Gravida behöver selen för utvecklingen av barnets hjärna

Gravida behöver selen för utvecklingen av barnets hjärnaUnder graviditeten har fostret behov av ett antal näringsämnen för utvecklingen av hjärnan och nervsystemet. Men även om kosten är allsidig kan det av olika anledningar vara svårt att få i sig tillräckligt med selen. I en ny italiensk djurstudie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrients, har forskarna därför tittat närmare på selenets roll under graviditet och amning. Det visade sig att även mindre selenbrister påverkar utvecklingen av barnets hjärna och beteende i negativ riktning. Studien ligger i linje med tidigare humana studier som avslöjar hur viktigt det är att vara välförsedd med selen under graviditet och amning.

Under de senaste trettio åren har uppmärksamheten ökat kring kostens inverkan under graviditet och risken för att barnet utvecklar kroniska sjukdomar senare i livet. Särskilt fokus ligger på selen. Det beror på att innehållet i jorden varierar mycket. Selenintaget är följaktligen ganska högt i länder som USA och Japan, medan det är mycket mindre i Europa och ofta under de rekommenderade mängderna.
Selen ingår i cirka 25 selenoproteiner, som är involverade i energiomsättning, ämnesomsättning, immunförsvar, fertilitet och fosterutveckling. Flera selenoproteiner fungerar dessutom som viktiga antioxidanter, som skyddar celler och vävnader mot förstörelse orsakad av fria radikaler och oxidativ stress.
I inledningen till den nya studien kommer forskarna in på följande fyra selenoproteiner, som har särskild betydelse för hjärnan och nervsystemet:

Mer specifikt är dessa selenproteiner involverade i en lång rad funktioner, som inkluderar motorik, koordination, minne och andra kognitiva förmågor. Som antioxidanter skyddar de neuroner och andra celler mot oxidativ stress. Det antas därför att dessa selenoproteiner spelar en avgörande roll i den kritiska perioden av graviditeten, då hjärnan utvecklas och samtidigt är mycket sårbar för oxidativ stress.
Man vet till exempel att brist på antioxidanten GPX4, som skyddar nervceller, kan orsaka ataxi, vilket är en benämning på klumpiga rörelser och balansproblem. Musungar som fick en selenfattig kost när de slutade amma visade allvarliga neurologiska störningar som delvis upphörde när de fick en selenrik kost.
Möss som utsattes för brist på TXNRD i nervsystemet uppvisade tillväxthämning och rörelsestörningar, vilket indikerar att detta selenoprotein är viktigt för hjärnans utveckling och funktion.
Flera djurstudier har redan visat att moderns selenstatus är viktig för avkommans immunförsvar och fertilitet. Man vet också att selenbrist hos människor och husdjur kan medföra fosterhinnebristning, missfall, för tidig födsel och låg födelsevikt. Men man har ännu inte undersökt huruvida gravidas och ammande kvinnors selenstatus påverkar barnet vad gäller inflammation i hjärnan, oxidativ stress och beteende.

Mindre selenbrister skadar utvecklingen av avkommans hjärna

I den nya italienska studien, som utfördes på dräktiga och ammande råttor, ville forskarna titta närmare på vad som händer med avkommans hjärna och nervsystem när råttmammorna får en kost med olika mängder selen. Alla de gravida råttmammorna fick samma kost och kalorimängd i upp till 40 dagar efter födseln – med undantag för selen, där innehållet var optimalt, otillräckligt eller bristfälligt. Därefter analyserade forskarna råttungarnas neurologiska utveckling samt markörer för inflammation och antioxidanter i hjärnan.
Forskarna observerade att även mindre selenbrister under graviditet och amning har en negativ effekt på avkommans neurologiska utveckling och hälsa. Forskarna fann bland annat att aktiviteten av antioxidanten GPX var lägre i hjärnbarken (cortex) och i levern, där den primära syntesen av selenoproteinerna sker. Forskarna fann också att hanråttungar var mer sårbara.
Den nya studien har publicerats i tidskriften Nutrients.

Hur får gravida tillräckligt med selen?

I Danmark ligger de officiella rekommendationerna, RI, på 55 mikrogram om dagen. Men den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, rekommenderar 70 mikrogram dagligen.
Eftersom behovet av selen ökar under graviditet och amning rekommenderar flera forskare 85–100 mikrogram om dagen för att stödja fostrets tillväxt och bröstmjölkens innehåll.
I tidigare studier på gravida har man gett 100 mikrogram selenjäst om dagen, eftersom det kan förebygga fosterhinnebristning och preeklampsi, som är den vanligaste orsaken till för tidig födsel.

Olika tillskott till gravida

I Danmark rekommenderar hälsovårdsmyndigheterna gravida att inta extra folsyra, järn och D-vitamin.
Det finns även kombinerade tillskott på marknaden avsedda för gravida, som även innehåller selen. Samtidigt bör man se till att kvaliteten är god så att selenet och andra näringsämnen kan tas upp.

Referenser:

Maria Antonietta Ajmone-Cat et al. Critical Role of Maternal Selenium Nutrition in Neurodevelopment: Effects on Offspring Behavior and Neuroinflammatory Profile. Nutrients 2022

Jiaomei Yang et al. Maternal Zinc, Copper, Selenium Intakes during Pregnancy and Congenital Heart Defects. Nutrients 2022

Pol Solé-Navais et al. Maternal Dietary Selenium Intake during Pregnancy Is Associated with Higher Birth Weight and Lower Risk of Small for Gestational Age Births in the Norwegian Mother, Father, and Child Cohort study. Nutrients. December 2020

Hilten T Mistry et al. Selenium in reproductive health. Journal of Obstetrics and Gynaecologi. 2011

Fatemeh Tara et al. Selenium supplementation and premature (pre-labor) rupture of membranes: a randomized double-blind placebo-controlled trial. Journal of Obstetrics and Gynaecology. 2010

Aparna Shreenath. Selenium Deficiency. StatPearls. May 6, 2019

Bent Tolstrup Christensen et al. Selenanvendelse i dansk landbrug. DJF Rapport Nr. 125 2006