Selentillskott skyddar mot utbredd tarmcancer

- och rutinundersökningar räcker inte

Selentillskott skyddar mot utbredd tarmcancerTjock- och ändtarmscancer är en av de vanligaste cancerformerna, och en av tjugo danskar får tarmcancer någon gång i livet. Sedan 2014 har danska Sundhedsstyrelsen rekommenderat ett undersökningsprogram, där medelålders och äldre medborgare kan bli undersökta för tecken på tarmcancer med ett par års mellanrum. Om sjukdomen upptäcks i tidiga stadier finns det bättre behandlingsmöjligheter. Det handlar alltså om en tidig diagnos. I samband med själva förebyggandet av tjock- och ändtarmscancer visar flera studier att tillskott med selenjäst kan minska risken för att sjukdomen överhuvudtaget uppstår, och selen har till och med en skyddande effekt mot andra cancerformer. Det är samtidigt problematiskt att jorden är utarmad och att selenbrist är så vanligt.

Under våren 2018 har många danskar mellan 50 och 74 år fått ett brev från danska Sundhedsstyrelsen med ett erbjudande om undersökning för tecken på tarmcancer. Undersökningen genomförs på så sätt att man skickar in ett litet avföringsprov som undersöks för tecken på synligt blod. Om det inte finns några tecken på blod får man ett erbjudande om ett nytt test år 2020.
Om det finns tecken på blod i avföringen erbjuds man koloskopi av tjock- och ändtarmen. Det kan visa om man har cancer eller polyper (tillväxt i tarmen) som kan utvecklas till tarmcancer.

Varje år drabbas 5 000 danskar av cancer i tjock- och ändtarmen

De flesta är över 50 år, och risken för att dö av sjukdomen stiger med åldern.

Cancer i tjock-, änd- och blindtarmen kallas gemensamt för kolorektalcancer, och sjukdomen är den näst vanligaste orsaken till cancerrelaterade dödsfall i Europa.

Oro, obehag och falskt alarm

I Sundhedsstyrelsens broschyr står det att en undersökning kan ge olika skadeverkningar. Även om avföringsprovet visar tecken på blod kan det bero på andra harmlösa orsaker som blödning från en spricka eller hemorrojder.
Och även om avföringsprovet inte visar tecken på blod kan man ändå ha tjock- eller ändtarmscancer. En undersökning kan därför inge falsk trygghet. Det är ju trots allt ett ganska litet prov från ett ganska litet område av avföringen som undersöks.
Det finns också risk för överbehandling och onödig ångest, eftersom det inte är alla polyper som utvecklas till cancer.
Slutligen finns det också många som inte alls bryr sig om att ta något avföringsprov.
Sundhedsstyrelsen rekommenderar dock undersökningsprogrammet utifrån en övergripande bedömning av fördelaktiga och skadliga effekter.

Omkring 20 procent av de som har diagnostiserats med tarmcancer kan undvika dödsfall om de deltar i Sundhedsstyrelsens undersökningsprogram.
Men det är också relevant att vara välförsedd med spårämnet selen, som förhindrar att sjukdomen uppstår. Om detta står det däremot ingenting i Sundhedsstyrelsens broschyr.

Selen är livsviktigt, och brist ökar bland annat risken för tarm- och levercancer

Selen ingår i cirka 30 olika enzymer – även kallade selenoproteiner – som inte kan fungera normalt utan selen. Selenoproteinerna påverkar bland annat energiomsättningen, ämnesomsättningen, immunförsvaret och fertiliteten, och utgör viktiga antioxidanter som skyddar cellerna mot oxidativ stress och DNA-skador.
Större mängder selen i blodet är förknippade med en lägre risk för att få cancer i tjocktarmen och levern. Detta framgår av en studie från 2017 ledd av dr David Hughes, som är ansluten till Conway Institute, University College i Dublin.
Hughes och hans forskarteam granskade data som samlats in i den så kallade EPIC-studien, där cirka 500 tusen personer fick ett blodprov taget och erhöll detaljerad information om sina kostvanor och livsstil.
Flera hundra deltagare som hade diagnostiserats med tjocktarms- och levercancer fick bland annat mätt nivån av selenoprotein P, som transporterar runt selen i kroppen och samtidigt fungerar som en antioxidant och markör för blodets selenstatus. Dessa blodprover jämfördes sedan med friska deltagares blodprover.
Hughes och hans forskarteam fann att högre nivåer av selen i blodet, inklusive selenoprotein P, var förknippade med en signifikant lägre risk för tarm- och levercancer.
Enligt dr David Hughes pekar studieresultatet på att ett större intag av selen kan vara relevant för de flesta människor i Europa där selenintaget ligger under optimala nivåer.

Selentillskott skyddar mot tarmpolyper och tjocktarmscancer

Tarmpolyper är ganska vanliga. Vid en bestämd form som kallas adenom löper cirka 5 procent risk för att utveckla tjocktarmscancer, och det är särskilt viktigt att hålla ett öga på utvecklingen hos dessa patienter.
I en tidigare studie ville den italienska forskaren Bonelli Luigina därför påvisa selenets och andra antioxidanters förmåga att förhindra att nya adenomer uppstår. I studien deltog 300 patienter som alla hade fått adenomer borttagna i tjocktarmen genom ett kirurgiskt ingrepp. Patienterna fick antingen ett dansktillverkat selenjästpreparat i kombination med zink och andra antioxidanter eller placebo, där ingen visste vem som fick vad. Efter fem år visade den dubbelblinda, placebokontrollerade studien att patienterna i selenjäst-/antioxidantgruppen uppvisade en 50-procentig minskning av elakartade polyper och på så vis löpte en mycket mindre risk att utveckla tarmcancer.

Långsiktig effekt med selentillskott

Bonelli Luigina fortsatte att observera de två patientgrupperna, och ungefär 15 år efter den första studien visade det sig att de patienter som i början tog selenjäst plus zink och andra antioxidanter löpte en signifikant lägre risk på hela 41 procent att polyperna återvände, jämfört med de patienter som fick placebo.
Det är den första studien som visar att tillskott med selenjäst och andra antioxidanter medför en ihållande och statistiskt signifikant minskning av risken för att utveckla tarmpolyper. Mycket tyder också på att fortsatt intag av selen och andra antioxidanter kan ha en ännu större effekt i framtiden vid förebyggande av polyper och cancer i tjock- och ändtarmen.
Man vet inte exakt hur de enskilda ämnena verkar på polyperna, men det är ett faktum att antioxidanter i allmänhet skyddar cellerna mot oxidativ stress orsakad av fria radikaler. De fria radikalerna är några aggressiva molekyler som vi alla bildar, och mängden ökar bland annat vid stress, förgiftning, rökning, inflammation, övervikt, åldrande och för mycket järn, som bland annat finns i rött kött. Det är dessutom känt att selen har flera cancerförebyggande egenskaper.

Vid cancerförebyggande krävs det att vi får tillräckligt med selen, så att det kan mätta de olika selenföreningarna med följande funktioner:

  • Kraftfulla antioxidanter som skyddar cellerna mot fria radikaler.
  • Reparerar DNA-skador.
  • Neutraliserar miljögifter som kvicksilver.
  • Hämmar nybildandet av blodkärl i tumörer (angiogenes).
  • Får sjuka celler att begå självmord (apoptos).
  • Bidrar till ett välfungerande immunförsvar.
  • Förhindrar inflammation.

Kosttillskott med selenjäst minskar risken för tjocktarmscancer och andra cancerformer

Redan 1996 dokumenterade den amerikanske cancerforskaren professor Larry Clark att tillskott med selenjäst kunde minska risken för tjock- och ändtarmscancer med nästan 60 procent.
Larry Clark ville egentligen bevisa huruvida selen kunde förebygga nya fall av godartad hudcancer. I den anmärkningsvärda studien NPC (National Prevention of Cancer) deltog 1 312 patienter med godartad hudcancer, som antingen fick 200 mikrogram selenjäst dagligen eller placebo.
När man efter 6 år avslöjade vem som hade fått selentillskott visade det sig att det inte gjorde någon skillnad på godartad hudcancer. I gengäld visade sig att selentillskottet hade en mycket större effekt på andra vanliga cancerformer. Bland de studiedeltagare som fick selen förekom det nämligen:

Eftersom det var så stor skillnad i cancerförekomst och överlevnad bland de två grupperna stoppades studien i förtid. Detta berodde på att man ansåg det etiskt oansvarigt att fortsätta men hänsyn till den grupp som inte fick något tillskott med selenjäst.

Tillskott med selenmetionin fungerar inte och studie är missvisande

I den senare och större SELECT-studien gav man också tillskott med selen samt E-vitamin. Men här fanns det ingen cancerförebyggande verkan. Det berodde delvis på att forskarna gav selentillskott i form av selenmetionin, som till skillnad från selenjäst inte har visat några särskilda resultat mot cancer. Dessutom var E-vitaminet syntetiskt.
Därför är det missvisande att hänvisa till SELECT-studien och använda den för att avråda från tillskott med selen vid förebyggande av cancer. Man borde däremot upplysa om att tillskott med selenmetionin inte kan förväntas ha någon effekt, och istället rekommendera tillskott med selenjäst.

När det gäller studier med mineraler bör man alltid upplysa om vilken förening som används

Många mineraler förekommer i olika former som har mycket olika effekter i kroppen. Därför föreligger det också en stor skillnad på om man exempelvis intar natrium i form av koksalt (natriumklorid) eller natriumbikarbonat (natriumvätekarbonat), eller selen i form av selenjäst eller selenmetionin.
Slutligen finns det också en stor skillnad mellan det faktiska upptaget och kvaliteten på kosttillskott på marknaden, där det kan löna sig att undersöka huruvida det finns någon dokumentation på upptagligheten.

Även om vi äter hälsosamt kan det vara svårt att få tillräckligt med selen

Selen förekommer huvudsakligen i fisk, skaldjur, inälvsmat, ägg, mejeriprodukter och paranötter, i olika organiska föreningar. Men skandinaviska grödor är generellt fattiga på selen. Och även om fisk och skaldjur anses vara goda källor får vi inte tillräckligt genom att äta fisk och skaldjur fem dagar i veckan. Detta framgår av en studie som har utförts av forskare från bland annat Kræftens bekæmpelses (den danska motsvarigheten till Cancerfonden). Selentillskott kan dock kompensera för det låga selenintaget, och tillskott baserade på selenjäst, som innehåller många selenföreningar, ger den största likheten med selenvariationen i selenrik kost.

Jordutarmning ökar risken för selenbrist, särskilt i Europa

Detta framgår av en studie utförd av ett team schweiziska forskare från Schweiziska federala institutet för vattenvetenskap och teknik. Forskarna baserade sina antaganden på ett stort antal analyser av klimat- och markförhållanden, där olika förändringar kan minska jordens innehåll av selen ännu mer.

Kompensation för fallande selenintag och mättnad av selenoprotein P

Det antas att cirka 20 procent av den danska befolkningen intar mindre selen än referensintaget, RI. Studier visar dock att RI på 55 mikrogram dagligen inte heller är tillräckligt för att mätta selenoprotein P, vilket som nämnts är en viktig markör för kroppens selenstatus. För att mätta selenoprotein P bör man inta cirka 100 mikrogram selen per dag, och det är ungefär dubbelt så mycket som de officiella rekommendationerna.

Risken för att utveckla cancer i tjock- och ändtarmen är större

Referenser

Sundhedsstyrelsen. Tilbud om undersøgelse for kræft i tyk- og endetarm
https://www.sst.dk/da/sygdom-og-behandling/screening/tarmkraeftscreening

New Links between selenium and cancer prevention. HRB. December 2017
http://www.hrb.ie/success-stories/all-success-stories/a-success-story/article/new-links-between-selenium-and-cancer-prevention/?tx_ttnews%5BbackPid%5D=24&cHash=1ee84aa05fe849a022e171af3b8ce5eb

Clark LC et al: Effects of Selenium Supplementation for Cancer Prevention in Patients with Carcinoma of the Skin. JAMA: 1997.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8971064

Klein EA et al. Vitamin E and the risk of prostate cancer: The Selenium and Vitamin E Cancer Prevention Trial (SELECT). JAMA 2011.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21990298

Bonelli et all. Antioxidant supplement and long-term reduction of recurrent adenomas of the large bowel. A Double-blind randomized trial. J. Gastroenterol 2013
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23065023

Bonelli Luigina. Reduction of the Incidence of Metachronous Adenomas of the Large Bowel by Means of Antioxidants". Colon Cancer Prevention 1999

http://seleniumfacts.com/selenium-antioxidants-combination-cancer/

Lutz Shomburg. Dietary Selenium and Human Health. Nutrients 2017
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5295066/