Brist på Q10 och selen främjar åldringsprocesser

- med risk för degenerativa sjukdomar och förtida död

Brist på Q10 och selen främjar åldringsprocesserDet är allmänt känt att degenerativa störningar som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, njursjukdomar och leversjukdomar ofta är förknippade med sämre livskvalitet och kortare livslängd. Tillskott med Q10, eventuellt i kombination med selenjäst, kan dock ha en positiv effekt på de aktuella sjukdomarna och minska risken för förtida död med upp till 50 procent. Ja, tillskott med Q10 kan överlag bidra till att fördröja åldringsprocesserna genom att skydda hjärtat, kretsloppet och cellerna. Detta framgår av en större översiktsartikel publicerad online av NCBI, som hyser ett antal biomedicinska databaser. Som det framgår av översiktsartikeln bör tillskott dessutom vara av läkemedelskvalitet, med garanti för innehåll och upptag i blod och celler.

Vår hälsa och livslängd beror på ett antal faktorer som omfattar gener, miljö, kost och livsstil. Friska 70-åringar utan kroniska sjukdomar kan enligt statistiken förvänta sig att leva mer än tjugo år till och kanske bli 90 eller 100 år, medan 70-åringar med kroniska sjukdomar kan förvänta sig att bli högst mellan 71 och 78 år. Följaktligen är kroniska sjukdomar orsaken till de flesta dödsfall, och de är också förbundna med en sämre livskvalitet. Dels på grund av själva sjukdomen, dels på grund av biverkningar som ofta följer med det föreskrivna läkemedlet.
Det handlar alltså om att undvika de kroniska sjukdomarna, och där man kan göra mycket själv genom kost, motion och hälsosam livsstil. Man kan också välja att ta tillskott med Q10 och selenjäst, som det framgår av översiktsartikeln. För detta kan bidra till att förebygga eller lindra hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, njursjukdomar och leversjukdomar, som behandlas mer detaljerat i ett flertal placebokontrollerade studier.

Vad är Q10 och hur fungerar det?

Q10 är en unik molekyl med olika funktioner. Kroppens celler bildar den största mängden Q10, och i levern bildas det allra mest. Men förmågan att bilda Q10 minskar med åldern, samt vid intag av vissa typer av läkemedel och vid vissa sjukdomar. Enligt översiktsartikeln har tillskott med Q10 haft en positiv effekt genom att stödja följande funktioner:

  • Ingår i cellernas energiomsättning (ATP), som sker i mitokondrierna. Organ som hjärta, lever och njurar innehåller mycket Q10, eftersom det finns en stor energiomsättning. Men det naturliga innehållet minskar med åldern.
  • Fungerar som en antioxidant som skyddar fettämnen, celler och mitokondrier mot fria radikaler.
  • Motverkar oxidativ stress, där det förekommer en obalans mellan fria radikaler och antioxidanter.
  • Motverkar inflammationer, som är involverade i de flesta kroniska sjukdomar, även om de inte märks direkt.
  • Är involverat i dupliceringen och aktiveringen av DNA.
  • Är involverat i reparationer av skadat DNA.

Hjärt-kärlsjukdomar

Den positiva effekten av tillskott med Q10 vid hjärt-kärlsjukdomar har påvisats i åtskilliga studier. I översiktsartikeln framhävs två studier: Q-SYMBIO, som genomfördes på hjärtsviktspatienter och KISEL-10, som genomfördes på friska personer.

  • Kronisk hjärtsvikt drabbar miljontals människor världen över.
  • Statistiken visar att cirka 33 procent inte lever ett år efter det att de har varit inlagda på sjukhus med hjärtsvikt första gången.

Q-SYMBIO-studien: Q10 som ett nytt läkemedel till hjärtsviktspatienter

Vävnadsprover från hjärtsviktspatienters hjärtmuskulatur har avslöjat att ju mer försvagat patientens hjärta var, desto lägre var Q10-innehållet. Därför har det varit lämpligt att genomföra studier med Q10-tillskott till hjärtsviktspatienter.
NYHA (New York Heart Association Functional Classification) har utvecklat en modell där man delar in hjärtsjuka i följande 4 klasser, beroende på när symtom som andnöd, smärta och hjärtklappning uppstår.

  • NYHA I: Endast kliniska symtom vid onormalt stark fysisk ansträngning.
  • NYHA 2: Vid normal fysisk ansträngning.
  • NYHA 3: Vid mindre än normal fysisk ansträngning.
  • NYHA 4: Vid vila.

I detta sammanhang är Q-SYMBIO en banbrytande internationell studie, som leddes av den danska överläkaren Svend Aage Mortensen från Hjärtcentret på Köpenhamns universitetssjukhus.
I studien deltog 420 hjärtsviktspatienter (NYHA 3 eller 4) från Europa, Asien och Australien. Alla patienter fick konventionell medicinsk behandling. Dessutom fick den ena hälften av patienterna dagligen tillskott med 300 mg Q10 i läkemedelskvalitet, och den andra hälften fick placebo.
Redan efter 16 veckor observerade forskarna att den grupp som fick 300 mg Q10 dagligen hade uppnått en minskning av proteinet BNP, som bildas när hjärtat är ansträngt. Samtidigt hade BNP stigit i placebogruppen. Tillskott med Q10 bidrog alltså till att hjärtat kunde pumpa mer obesvärat.
Efter två år visade det sig att Q10-gruppen hade 43 procent färre hjärtrelaterade dödsfall jämfört med placebogruppen. Q10-gruppens antal sjukhusinläggningar minskades också med 43 procent.
Enligt forskarna anses därför tillskott med Q10 som ett nytt och epokgörande kompletterande läkemedel till hjärtsviktspatienter.

Det finns två huvudformer av Q10

  • Ubikvinon är den oxiderade formen. Den har en särskild betydelse för kroppens energiomsättning.
  • Ubikinol är den icke-oxiderade formen. Den har en särskild betydelse som antioxidant.
  • Kroppen växelverkar mellan de två formerna efter behov, och det kräver selen.

KISEL-10-studien: Bättre livskvalitet för äldre friska och halvering av dödsfall

KISEL-10-studien är också epokgörande, eftersom den utfördes på äldre, friska individer. Syftet med studien var att avslöja om tillskott med Q10 och selen skulle kunna minska de pågående åldringsprocesserna och förlänga livslängden.
Studien omfattade 443 äldre män och kvinnor (70–88 år), som delades in i två följande grupper:

  • Den ena gruppen fick en kombination av 200 mg Q10 om dagen och 200 mikrogram selenjäst. Båda produkterna hade läkemedelskvalitet.
  • Den andra gruppen fick identisk placebo.

Det handlade om en dubbelblind, randomiserad, kontrollerad studie som utfördes av den svenska kardiologen Urban Alehagen och hans forskarteam från Linköpings universitet och Karolinska Institutet i Stockholm.
Studien ägde rum under fem år, och deltagarna kom från den lilla staden Kisa i Sverige. Därav namnet KISEL-10, som är en förkortning av stadens namn, selen och Q10.
Kombinationen av Q10 och selen var relevant. Dels för att äldre bildar mindre Q10, dels för att jorden i Europa är fattig på selen, vilket har betydelse för att Q10 ska kunna växelverka mellan de två formerna. Selen fungerar dessutom som en viktig antioxidant (GPx-enzymer), och äldre som har låga selennivåer i blodet löper större risk för hjärt-kärlsjukdomar. Kombinationen av Q10 och selen har alltså flera positiva effekter på hälsan.
Med sex månaders intervaller mätte forskarna därför olika biomarkörer för hjärtats funktion samt inflammation, som kan medföra oxidativ stress och åderförkalkning. Deltagarnas livskvalitet värderades också enligt ett särskilt frågeformulär.
KISEL-10-studien avslöjade att deltagare som fick Q10 och selenjäst hade:

  • Bättre livskvalitet.
  • Bättre hjärtfunktion.
  • Färre sjukhusinläggningar.
  • 53 procent färre dödsfall.

KISEL-10-studien har publicerats i International Journal of Cardiology.
En uppföljning av den svenska studien efter tio år och en efter 12 år visar dessutom att behandlingen med Q10 och selenjäst också har en markant långsiktig effekt på hjärtfunktionen och livslängden. Man kan förmodligen förvänta sig en ännu större effekt, om man fortsätter med tillskotten.

Visste du att en 65-åring producerar ungefär hälften så mycket Q10 som en 25-åring?

Q10 och kolesterolsänkande läkemedel

Kolesterolsänkande läkemedel som kallas statiner verkar genom att blockera ett leverenzym (HMG-CoA), som vi också använder för att bilda Q10. Det betyder med andra ord att statiner också hämmar produktionen av Q10. Det går särskilt utöver de organ som har ett stort energibehov, däribland hjärtat, musklerna och hjärnan. Därför är statinernas utbredda biverkningar vanligtvis trötthet, koncentrationssvårigheter, muskelsmärta och en känsla av att vara gammal både fysiskt och mentalt. På lång sikt kan det också ge andra biverkningar, eftersom brist på Q10 som en unik antioxidant ökar risken för oxidativ stress. Därför rekommenderas tillskott på 100 mg Q10 dagligen till statinanvändare.

Diabetes, Q10 och statiner

Enligt den nya översiktsartikeln har cirka 15 randomiserade, kontrollerade studier genomförts som avslöjar att tillskott med Q10 kan ha en positiv effekt på diabetes 2 via de olika mekanismer som diskuterats tidigare.
Den positiva effekten av tillskott med Q10 på blodsocker och blodlipider har bland annat påvisats i en ny metaanalys av Zhang et al.
Tidigare studier visar att tillskott med 200 mg Q10 dagligen i tre månader har minskat oxidativ stress, och därmed minskat risken för åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar.
Tillskott med 100 mg Q10 under tre månader har avsevärt minskat de involverade inflammationerna vid diabetisk neuropati. Sjukdomar orsakas av skador på nervsystemet, som reglerar hjärt-kärlfunktionen, och komplikationen är kopplad till en ökad risk för sjuklighet och dödsfall.
Det visar sig dessutom att användningen av statiner (särskilt simvastatin) medför en ökad risk för att utveckla diabetes 2 med 10–40 procent.
Som redan nämnts bör statinanvändare komplettera behandlingen med Q10, eftersom det också minskar biverkningar som diabetes 2.

Det är en paradox att statiner ökar risken för diabetes, som i sig själv ökar risken för åderförkalkning och hjärtsvikt.

Njursjukdom, Q10 och statiner

Man har konstaterat betydligt lägre nivåer av Q10 hos patienter med kroniska njursjukdomar jämfört med friska personer. Det tyder på att tillskott med Q10 kan förbättra njurarnas funktion via de nämnda mekanismerna och därmed minska behovet av dialys.
I en randomiserad, kontrollerad studie fick 97 patienter med kronisk njursjukdom tillskott med 100 mg Q10 tre gånger dagligen eller placebo. Hos den grupp som fick Q10 fann man en signifikant förbättring av markörer (t.ex. serumkreatinin) för njurarnas funktion – både hos de patienter som fick dialysbehandling, och de patienter som inte fick någon. De 21 patienter som hade behov av dialys reducerades således till 12 patienter, medan behovet var detsamma bland de 24 patienterna i placebogruppen.
Patienter med kronisk njursjukdom löper en ökad risk för att utveckla hjärt-kärlsjukdomar som är 10–20 gånger högre i förhållande till friska människor. Således beror omkring 50 procent av dödsfallen bland kroniska njurpatienter på hjärt-kärlsjukdomar och inte njursvikten som sådan.
En nyare meta-analys (Bakhshayeshkaram et al) har i detta sammanhang visat att tillskott med Q10 till patienter med kroniska njursjukdomar signifikant kan förbättra kärlväggarnas tillstånd, blodets kolesterol, markörer för oxidativ stress och nivån av serumkreatinin.
Det antas dessutom att det kan finnas defekter i mitokondrierna vid kroniska njursjukdomar. Därför är patienter ännu mer sårbara för statinbehandling, eftersom den hämmande egenproduktionen av Q10 ytterligare hämmar mitokondriernas förmåga att producera energi.

Leversjukdomar, diabetes 2, alkohol och förgiftning

Som nämnts sker egenproduktionen av Q10 i hela kroppen, och den är allra störst i levern. Hos patienter med leversjukdomar har man således observerats nedsatt produktion, som särskilt har en negativ effekt på hjärtats funktion.
Vid icke-alkoholorsakad fettleversjukdom förekommer det en ökad ansamling av fett i levern. Detta orsakas ofta av en störd sockermetabolism med för mycket fruktos (t.ex. från frukt, socker, majssirap och sötningsmedlet HFCS), som gör att levern överproducerar både socker och fett. Icke-alkoholorsakad fettleversjukdom är ofta en del av det metaboliska syndrom, som är ett förstadium till diabetes 2. Icke-alkoholorsakad fettleversjukdom är följaktligen kopplad till en ökad risk för åderförkalkning och hjärtsvikt.
Alkoholrelaterade leversjukdomar orsakas av för mycket etanol, som också påverkar leverns fettomsättning. Svårighetsgraden sträcker sig från fettlever till fibros och åderförkalkning, medan en mindre del utvecklar levercirros.
Alkohol belastar bland annat levern genom att öka mängden fria radikaler och oxidativ stress.
Detsamma gör metaboliskt syndrom.
Därför antar man att tillskott med Q10 kan ha en positiv effekt hos patienter med leversjukdomar genom att fungera som en kraftfull antioxidant, hämma fria radikaler och motverka oxidativ stress.
Flera studier på djur som har utsatts för olika gifter – däribland läkemedel och giftiga kemikalier – har visat att tillskott med Q10 kan minska de toxiska skadorna och belastningarna på levern genom att fungera som en antioxidant och motverka inflammationer.
Det finns dock få studier där man har gett tillskott med Q10 till individer med leversjukdomar. Icke desto mindre visar två randomiserade, kontrollerade studier att tillskott med 100 mg Q10 dagligen under 4 eller 12 veckor till patienter med icke-alkoholorsakad fettleversjukdom har medfört en signifikant minskning av blodets markörer för inflammation och leverskada.

Det är viktigt att välja en Q10-produkt i läkemedelskvalitet

I den nya översiktsartikeln kommer författarna närmare in på att kvaliteten på en Q10-produkt har en avgörande betydelse för resultatet av olika studier. Exempelvis kan effekten av en patenterad Q10-produkt, som har visat goda resultat i flera studier, inte överföras till andra Q10-produkter. Detta beror på att vi har svårt att ta upp Q10 om inte Q10-ämnet löses upp helt i enstaka molekyler, och det kräver en särskild oljeupplösning och uppvärmningsteknik.
När det gäller tillskott ställs det inte stora krav på kvalitet och innehåll. Följaktligen finns det ingen garanti för att produkten innehåller den mängd Q10 som står på förpackningen, eller att Q10 kan tas upp i blodet och nå helt in i cellerna.
Därför rekommenderar författarna också att man väljer en Q10-produkt i läkemedelskvalitet, där det ställs stora krav på innehåll och kvalitet.
Som nämnts finns Q10 tillgängligt i två former – ubikvinon och ubikinol. I de allra flesta studier har man använt ubikvinon, som är mer stabil, och som omvandlas till ubikinol vid behov.
I tillskott med ubikinol är formen i allmänhet mycket sårbar, eftersom ubikinol oxiderar så snart den utsätts för syre under transporten i magen och tunntarmen. Därvid återgår ubikinol till ubikvinonformen. Och så är vi tillbaka på ruta ett. I samband med Q10-tillskott är det mest avgörande därför att välja en produkt i läkemedelskvalitet som kan tas upp, och som når helt in i cellernas mitokondrier.

Referenser

David Mantle and Lain Hargreaves. Coenzyme Q10 and Degenerative Disorders Affecting Longevity: An Overview. Antioxidants (Basel) Published online 2019 Feb
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6406788/

Mortensen, Svend A. Overview on coenzyme Q10 as adjunctive therapy in chronic heart failure. Rationale, design and endpoints on “Q-symbio” – A multinational trial. Biofactors 18 (2003) IOS Press

Alehagen U, et al. Cardiovascular mortality and N-Terminal-proBNP reduced after combined selenium and coenzyme Q10 supplementation. Int J Cardiol. 2012

Hannou SA et al. Fructose metabolism and metabolic disease. J. Clin Invest 2018

Pernille Lund. Q10 – fra helsekost til epokegørende medicin. Ny Videnskab 2014

GO GOOGLE

Sök mer info onlineSök mer info online

Klicka här för att söka
mer info om Q10