, från Trinity College Dublin, som är anslutet till University of Dublin. TILDA-rapporten är i linje med många andra publicerade studier som avslöjar att immunförsvaret inte kan fungera utan D-vitamin. I kampen mot covid-19 ligger det mest fokus på hygien, isolering och försenade vacciner. Men vi måste också utrusta immunförsvaret, vilket är avgörande för kroppens förmåga att avvisa smitta, och huruvida vi får en mild infektion eller dukar under. Forskarna rekommenderar därför att alla vuxna tar starka tillskott med D-vitamin, med särskilt fokus på äldre, vårdhemsboende, kroniskt sjuka, sjukhuspatienter, sjukvårdspersonal och andra utsatta grupper. På detta sätt är vi också bättre rustade för framtida epidemier.

– och varför det är så vanligt

Brist på B12-vitamin kan bland annat medföra perniciös anemi, som enligt WHO är ett globalt hälsoproblem. B12-vitamin är mest känt för att ingå i bildandet av röda blodkroppar, och betydelsen för hjärnan och nervsystemet förbises ofta. Därför kan brist också medföra funktionsnedsättande skador. Perniciös anemi är en autoimmun sjukdom där man inte helt kan ta upp B12-vitamin från kosten. Sjukdomen är livshotande, men svår att diagnostisera, och många lämnas i sticket. Detta framgår av en artikel i Videnskap.dk, skriven av universitetslektor Heidi Seage, som är ansluten till Pernicious Anemia Society. Klimatdebatten har dessutom lett till att fler och fler blir vegetarianer och veganer. Men den växtbaserade kosten medför också en risk för allvarlig brist på B12-vitamin, som kommer smygande, varför det ofta är svårt att se sambandet. Diabetesläkemedel kan också medföra brist på det livsviktiga vitaminet.

Ett internationellt forskarteam från University of Surrey i England har hittat en koppling mellan jordens innehåll av selen och huruvida infektioner med covid-19 blir livsfarliga eller inte. Ledaren bakom studien, professor Margaret Rayman, har i årtionden forskat i den globala bristen på selen, som bland annat försämrar immunförsvarets förmåga att hantera virusinfektioner och nya epidemier. Eftersom jorden i stora delar av världen, däribland Europa och Kina, är fattig på selen, bör vi därför ha mer fokus på detta livsviktiga spårämne.

När vi sover rensas hjärnan på giftiga ämnesomsättningsprodukter, och brist på djupsömn ökar risken för dåligt välbefinnande, depression, Alzheimers, cancer och många andra sjukdomar. Enligt den amerikanska sömnforskaren dr Stasha Gominak är den dåliga sömnkvaliteten ofta kopplad till en brist på D-vitamin. För det första har vi behov av D-vitamin så att vi kan bilda acetylkolin, en signalsubstans som är nödvändig för att uppnå djupsömn. För det andra har vissa tarmbakterier behov av D-vitamin, så att de kan bilda B-vitaminer som B5, som också behövs för en god sömn. Å andra sidan kan tillskott med för många B-vitaminer som B5 och B12 i vissa fall göra det svårt att somna. Det goda sömnmönstret kräver därför D-vitamin och B-vitaminer i rätt mängder.

- vilket också minskar läkemedelsanvändningen

Det uppskattas att 334 miljoner människor världen över lider av astma, vilket är förbundet med kronisk inflammation. I detta sammanhang kan ett högre intag av omega-3-fettsyror förebygga sjukdomen och förbättra behandlingen genom att minska inflammationen i luftvägarna. Samtidigt minskas behovet av binjurebarkhormoner och andra astmaläkemedel. Kosten spelar i allmänhet en stor roll i utvecklingen av sjukdomen, och överviktiga verkar dra en särskilt stor fördel av mer omega-3. Detta framgår av en australiensisk studie publicerad i tidskriften Nutrients. Men hur mycket omega-3 behövs det egentligen för att hämma inflammationer, och varför är det lättast att utnyttja källor som fet fisk eller tillskott med fiskolja?

Det finns ett tydligt samband mellan intaget av magnesium och risken för hjärtsjukdomar och plötslig hjärtdöd hos postmenopausala kvinnor. Detta framgår av en studie publicerad i tidskriften Journal of Women’s Health. Tyvärr finns det många kvinnor som inte diagnostiseras i tid för hjärtsjukdomar. Samtidigt är det ett faktum att många kvinnor i denna åldersgrupp tar tillskott med kalcium för benen. Men om det föreligger en brist på magnesium, som sörjer för kroppens fördelning av kalcium, kan dessa kalciumtillskott i stället öka risken för åderförkalkning i hjärtats kranskärl. Enligt den nya och tidigare studier behöver vi därför lägga mycket mer fokus på kvinnors behov av att få tillräckligt med magnesium under hela livet – och inte minst efter klimakteriet.