Många med kroniska sjukdomar lider brist på magnesium

- och vanliga blodprover kan inte avslöja det

Många med kroniska sjukdomar lider brist på magnesiumTrots att vi blir äldre finns det idag fler och fler som drabbas av kroniska sjukdomar. Förbrukningen av läkemedel ökar stadigt, utan att det görs något åt orsakerna, som ofta beror på näringsämnesbrist. Här kommer vi mer in på magnesium, som ingår i över 300 enzymprocesser som är viktiga för nervsystemet, matsmältningen, musklerna, hjärtat, blodtrycket och benen samt graviditet och utnyttjande av D-vitamin. Det betyder samtidigt att magnesiumbrist kan vara involverat i utvecklingen av astma, stress, sömnlöshet, förstoppning, migrän, neurologiska sjukdomar, cirkulationssjukdomar, benskörhet, bröstcancer, prematur födsel och så vidare. Det framgår bland annat av en större sammanfattande artikel som publicerats i Scientifica och behandlar magnesiumets betydelse i kliniska behandlingar. Det är också viktigt att eventuella tillskott förekommer i en form som kroppen kan ta upp.

Enligt medicinsk litteratur stöter vi på två samtidiga fenomen: en försummelse av det faktum att kroniska sjukdomar sprider sig som epidemier samt en omfattande brist på specifika näringsämnen. Även om den medicinska litteraturen avslöjar en omfattande kunskap om de olika näringsämnenas funktioner och betydelse för hälsan, används denna kunskap sällan i medicinsk praxis. Det kan lätt bli en ond cirkel, eftersom ingenting görs vid orsaken och många läkemedel är förknippade med biverkningar. Därför gäller det först och främst att få tillräckligt med magnesium under hela livet, eftersom det kan hjälpa till att förebygga en lång rad sjukdomar. Tillskott med magnesium kan också inkluderas enskilt eller som komplement i många medicinska behandlingar.

Magnesiumets många funktioner

Magnesium är ett av de mineraler vi har störst behov av. En vuxen person innehåller cirka 25 gram med 53 procent i benen, 27 procent i musklerna, 19 procent i mjukvävnaden och mindre än 1 procent i serumet. Det innebär samtidigt att allmänna blodprov inte kan säga så mycket om kroppens magnesiumstatus.
Det största delen av magnesiumet finns i cellerna, där det ingår i energiomsättningen, och det finns stora koncentrationer i mitokondrierna, som är cellernas kraftverk. Det är också viktigt att magnesium är i balans med kalcium – både för benen och cellernas hälsa i mjukvävnaderna.

Magnesium ingår i över 300 enzymprocesser som har betydelse för:

  • Energiomsättning och energinivå
  • Proteinsyntes
  • Muskelfunktion och muskelsammandragning
  • Nervfunktion
  • Matsmältning
  • Kontroll av blodsocker
  • Hormonsystemet
  • Hjärta och blodtryck
  • Kontroll av cellmembranens kalciumkanaler
  • Starka ben – utgör tillsammans med kalcium och fosfor benens fasta substans
  • Aktivering av D-vitamin som alla celler behöver

Därför är magnesiumbrist så vanligt

Det antas att 56–68 procent av den amerikanska befolkningen inte får tillräckligt med magnesium genom kosten enligt de officiella rekommendationerna. Dessa ligger nära de svenska, där RI är satt till 300–450 mg för vuxna. Den utbredda brist som vi också ser i Sverige hos både barn och vuxna kan bero på flera olika faktorer som framgår av följande:

  • Gödselmedel och bekämpningsmedel minskar magnesiuminnehållet i grödor.
  • Det finns mindre magnesium i icke-ekologiska och raffinerade livsmedel.
  • Vanliga basvaror som kött, vitt mjöl och vitt ris bidrar till mindre än 20 procent av de dagliga rekommendationerna.
  • Kokning och stekning sänker magnesiumhalten i maten.
  • Brist på D-vitamin, som är vanligt, minskar upptaget av magnesium.
  • Åldringsprocesser kan minska upptaget med 30 procent.
  • Graviditet ökar behovet.
  • Stress ökar behovet.
  • Hög konsumtion av alkohol ökar utsöndringen.
  • Insulinresistens och diabetes typ 1 och 2 ökar utsöndringen.
  • Diarré och Crohns sjukdom ökar utsöndringen.
  • Diuretika, vissa typer av antibiotika, syraneutraliserande läkemedel och blodtrycksläkemedel kan hämma upptaget.
  • Andra typer av läkemedel som antihistaminer, syraneutraliserande läkemedel, laxermedel, hormonpiller med östradiol, vissa typer av blodtrycksläkemedel, binjurebarkhormoner, antidepressiva läkemedel och många andra läkemedel kan också reducera kroppens magnesiumnivå.

Kronisk obalans av magnesium kan grovt delas upp i följande skäl:

1) Minskat intag
Utarmad jord, ensidig, raffinerad kost.

2) Minskat upptag
Brist på D-vitamin, gastrointestinala sjukdomar och vissa läkemedelstyper.

3) Ökad förlust
Ökad svettutsöndring, diarré, användning av laxermedel, diabetes, alkohol och läkemedel.

4) Ökat behov
Stress, graviditet, åldringsprocesser och bristsjukdomar.

Eftersom magnesium ingår i ett hav av enzymprocesser kan större eller lägre brist medföra många olika kliniska symptom. Följande är korta exempel på den omfattande forskning som finns på detta område.

Magnesium aktiverar D-vitamin

Vi bildar D-vitaminformen kolekalciferol med hjälp av solljuset, och det är också denna form som finns i tillskott. I levern omvandlas kolekalciferol med hjälp av magnesiumhaltiga enzymer till 25-hydroxikolekalciferol D3, som också är den D-vitaminform som mäts i blodet. När D-vitaminet ska användas omvandlas det i njurarna till den aktiva formen 1,25-dihydroxikolekalciferol D3 med hjälp av andra magnesiumhaltiga enzymer. Brist på magnesium kan därför leda till ett stort antal sjukdomar som orsakas av brist på aktivt D-vitamin.
Exempelvis svarar behandling av de klassiska bristsjukdomen engelska sjukan inte på massiva doser av D-vitamin, om det samtidigt föreligger brist på magnesium. Det beror på att magnesium ingår i flera funktioner som är viktiga för uppbyggnaden av benen.

D-vitamin är viktigt för att vi ska kunna ta upp kalcium, magnesium och fosfor.

Magnesium säkerställer rätt fördelning av kalcium i ben och mjukvävnad

Magnesium fungerar dessutom som en bult i cellernas kalciumkanaler, och här säkerställer magnesiumet att den största delen av kalciumet stängs in i bencellerna, och att kalciumkoncentrationen hålls väldigt låg i mjukvävnad som nervvävnad, muskelvävnad och inre organ.
Ett högre intag av magnesium bland äldre män och kvinnor kan enligt flera studier hänga samman med högre bentäthet och lägre risk för benskörhet. Men om vi lider brist på magnesium medför det en större risk för benskörhet.
Brist på magnesium medför också en större risk för att för mycket kalcium stängs in i cellerna i mjukvävnaden. När dessa celler innehåller för mycket kalcium blir de stressade, och det kan uppstå lokala inflammationer samt spänningar, kramper, åderförkalkning och andra allvarliga tillstånd.
Därför måste det finnas en balans mellan kalcium och magnesium.

Fakta om förhållandet mellan kalcium och magnesium

  • Förhållandet enligt RI är cirka 2:1 (800 mg kalcium/375 mg magnesium).
  • Det faktiska intagna förhållandet i nordisk kost beräknas till omkring 4:1.
  • Förhållandet i japansk kost är ca 1:1.
  • Mjölk innehåller nio gånger mer kalcium än magnesium.
  • För lite magnesium i förhållande till kalcium har många hälsoeffekter.

Magnesium och astma

Även om mekanismerna ännu inte har klargjorts fullständigt verkar det som om magnesiumbrist kan orsaka svåra spasmer i bronkierna, vilket gör det svårt att andas. Kramperna uppträder vanligen i samband med astma och bronkit.
För det första kan brist på magnesium, särskilt i kombination med för mycket kalcium, stressa cellerna i bronkierna. För det andra kan brist på magnesium leda till brist på aktivt D-vitamin, som har betydelse för regleringen av inflammationer.

Magnesium och graviditet

Magnesiumbrist är vanligt hos gravida, som redan har ett ökat behov. Tillskott med magnesium som ges före den 25:e graviditetsveckan har exempelvis visat på lägre risk för prematur födsel och lägre risk för låg födelsevikt.
Tillskott med magnesium kan också minska risken för att utveckla preeklampsi (förlossningskramp), som är en kombination av högt blodtryck och utsöndring av protein i urinen. Preeklampsi kan leda till livshotande tillstånd.

Magnesium och migrän

Tillskott med magnesium kan inte bara minska antalet migrändagar, utan även migränanfallens varaktighet och styrka samt minska behovet av akut läkemedel. Detta framgår bland annat av en placebokontrollerad studie, publicerad i tidskriften Cephalalgia.
I studien fick patienterna 600 mg magnesium dagligen eller placebo under en period på 12 veckor. Det antas att magnesium lindrar migrän genom att skydda nervceller mot kalciumförgiftning.

Magnesium, insulinresistens och diabetes

Det är insulinets uppgift är att stänga in blodsockret i cellerna. Vid insulinresistens reduceras cellernas förmåga att ta upp blodsocker, och blodets insulinnivå är permanent förhöjd. Insulinresistens är också en del av metaboliskt syndrom, vilket är ett förstadium till typ 2-diabetes.
Personer med metaboliskt syndrom har i allmänhet låga nivåer av magnesium. Det kan delvis bero på att kosten är fattig på mineralet, och att de utsöndrar mer genom njurarna. Därför är magnesium av stor betydelse både i förebyggandet och behandlingen. Det är också viktigt att magnesium aktiverar D-vitamin, som spelar en annan roll i regleringen av blodsockret.
En studie har visat att personer med typ 1-diabetes och neuropati har fått lindring med tillskott på 300 mg magnesium dagligen i fem år.

Magnesium, ångest, stress och depression

Vi behöver magnesiumhaltiga koenzymer, så att vi kan omvandla tryptofan till serotonin, en neurotransmittor som är viktig för vår mentala hälsa.
Forskare från University of Leeds i Storbritannien har genomfört ett antal studier som visar att tillskott med magnesium kan vara relevant som kompletterande behandling vid mild ångest, stress och depression, där det ofta finns en koppling. Mycket tyder alltså på att magnesium är en förutsättning för ett robust nervsystem. Därför är tillräckliga mängder också avgörande för att förebygga och behandla just dessa sjukdomar.

Magnesium, sömn och oro i benen

Man antar att 50 procent av alla äldre vuxna lider av sömnproblem. I en studie har tillskott med 500 mg magnesium före sänggåendet visat sig kunna öka sömnkvaliteten genom att göra det lättare att somna samt sova djupare och längre. Tillskott med magnesium har i det här sammanhanget visat sig öka blodets nivå av melatonin, ett sömnhormon som vi bildar från serotonin på kvällen. Men den egna produktionen av melatonin minskar med åldern, och det verkar som om brist på magnesium ytterligare hämmar bildandet.
Tillskott med magnesium har också minskat oron i benen under sömnen.

Magnesium och inflammationer

Forskare från Mexiko, Iran och Australien har samlat in data från ett antal studier med fokus på ett bestämt protein, som utgör en markör för inflammation i kroppen. Enligt forskarna kan tillskott med magnesium resultera i en signifikant minskning av detta protein.
Som redan nämnts verkar magnesium inflammationshämmande genom att reglera fördelningen av kalcium, och genom att aktivera D-vitamin.
Det visar sig att inflammationer är den röda tråden i de flesta kroniska sjukdomar, även om de inte märks direkt. Det beror bland annat på att de bombarderar kroppen med fria radikaler.

Magnesium, D-vitamin och cancer

Brist på magnesium minskar mängden magnesium inne i cellerna, där det har betydelse för energiomsättningen. Samtidigt föreligger det en risk för att för mycket kalcium kommer att strömma in i celler i mjukvävnad som nervvävnad, bindväv och inre organ. Detta kan stressa cellerna och skapa en grogrund för cancer. Således har det visat sig att ett högt förhållande av kalcium i förhållande till magnesium ökar risken för bröstcancer.
Brist på D-vitamin ökar också risken för bröstcancer, och i detta avseende har magnesium både betydelse för upptaget av D-vitamin och aktiveringen.

Magnesium och hjärt-kärlsjukdomar

Brist på magnesium kan orsaka hjärt-kärlsjukdomar via flera mekanismer. Som nämnts bör magnesium se till att det mesta av kalciumet stängs in i bencellerna, och magnesium blockerar för det mesta kalcium i andra celler. Men vid brist på magnesium föreligger det en fara för att cellerna översvämmas med kalcium. Detta ökar risken för inflammationer, som i sin tur skapar grogrund för åderförkalkning. Brist på magnesium kan också medföra förhöjt insulin och förhöjda triglycerider i blodet.
En studie har visat att den fjärdedel av patienter som hade det största intaget av magnesium löpte 77 procent lägre risk för att dö av hjärtsvikt.
Brist på magnesium kan också orsaka förmaksflimmer.

Magnesium, ADHD, skleros, demens och Parkinsons sjukdom

Magnesium har många verkningsmekanismer inom nervsystemet, och därför har mineralet stor betydelse för den mentala hälsan.
De flesta barn med ADHD lider tydligen brist på magnesium, och tillskott har visat en signifikant förbättring av deras symtom.
Tillskott med magnesium har minskat tröttheten hos patienter med skleros.
Tillskott med magnesium har hjälpt minnet hos patienter med demens.
Hos patienter med Parkinsons sjukdom har man observerat låga halter av magnesium kombinerat med höga nivåer av aluminium, som antas bana väg för sjukdomen.

Mätning av magnesiumbrist

Även om forskarna vet att magnesium är viktigt för hälsan är det svårt att mäta huruvida vi får tillräckligt. Det är också svårt att fastställa det optimala dagliga intaget eller värdena i blodet. Detta beror på att den största mängden magnesium finns i ben och andra vävnader. Dessutom avslöjar regelbundna blodprov endast magnesiuminnehållet i serum. Eftersom det mesta av magnesiumet finns inne i cellerna blir mätningen mer noggrann vid helblod- eller fullblodsanalyser där man mäter hela blodet – det vill säga både det som finns inuti och utanför cellerna.

Magnesiumkällor, tillskott och läkemedel

Magnesium finns i synnerhet i kärnor, mandlar, nötter, fullkorn, kål och andra kompakta grönsaker.
Magnesium ingår i både kosttillskott och vissa läkemedel.
Lättupptagliga föreningar är magnesiumkarbonat, magnesiumacetat, magnesiumorotat och magnesiumaminosyrakelat.
Magnesiumoxid, som är ett tabletthjälpämne och finns i billiga magnesiumtillskott, är svårt att ta upp och hjälper inte kroppens magnesiumstatus. Magnesiumoxid (magnesia) har mer effekt på halsbränna och förstoppning.
Några tillskott innehåller flera magnesiumformer, vilket säkerställer högt upptag och utnyttjande.
Tillskott med större mängder magnesium är inte förbundna med några biverkningar. I mycket sällsynta fall kan diarré förekomma, och man kan alltid börja långsamt eller minska dosen. Å andra sidan upplever många att de också får en bättre matsmältning.

Referenser

Gerry K Schwalfenberg and Stephen J. Genius. The Importance of Magnesium in Clinical healthcare. Scientifica (Cairo). 2017

Kristian Sjøgren. Kroppen vælter I magnesium, men forskere kan ikke finde det. Videnskab.dk 2018

Helen Sauil Case. Magnesium demper hyperaktivitet blant AD/HD-barn. Helsemagasinet Vitenskap og Fornuft. N1 2017

Andrea Rosanoff et al. Essential Nutrient Interactions: Does Low or Suboptimal Magnesium Interact with Vitamin D and/or Calcium status. Advances in Nutrition 2016

Anna E. Kirkland et al. The Role of Magnesium in Neurological Disorders. Nutrients 2018

Mauskop A, Varughese J. : Why all migraine patients should be treated with magnesium. Journal of Neural Transmission 2012

Neil Bernard Boyle, Clare Lawton and Louise Dye. The Effects of magnesium Supplementation on Subjective Anxiety and Stress – A systematic Review. Nutrients 2017

L-.E. Simental-Mendia et al. Effects of magnesium supplementation on plasma C-reactive protein concentrations: A systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Current Pharmaceutical Design. 2017

https://frida.fooddata.dk/

Se vattenglastestet här

Se vattenglastestet härSe skillnaden på upptaget

 

Sök mer info online

Sök mer info online

 

Klicka här för att söka mer info om magnesium