Covid-19, luktsinne och zink

Covid-19, luktsinne och zinkOm man plötsligt tappar luktsinnet är det med stor sannolikhet för att man har blivit smittad med corona. Detta framgår av två stora internationella studier i tidskriften Chemical Senses. Många covid-19-patienter tappar också smaksinnet, och även om det inte finns några andra komplikationer påverkar det livskvaliteten. Den stora frågan är nu om det kan finnas en koppling mellan zinkbrist, coronainfektion och dessa symtom. För det är redan känt att zink är viktigt för immunförsvaret, smak- och luktsinnet och som en antioxidant som skyddar celler. Samtidigt är det ett faktum att zinkbrist är vanligt, och att personer med ensidiga kostvanor, vegetarianer, veganer, äldre och diabetiker utgör en särskilt stor riskgrupp. P-piller och vissa typer av läkemedel ökar också risken för zinkbrist.

Det kan finnas flera orsaker till att man tappar luktsinnet, och det har länge varit känt att det ofta inträffar i kölvattnet av en covid-19-infektion. Två stora internationella studier i tidskriften Chemical Senses bekräftar nu att det finns en mycket hög sannolikhet att det handlar om en coronainfektion om man har tappat luktsinnet. Läkaren och lektorn Wieck Fjældstad, vid Institutionen för klinisk medicin vid Aarhus universitet, står bakom den danska delen av studien, och han uppger till Videnskab.dk att man bör betrakta sig själv som smittad tills motsatsen är bevisad. Så om du har tappat luktsinnet och inte kan testa dig direkt för att bekräfta eller utesluta covid-19 ska du isolera dig.
Det visar sig att väldigt många med covid-19 inte bara drabbas av ett minskat luktsinne, utan förlorar det helt. I de flesta fall återkommer luktsinne efter cirka 40 dagar, men det är inte säkert. Utöver förlorat luktsinne finns det också många covid-19-patienter som förlorar smaksinnet och resten av känseln i munnen. Detta går naturligtvis ut över matglädjen och livskvaliteten. Det föreligger också en risk för att man inte upptäcker dålig lukt och skämd mat.
Det är allmänt känt att särskilt infektioner med covid-19 orsakar problem med hosta och andningsbesvär. Men det finns faktiskt många coronapatienter som bara upplever nedsatt smak- och luktsinne. Därför är det viktigt att denna grupp också låter sig testas och inte smittar andra.

Varför kan covid-19 ge minskat smak- och luktsinne?

Den mänskliga luktsinnet, som innehåller cirka 40 miljoner luktceller, sitter i övre delen av näshålan. Slemmet fångar upp doftämnen som sedan registreras av luktcellerna och överförs till hjärnan. Därför finns det också ett nära samband mellan luktsinne, humör och minne.
Luktcellerna lever i 6–8 veckor, och när de dör ersätts de av nya. Luktsinnet återställs därför om slemhinnorna skadas.
Förlust av luktsinnet är mycket vanligt i samband med infektioner i de övre luftvägarna, däribland influensa och förkylning, som orsakas av ett annat coronavirus.
Man antar därför att kopplingen mellan covid-19-infektion och förlust av lukt- och smaksinne finns i slemhinnorna och inte i hjärnan.
Tidigare studier avslöjar att covid-19 får tillgång till värdcellerna genom att binda sig till ACE2-receptorerna. ACE2 (angiotensinkonverterande enzym) är beläget i cellmembranet i celler som finns i bland annat luftvägarna.
Infektionen med covid-19 inleds alltså generellt när viruset via ACE2-receptorerna infekterar celler i näsan. Om immunförsvaret fungerar optimalt bör det angripa virus innan de hinner föröka sig och sprida sig. Men om immunförsvaret inte fungerar optimalt kan covid-19 föröka sig i näscellerna och sprida sig till andra celler med ACE2-receptorer i luftvägarna, artärerna, hjärtat, tarmarna och njurarna.
Förekomsten av virus i luftvägarna kan följaktligen leda till förlust av lukt- och smaksinnet. Det är också möjligt att sinnesceller skadas av immunförsvarets reaktioner, som inkluderar inflammation.

Zinkets betydelse för immunförsvaret samt lukt- och smaksinnet

Alla kroppens celler har behov av zink, som ingår i mer än 300 enzymprocesser. Zink har bland annat betydelse för vårt lukt- och smaksinne, och det är allmänt känt att brist på zink kan försämra dessa sinnen.
Zink bidrar också till att stabilisera cellmembranen mot virusangrepp. Så snart vi får en infektion sjunker blodets zinknivå när behovet blir större i det medfödda och det förvärvade immunförsvaret, som bör angripa snabbt och effektiv.
Eftersom immunförsvaret också mobiliserar kaskader av fria radikaler under sina angrepp är det viktigt att de fria radikalerna inte orsakar oxidativ stress, då det förekommer en obalans mellan fria radikaler och antioxidanter. I detta sammanhang ingår zink i den kraftfulla antioxidanten SOD (superoxiddismutas), som just motverkar cellskador orsakade av fria radikaler och oxidativ stress.
Zinkinnehållande proteiner kodar dessutom för tio procent av våra gener, vilket är avgörande för att cellerna i immunförsvaret och andra vävnader kan utföra sina uppgifter korrekt.
Zinkbrist leder därför till svaga cellmembran och ett dåligt fungerande immunförsvar, vilket gör oss mer mottagliga för infektioner, inflammationer och lokala skador på celler och vävnader.
Tidigare studier har redan visat att zinkbrist är vanligt bland covid-19-patienter, vilket ökar risken för smitta och infektion.
Även om det saknas mer forskning på området är det mycket möjligt att zinkbrist också ökar risken för förlust av smak- och luktsinnet under en covid-19-infektion. För det första blir cellerna mer sårbara mot virusangrepp, och för det andra tar immunförsvaret på zinkreserverna, så att det går ut över andra funktioner som kräver zink.

  • Klinisk zinkbrist är särskilt vanligt hos personer med typ-2-diabetes och njursjukdomar.
  • Det finns också en stor gråzon som lider av subklinisk zinkbrist.

Zinktillskott hjälper till vid infektioner med andra coronavirus

Infektioner med förkylning orsakas ofta av ett annat coronavirus. I detta sammanhang har en äldre finsk metaanalys visat att tillskott med större doser av zink under en kort tidsperiod kan förkorta förkylningen. Flera studier tyder på att det är bäst att sätta in zinktillskott tidigt i samband med akuta luftvägsinfektioner. Det är mycket möjligt att detta också gör sig gällande vid covid-19-infektioner.

Varför är zinkbrist så vanligt?

Det finns riktigt mycket zink i ostron. Fisk, skaldjur, kött, mejeriprodukter, nötter, frön och bönor är också goda källor. Animaliska källor upptas bäst.
Även om klinisk zinkbrist är sällsynt i vår del av världen är subklinisk zinkbrist mycket vanligt, och det kan snabbt påverka hälsan.
Zinkbrist och dåligt utnyttjande av zink kan bero på ensidiga kostvanor, brist på animaliska proteiner, högt intag av kalcium, alkohol, åldringsprocesser, celiaki (glutenöverkänslighet), diarré, diabetes och njursjukdomar. Detsamma gäller för flera typer av läkemedel som exempelvis vattendrivande läkemedel, ACE-hämmare, syraneutraliserande läkemedel, binjurebarkhormoner, antibiotika och p-piller.

Officiella rekommendationer och övre gräns

  • Referensintaget, RI, är satt till 10 mg.
  • Enligt Efsa, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, är den övre gränsen för vuxna och gravida satt till 25 mg dagligen.
  • Det är ofarligt med en större dos från exempelvis ostron eller tillskott under en kort period.

Innehåll av zink i mg per 100 gram

Råa ostron 84
Krabbklor 18
Kött 3–6
Frön 3–5
Ost 4
Havregryn 3
Vita bönor 3
Rågbröd och potatis 1
Spenat och rödbeta 1

Kroppen utnyttjar organiska zinktillskott bäst

Det är naturligtvis bäst att få tillräckligt med zink genom kosten och säkerställa ett gott upptag.
När det gäller tillskott måste man vara uppmärksam på att många tillskott förekommer i oorganiska former, som zinksulfat eller zinkoxid, som kroppen har svårt att ta upp. Det kan alltså löna sig att läsa produktdeklarationen, där zinkglukonat och zinkacetat är organiska former som kroppen lätt kan ta upp och utnyttja.

Obs!

Under akuta virusinfektioner som covid-19 finns det också ett behov av D-vitamin, C-vitamin och selen, vilket beskrivs närmare i flera artiklar på denna webbplats.

Referenser

Anne Sophie Thingsted. Mistet lugtesans er det sikreste symptom på COVID-19. Videnskab.dk 19. januar 2021

Ozlem Equils et al. Proposed mechanism for anosmia during COVID-19: The role of local zinc distribution. Oat. 2020

Nikki Hancocks. Diet and supplements: Swiss panel publishes COVID-19 recommendations. 2020

Luke Maxfield, Jonathan S. Crane. Zinc Deficiency. NCBI March 18, 2019

University of Helsinki. Zink acetate lozenges may increase the recovery rate from the common cold by three-fold. ScienceDaily May 11, 2017

Zink for Colds, Rashes, and the Immune system. WebMD. 2017

Frida - Parametre (fooddata.dk)