Bakteriedödande protein på huden kräver A-vitamin

Brist på A-vitamin i kosten ökar risken för hudinfektioner och akne. Det har länge varit känt att krämer med syntetiskt A-vitamin kan användas vid olika hudproblem, men man har inte vetat hur A-vitaminet verkar. En studie från UT Southwestern Medical Center i Texas, USA, har nu avslöjat de närmare mekanismerna genom att identifiera ett bakteriedödande protein på huden som kräver A-vitamin för att fungera. Men vad är A-vitamin egentligen? När verkar det optimalt? Och innehåller morötter överhuvudtaget A-vitamin?

Rent A-vitamin, som även kallas retinol, är ett fettlösligt vitamin. Det finns främst i animaliska, fetthaltiga källor som lever, fet fisk, smör, fet ost och äggula. Vegetabiliska källor som morötter och spenat innehåller inget rent A-vitamin, utan ett vattenlöslig förstadium som kallas betakaroten. Rent A-vitamin lagras relativt länge i levern och fettvävnaden. Därför har vi inget behov av A-vitamin varje dag. A-vitamin och zink arbetar tillsammans, och brist på det ena vitaminet försvagar det andra. A-vitaminbrist är mycket vanligt i hela världen. I Sverige uppträder allvarlig A-vitaminbrist särskilt i samband med ensidiga och fetthaltiga kostvanor, alkoholism och kroniska sjukdomar som diabetes.

A-vitaminberoende protein verkar som antibiotika

Forskarna vid UT Southwestern Medical Center i Texas fann att ett protein i en molekyl från RELM-familjen, närmare bestämt RELMα, verkar som ett antibiotikum, som snabbt dödar bakterier. Forskarna fann också att denna molekyl kräver A-vitamin, vare sig det handlar om möss eller människor.
Enligt forskarna är RELMα det första exemplet på ett antibiotiskt protein som kräver A-vitamin för att fungera. Fyndet ger därför en viktig fingerhänvisning om hur huden försvarar sig mot infektioner, och hur detta försvar regleras av kosten.
Vi måste samtidigt tänka på att huden är vårt största organ, och att hudens naturliga mikroflora är enorm. De många mikroorganismerna håller varandra i schack i en hårfin balans, men vissa av dem kan mycket väl förorsaka infektioner och irritation om de blir alltför dominerande. Som bekant är huden också det första kontaktstället med mikroorganismer från miljön, så därför är det på flera sätt viktigt med ett effektivt och permanent immunförsvar. Om hudens immunförsvar bryts ner kan det lätt uppstå hudinfektioner med bakterier som streptokocker och stafylokocker.

Lokal behandling med A-vitamin vid hudsjukdomar

Dermatologer använder syntetiskt A-vitamin, så kallat retinoid, för att behandla akne, psoriasis och andra hudsjukdomar. Men det har länge varit ett mysterium hur A-vitaminet fungerar. Nu bevisar forskarnas studier på möss och människor varför A-vitaminderivat är effektiva vid behandling av hudsjukdomar.
Utöver att identifiera de unika bakteriedödande egenskaperna hos det A-vitaminberoende proteinet, kom forskarteamet fram till att möss som gavs en A-vitaminfattig kost inte bildade detta protein. Som ett resultat blev de mer mottagliga för hudinfektioner, jämfört med de möss som fick tillräckligt med A-vitamin i kosten.

Stor terapeutisk potential

Forskare förstår nu bättre hur bakterier och hudens naturliga mikroflora spelar en roll i utvecklingen av hudsjukdomar som akne och psoriasis. Och de arbetar i synnerhet för att klargöra de molekyler som har betydelse för ett sunt immunsystem och en sund mikroflora.
För att studera hur hudens mikroflora påverkar immuniteten använde forskarna en koloni av bakteriefria möss – dvs. möss som sedan födseln har vuxit upp i en steril miljö utan exponering för bakterier. Forskarna identifierade därefter de gener som aktiveras när sådana möss utsätts för bakterier.
Forskarna fann att när bakterierna möter huden så reagerar hudcellerna genom att skapa molekyler som hjälper huden att försvara sig mot infektioner.
Studien visade tydligt hur kost, och härunder A-vitamin, påverkar hudens förmåga att försvara sig mot bakterieinfektioner.
Forskarna ser en stor terapeutisk potential i sina upptäckter, men det behövs mer forskning på området vad gäller inflammatoriska hudsjukdomar som akne och psoriasis.
Studien har publicerats i Cell Host & Microbe 2019.

Officiella rekommendationer och övre gräns för A-vitamin

De officiella rekommendationerna för A-vitamin i form av retinol ligger på 800 mikrogram/RE för vuxna. Den maximala dosen A-vitamin är 3 000 mikrogram/RE, och för kvinnor efter klimakteriet 1 500 mikrogram/RE, av hänsyn till benen.
Tillskott bör alltid tas tillsammans med en måltid, där fettämnena hjälper till med upptaget.
Överdosering förekommer sällan och först när depån i levern är fylld, och A-vitamin (retinol) fortsatt tillförs i stora mängder.
Direkta förgiftningar inträffar om intaget är 100 gånger mer än RI.
Hos gravida kvinnor kan intag av mer än 3 000 mikrogram/RE per dag öka risken för fosterskador. Därför bör gravida kvinnor inte överskrida doser på 1 000 mikrogram/RE per dag.

Huden måste i synnerhet näras från insidan.

A-vitamin och zink

Som nämnts arbetar A-vitamin och zink tillsammans, och brist på det ena vitaminet försvagar det andra. Mycket tyder på att zinkbrist är vanligare, och det kan till synes hämma effekten av A-vitamin. Eftersom det är känt att zinkbrist uppträder vid många hudsjukdomar kan man också överväga att få mer zink genom kosten eller tillskott.
Huden är ett av de organ som innehåller mest zink, och spårämnet har en avgörande betydelse för bildande och skydd av hudens celler. Brist på zink kan således bidra till akne, eksem och andra hudsjukdomar. Detta framgår av en annan studie, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nutrients. Även om klinisk zinkbrist är sällsynt i vår del av världen är subklinisk zinkbrist vanligt. Vegetarianer, gravida, ammande och äldre är särskilt utsatta. Ett stort intag av socker, kalcium, alkohol och p-piller, olika typer av läkemedel, vissa sjukdomar och andra faktorer ökar också risken för zinkbrist.

Kom också ihåg att dricka rikligt med vätska, vilket är avgörande för tillförseln av näringsämnen.

 

Retinol Rent A-vitamin från djurriket.	Betakaroten Förstadium från växtriket.
Finns i animaliska källor som leverolja, lever, leverpastej, njurar, smör, ost, äggula och fet fisk.	Finns i gröna/röda/gula vegetabiliska källor som morötter, nypon, persilja, grönkål, spenat, tomat, paprika och melon.
Fettlösligt. Deponeras i levern och fettvävnaden för senare användning. Kräver zink för frisättning från levern. Lagras relativt länge i kroppen.	Vattenlösligt. Omvandlas till retinol i tarmslemhinnan vid behov. Deponeras inte. Särskilt kraftfull antioxidant.
Starkaste A-vitaminet. Effekten är 12 gånger starkare än betakaroten. Kan överdoseras.	Svagaste A-vitaminet. Behovet är motsvarande större. Kan inte överdoseras.

Referenser

Tamia A. Harris et al. Resistin-like Molecule α Provides Vitamin-A-Dependent Antimicrobial Protection in the Skin. Cell Host & Microbes. 2019

Youichi Ogawa et al. Zinc and Skin Disorders. Nutrients 2018

Daniel Brugger and Wilhelm M. Windisch: Short-Term Subclinical Zink Deficiency in Weaned

https://netdoktor.dk/vitaminer/vitamina.htm