Kan B-vitaminer, zink och krom motverka ätstörningar

- samt förlust av smak- och luktsinnet?

Antalet ätstörningar har ökat under de senaste åren. Både bland barn, ungdomar och vuxna. Hälsovårdsmyndigheterna fokuserar mest på kulturella och psykosociala orsaker och åtgärder. Men behandlingarna är ofta långvariga och otillräckliga. Därför bör man också titta närmare på om patienterna lider brist på viktiga näringsämnen som har betydelse för hjärnan, nervsystemet, aptiten och smak- och luktsinnet. För kliniska studier har i årtionden visat att anorexi och bulimi ofta kan botas med zink och andra näringsämnen. Och krom har betydelse för ett stabilt blodsocker. Därför kan individuella tillskott vara relevant, i kombination med andra terapiformer för att uppnå bestående resultat.

Ätstörningar kännetecknas av att man har ett sjukligt förhållande till maten, kroppen och vikten, vilket går ut över ens fysiska och mentala hälsa och sociala liv.
I diagnossystemet är ätstörningar uppdelade i de tre huvudkategorierna anorexi, bulimi och BED, men det finns också atypiska former.

Anorexi kännetecknas av rädsla för att gå upp i vikt och en stark önskan att gå ner i vikt. Man undviker ofta att äta och är överdrivet fysiskt aktiv för att öka kaloriförbränningen. En anorektiker har förlorat minst 15 procent av sin kroppsvikt. Bulimi kännetecknas av att man bantar och sedan hetsäter, åtföljt av kompenserande beteenden som kräkningar eller missbruk av laxermedel. Kroppsvikten kan mycket väl vara normal, och därför är sjukdomen lättare att dölja. BED (hetsätningsstörning) kännetecknas av tvångsmässig, okontrollerad hetsätning följt av stor skam och skuld utan kompenserande beteende. Därför blir man extremt överviktig.

Det är särskilt kvinnor i åldrarna 14–24 som drabbas av ätstörningar, men de finns också bland unga män och äldre. Anorexi är vanligtvis den ätstörning som inträffar tidigast i livet, medan bulimi och BED oftast uppträder senare. Fördelningen av de olika ätstörningarna hos befolkningen antas vara: anorexi 7 %, bulimi 40 % och BED 53 %. Men anorexi är det som behandlas mest.

Varför får man ätstörningar?

Myndigheter och yrkesverksamma hävdar att ätstörningar bör ses i en kontext av familjeförhållande under uppväxten, personlighet och sociokulturella faktorer. Det antas också att reklam, mode och sociala medier leder till en sjuklig upptagenhet av kroppen och därmed till vägran att äta eller äta för mycket. Inom idrottsvärlden påverkar ätstörningar särskilt de grenar där en låg kroppsvikt är fördelaktig, däribland uthållighetssporter, karate, judo och taekwondo. Modellvärlden och balettvärlden är också drabbad.
Det finns inga akademiska områden som fokuserar på huruvida brist på särskilda näringsämnen som B-vitaminer och zink kan leda till anorexi och bulimi. Det finns inte heller tillräckligt med fokus på om brist på krom och en störd sockermetabolism kan leda till en svag karaktär, extrem hunger och överätande.
I Norge har en omfattande studie från 2016, i vilken en rad norska akademiker från olika områden deltog, beskrivit de somatiska konsekvenserna av ätstörningar, men de diskuterar inte huruvida näringsbrist kan orsaka eller underblåsa ätstörningar. Detsamma gäller i Danmark och i många andra länder.

Ätstörningar har allvarliga konsekvenser

Ätstörningar kan leda till onormalt lågt blodsocker, utebliven menstruation, infertilitet, benskörhet, hjärtrytmstörningar, akut hjärtsvikt, hjärtinfarkt, lunginflammation, typ 2-diabetes och många andra sjukdomar, eftersom kaloriintaget är alldeles för lågt eller högt.
Anorexi är den psykiatriska störning som har den högsta dödligheten, trots hög medieuppmärksamhet och ökad satsning på professionell behandling. Norska studier av bulimins förlopp och behandling visar att 50–80 procent av patienterna blir mer eller mindre symptomfria, vilket innebär att 20–50 procent inte blir det.
Danska studier visar att det ofta tar flera år att behandla en ätstörning, och att vissa aldrig blir friska. Fetmaepidemin talar för sig själv.
Samtalsterapi hjälper knappt dem som varken har upplevt trauma i sin uppväxt eller drivs av skönhetsideal. Men det har visat sig att brist på näringsämnen mycket väl kan orsaka ätstörningar, och därför bör man naturligtvis vidta åtgärder på denna front.

B-vitaminer och psyket

B-vitaminerna har bland annat betydelse för energiomsättningen, nerv- och hjärnfunktionen, liksom bildandet av neurotransmittorer som serotonin och dopamin, som påverkar den mentala balansen. B-vitaminerna har också en betydelse för aptiten, bildandet av magsyra och matsmältningen, som är nära sammankopplade.
Brister kan orsakas av en ensidig, raffinerad kost, överkonsumtion av socker, kaffe och alkohol, p-piller, vattendrivande och syraneutraliserande läkemedel samt stress.
Det är påvisat att brist på B1-vitamin (tiamin) kan leda till aptitlöshet, depression, irritabilitet, förvirring, minnesförlust och koncentrationssvårigheter.
Brist på B3-vitamin (niacin) kan utlösa ångest, trötthet, huvudvärk, aggression och sömnlöshet.
Veganer, vegetarianer och äldre löper särskilt stor risk för brist på B12-vitamin, eftersom det endast finns i animaliska källor. B12-vitaminbrist, som ofta kommer krypande, kan leda till aptitlöshet, upphetsning, hallucinationer, depression och demensliknande symtom.

Zink och psyket

Zink är en hjälpfaktor för över 300 enzymer, varav omkring 60 finns i hjärnan. Zink ingår också i ett antal transportproteiner i cellmembranen som säkerställer att rätt gener i cellerna kommer till uttryck vid rätt tidpunkt. Därför har zink en avgörande betydelse för en mängd olika fysiologiska processer, däribland hjärnan, nervsystemet och blodsockret. Zink har också en betydelse för vårt lukt- och smaksinne.
Zink finns till exempel i ostron, kött, inälvsmat, fisk, frön, bönor, nötter och vetegroddar. Animaliska källor upptas bäst.
Problem med zinkbrist beror inte bara på ett lågt intag genom kosten, utan också på olika faktorer som i sig själva ökar behovet, ökar utsöndringen eller försämrar upptaget.
P-piller och oorganiska järntillskott kan försämra zinkupptaget. Detta gäller också ett högt kalciumintag. Ett stort intag av socker och andra raffinerade kolhydrater kan dränera kroppen på zink. Utsöndringen ökar bland annat under stress och stark svettutsöndring.

Zinkbrist påverkar psyket samt smak- och luktsinnet hos anorektiker

En anorektiker kommer på grund av zinkbrist gradvis att förlora förmågan att upprätthålla en normal hjärnfunktion. Detta gäller också förmågan att registrera vad ögonen ser. En smal anorektiker kan därför uppfatta sig själv som knubbig, inte av psykologiska orsaker, utan för att hjärnan ger en förvrängd bild av verkligheten.
Smaksinnet kommer också att försvinna gradvis, eftersom produktionen av enzymet anhydras, som finns i saliv, blir för låg. Därför blir maten smaklös eller förvrängd, och aptiten minskar.
Kombinationen av en förvrängd spegelbild, ett förvrängt smaksinne och bristande aptit motiverar anorektikern att gå ner ytterligare i vikt.
En amerikansk studie av mikronäringsämnen bland 153 anorektiker visade att nästan hälften led brist på minst ett spårämne, däribland zink, och att cirka 46 procent led brist på minst ett vitamin, i synnerhet A-vitamin och folsyra.
En annan amerikansk studie av patienter med bulimi fann ingen signifikant skillnad i zinkstatus jämfört med en frisk kontrollgrupp.

Nya studier av anorexi

De amerikanska forskarna James M. Greenblat och Desiree D. Delane publicerade 2018 en omfattande artikel i vilken de uppger att ätstörningar tar livet av en person i timmen i USA. Anorexi är inte bara den dödligaste ätstörningen, utan också den psykiska störning som har den högsta dödligheten. Minst 15–25 procent av de behandlade patienterna får återfall efter två år, och självmordsrisken är högre än vid depression.
Minst åtta studier på människor visar ett direkt samband mellan hjärnans funktion och zinkstatus, och att anorektiker upplever störningar i aptit och smaksinne. Zinkbrist har också påträffats vid andra neurologiska störningar som ADHD, depression och schizofreni, som också kan vara förbundet med ätstörningar.
Många anorektiker konsumerar för lite protein, och de lider brist på aminosyran tryptofan, som är en föregångare till produktionen av den lugnande neurotransmittorn serotonin i hjärnan.
Författarna varnar starkt mot att anorektiker äter en vegetarisk eller vegansk kost, som kan medföra brist på protein, B12-vitamin, järn, kalcium och fettämnen. Dessutom innehåller vegetabiliska födoämnen bara begränsade mängder zink, och ett högt fiberinnehåll kan ytterligare hämma zinkupptaget.
Anorektiker bör därför fokusera på att få en kost med mer protein och bra fettämnen, eventuellt genom bra energidrycker eller smoothies, som är lättare att konsumera.
Det är också relevant att ta tillskott med starka B-vitaminer och zink, där författarna rekommenderar större mängder i organiska former.

Man bör först och främst få tillräckligt med zink genom kosten och säkerställa ett gott upptag.

Välj organiska zinktillskott som kroppen kan ta upp och utnyttja

Zinkglukonat, zinkacetat, zinkcitrat och zinkorotat är organiska former som kroppen har lättare att ta upp och utnyttja. Det finns också flytande tillskott.
Referensintaget, RI, är satt till 10 mg. Enligt Efsa, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, är den övre gränsen för vuxna och gravida satt till 25 mg dagligen. Det är ofarligt med en högre dos under en kortare period.
Vid mild zinkbrist rekommenderas tillskott med 15–30 mg dagligen. Vid måttlig till svår zinkbrist rekommenderas högre kosttillskott – upp till 50 mg tre gånger om dagen. Detta har man gett till patienter med anorexi.
Vid behandling av zinkbrist bör man fortsätta med tillskott under en tid efter normaliseringen av zinkkoncentrationen, eftersom zink särskilt hittas utanför blodbanan.
Att ta starkare zinktillskott under en längre period kan hämma kroppens upptag av järn och koppar.

Forskningen visar att zinktillskott förbättrar aptiten, smaksinnet, matsmältningen och näringsupptaget, och bidrar därmed till ett normalt ätbeteende.

BED och insulinresistens

Som nämnts kännetecknas BED av tvångsmässig, okontrollerad hetsätning följt av stor skam och skuld utan kompenserande beteende. Därför blir man extremt överviktig.
Suget på så mycket mat kan vara mentalt, som en form av tröstätande, men också fysiskt, eftersom man har insulinresistens och instabilt blodsocker. Många personer med insulinresistens har också leptinresistens, varför de inte känner sig mätta.
Här räcker det alltså inte med samtalsterapi, eftersom man också måste reglera sitt blodsocker och förstå varför det har gått fel.
Det är kolhydraterna från mat och dryck som har störst effekt på blodsockret. Efter intaget producerar bukspottkörteln insulin, som stänger in blodsockret i cellerna, så att de får lite energi.
Under normala omständigheter är blodsockret hjärnans enda bränsle, medan muskler, hjärta och andra organ också förbränner fett. Men i vår del av världen har intaget av snabba raffinerade kolhydrater som vitt mjöl, pizza, socker, läsk och skräpmat ökat dramatiskt, och detta kan resultera i insulinresistens, där cellernas förmåga att ta upp blodsocker är nedsatt. Detta medför att man får för lågt blodsocker i förtid, och när hjärnan lider brist på bränsle stänger den automatiskt av karaktärsstyrkan så att snabb energi kan tillföras – vanligtvis i form av snabba kolhydrater som flödar in i blodomloppet. Hjärnan får sin energifix, men överflödet av kolhydrater som inte förbränns här och nu avlägsnas snabbt från blodomloppet och deponeras som fett. Därför blir man snabbt hungrig igen, eftersom förbränningen av kolhydrater är bristfällig. Man går också upp i vikt, vanligtvis runt buken.
Insulinresistens är en del av metaboliskt syndrom, som är ett förstadium till typ 2-diabetes. Därför är det mycket viktigt att reglera blodsockret vid alla typer av ätstörningar, inklusive BED.

Krom förstärker effekten av insulin

Det visar sig att insulinet fungerar mycket bättre när det är bundet vid en särskild kromförening, för då kan insulinet stänga in mer blodsocker i cellerna. Detta kan jämföras med att köra bil längre på en och samma liter. Krom bildar alltså grunden för ett optimalt glukosupptag, ett stabilt blodsocker, en längre mättnadskänsla och att behovet av överflödiga kalorier försvinner.
Efsa, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har dragit slutsatsen att kromtillskott i form av kromjäst har ett upptag i kroppen som är upp till 10 gånger högre, än de syntetiskt framställda kromprodukter som baseras på pikolinat och klorid.

Andra viktiga råd för reglering av blodsockret Se till att du får tre hälsosamma huvudmåltider och eventuellt mellanmål. Tänkt på att få en lämplig mängd protein till alla måltider. Var inte rädd för fett, men välj hälsosamma, oförstörda fetter. Välj grova, fiberhaltiga kolhydrater. Ät mycket grönt med tonvikt på grönsaker. Undvik eller begränsa intaget av socker, juice, saft och alkohol. Bli inspirerad av stenåldersdieter och paleodieter. Se till att få en god nattsömn och undvik långvarig stress. Kom ihåg träning och många mindre fysiska aktiviteter under dagen.

Referenser

Dag Viljen Poleszynski. Kan sink motvirke spiseforstyrrelser. Helsemagasinet Vitenskap og Fornuft. Nummer 5, 2020.

Flere børn, unge og voksne har en spiseforstyrrelse. Sundhedsstyrelsen 02.07.2020

Frostad S. Somatisk udredning og behandling av spiseforstyrrelser. Oslo Universitetssykehus. 2016-05-26

Gudmundson G. Ny: De viktigste vitaminer og mineraler. Skapedinfremtid.no 3.10.2017.

Achamrah N, Coëffier M, Rimbert A mfl. Micronutrient status in 153 patients with anorexia nervosa. Nutrients 2017

Zepf FD, RAo P, Runions K mfl. Differences in serum zinc levels in acutely ill and remitted adolescents and young adults with bulimia nervosa in comparison with healthy controls – a cross-sectional pilot study. Neuropsychiatric Disease and Treatment 2017

Schauss AG, Costin C. Zink and eating disorders. New Canaan, CT: Keats Publishing, Inc., 1989.

Greenblatt JM, Delane DD. Zink supplementation in anorexia nervosa. Journal of Orthomolecular Medicine 2018

EFSA: Scientific Opinion on ChromoPrecise cellular bound chromium yeast added for nutritional purposes as a source of chromium in food supplements and the bioavailability of chromium from this source. EFSA Journal 2012

Vincent, John B, Dontarie Stallings: The Nutritional Biochemistry of Chromium (III) Elsevier 2007

Pernille Lund. Sådan får du styr på dit blodsukker og din vægt. Ny Videnskab 2013

https://lmsos.dk/spiseforstyrrelser

https://www.sst.dk/-/media/Udgivelser/2005/Publ2005/PLAN/Spiseforstyrrelser/Spiseforstyrrelser.ashx