Skip to main content

K-vitamin minskar risken för benfrakturer senare i livet

K-vitamin minskar risken för benfrakturer senare i livetBenbrott kan vara livsfarligt, särskilt när vi åldras, med höftfrakturer som ofta leder till sjukhusinläggning och tidig död. Men det verkar nu som att ett större intag av K1-vitamin från spenat, kål och andra grönsaker minskar risken för benbrott senare i livet. Detta framgår av en studie från Edith Cowan University i Australien. K1-vitaminets gynnsamma effekt på skeletthälsan beror på dess omvandling till K2-vitamin i tarmen, och K2-vitaminberoende proteiner avlägsnar kalcium från blodkärlen för att sedan avsätta det i skelettet.

Studien från Edith Cowan University genomfördes i samarbete med Western University i Australien. Forskarna tittade närmare på sambandet mellan sjukhusinläggningar på grund av benfrakturer och patienternas intag av K1-vitamin genom kosten. Studien omfattade 1 400 äldre vårdhemsboende australiensiska kvinnor under en period av cirka 14 år. Kvinnorna deltog tidigare i befolkningsstudien Perth Longitudinal Study of Aging Women.
Studien visade att kvinnor som intog mer än 100 mikrogram K1-vitamin per dag – vilket motsvarar 125 gram mörkgröna bladgrönsaker eller 1–2 portioner andra grönsaker – löpte 31 procent lägre risk för benfrakturer jämfört med deltagarna som konsumerade mindre än 60 mikrogram K1-vitamin per dag.
Den dagliga officiella rekommendationen för K1-vitamin i Australien är 60 mikrogram för kvinnor. Men enligt studien verkade ett högre intag kunna skydda ännu mer mot benbrott. Därmed var risken att drabbas av en höftfraktur och att bli inlagd på sjukhus 49 procent lägre hos de kvinnor som intog mest K1-vitamin genom kosten, och det motsvarar nästan det dubbla av de officiella rekommendationerna.
Enligt forskarna är studiens resultat oberoende av andra riskfaktorer för benbrott, däribland BMI, kalciumintag, D-vitaminstatus och andra sjukdomar.

Hur påverkar K1-vitamin skelettet?

K-vitamin finns särskilt i mörkgröna grönsaker, och det är mest känt för att vara involverat i blodets koaguleringsprocesser. Dessutom kan K1-vitamin omvandlas till K2-vitamin av bakterier i tarmfloran.
K2-vitamin spelar en viktig roll för skeletthälsan genom att aktivera proteinerna matrix GLA (MGP) och osteokalcin, som är viktiga för att kalcium ska avlägsnas från blodomloppet och lagras in i skelettet. Det antas alltså att osteokalcin förbättrar skelettets mineraltäthet och styrka.

Hur får vi tillräckligt med K1-vitamin?

Enligt dr Marc Sim, som står bakom den nya studien, skulle det vara optimalt att få i sig 100 mikrogram K1-vitamin per, vilket egentligen är ganska enkelt.
Man kan alltså få i sig denna mängd K1-vitamin genom att äta vad som motsvarar 75–150 gram mörkgröna grönsaker som spenat, broccoli och annan kål. Gröna bönor, avokado, katrinplommon och kiwi är också bra källor till K1-vitamin.
Dessutom bidrar grönsakerna till magnesium, som också är viktigt för bentätheten.

Vissa typer av medicin hämmar utnyttjandet av K-vitamin

Långtidsanvändning av läkemedel som antibiotika, syraneutraliserande läkemedel, acetylsalicylsyra-preparat, kolesterolsänkande läkemedel och preparat med warfarin (Marevan/Waran) fungerar som K-vitaminantagonister.

  • Skelettet behöver särskilt kalcium, magnesium, D-vitamin och K-vitamin samt träning

Referenser:

March Sim et al. Dietary Vitamin K1 intake is associated with lower long-term fracture-related hospitalization risk: the Perth longitudinal study of ageing women. Food & Function, 2022;

Edith Cowan University. Higher vitamin K intake linked to lower bone fracture risk later in life. ScienceDaily. November 28, 2022

Nutrition insight. Role of Vitamin K in Bone Health Underlined in New Study. Jun 2017

  • Skapad