Skip to main content

Babyblues och förlossningsdepression kan bero på brist på näringsämnen och låg ämnesomsättning

Babyblues och förlossningsdepression kan bero på brist på näringsämnen och låg ämnesomsättningEfter födseln ställs stora krav på moderns anpassningsförmåga och resurser. Det finns också en anledning till att ”amningshjärnan” växer. Men många nyblivna mödrar får tyvärr så kallad babyblues, och cirka 10 procent utvecklar en påtaglig förlossningsdepression som kräver omedelbar behandling. Här bör man alltid fokusera på orsakerna, som inkluderar graviditetsförloppet samt hormonella, biologiska, sociala och känslomässiga förändringar.
Nyblivna mödrar behöver också vissa näringsämnen som ofta förbises. Därför tittar vi här närmare på relevanta tillskott plus några andra enkla åtgärder, som i olika studier har visat sig ha en positiv effekt på humöret och hormonbalansen. Det är också en bra idé att vara välförsedd med dessa näringsämnen under graviditeten, eftersom de minskar risken för att utveckla en förlossningsdepression.

Vi har många föreställningar om hur fantastiskt det är att få barn. Men det kan också vara en våldsamt psykisk och fysisk omvälvning, och förlossningsdepressioner är tyvärr förknippade med mycket okunnighet, skam och tabu. Därför finns det många mödrar som inte söker den nödvändiga hjälpen, och det kan få allvarliga konsekvenser. Även för barnet.
Även om det kan finnas flera orsaker till en förlossningsdepression bör modern alltid vara välförsedd med de näringsämnen som har särskild betydelse för hjärnan, hormonsystemet och nervsystemet. Då har hon också bättre motstånd.

Vad är babyblues och förlossningsdepression?

I USA drabbas 80 procent av alla nyblivna mödrar av babyblues efter förlossningen, och cirka 22 procent utvecklar en påtaglig depression under det första året efter förlossningen. I Danmark utvecklar cirka 10 procent av alla nyblivna mödrar en förlossningsdepression, och det finns säkert också en stor gråzon.
Babyblues kännetecknas av tillfälliga humörsvängningar med ångest, irritation, gråtmildhet och sorgsenhet, som vanligtvis försvinner efter några veckor.
Vid en förlossningsdepression fortsätter de negativa känslorna i ett år eller mer, och symtomen kan öka och inkludera ett eller flera av följande tillstånd:

Depression eller våldsamma humörsvängningarBrist på känslor och svårigheter att knyta sig an barnet

  • Rädsla för att inte vara en bra mamma
  • Känslor av skam och underlägsenhet
  • Gråtmildhet
  • För mycket eller för lite aptit
  • För mycket eller för lite sömn (sömnlöshet)
  • Överdriven trötthet och brist på initiativ
  • Bristande intresse för aktiviteter som brukar vara roliga
  • Bristande lust till kontakt med mannen, familjen och vännerna
  • Intensiv irritabilitet eller ilska
  • Ångest och panikattacker
  • Tankar om att skada sig själv eller barnet
  • Tankar om självmord

Mycket tyder på att brist på känslor av kärlek eller ömhet gentemot barnet är en av de värsta, och dessa känslor kan uppträda när som helst under de första månaderna upp till ett år efter födseln. Tyvärr skäms de flesta nyblivna mödrar så mycket över sin känslokyla att de inte söker hjälp.
I vissa fall utlöses ett våldsamt posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), som kan medföra samma typ av symptom som vid en förlossningsdepression.

Hjälp till självhjälp och professionell hjälp

Man måste skilja mellan förebyggande av förlossningsdepression och vad man kan göra för att förhindra att den blir värre. Om en nybliven moder uppvisar tecken på förlossningsdepression, och i värsta fall går i självmordstankar eller tankar om att skada sitt barn, bör hon omedelbart söka professionell hjälp. Det är också viktigt med annan vuxenkontakt, som utöver mannen kan omfatta familj, vänner och en mötesgrupp.
Det är under alla omständigheter viktigt att den nyblivna modern inte lider i tysthet.

Kom ihåg att äta hälsosamt och få tillräckligt med näringsämnen

Det är viktigt med hälsosamma huvudmåltider som stabiliserar blodsockret, så att hjärnan får en konstant energitillförsel. Enligt den danska livsmedelsmyndigheten är behovet av vitaminer och mineraler något högre vid graviditet och amning, och på marknaden finns särskilda tillskott som tillgodoser dessa behov. Följande åtgärder kan dessutom vara relevanta.

Omega-3 till barnets hjärna och moderns humör

Omega-3-fettsyrorna EPA och DHA, som särskilt finns i fet fisk, är viktiga för utvecklingen av barnets hjärna och nervsystem. Dessa omega-3-fettsyror påverkar också moderns hjärna och nervsystem, inklusive humöret. Men under den sista delen av graviditeten hamnar modern lätt i underskott, eftersom barnets hjärna växer så snabbt och kräver en del omega-3.
Enligt en stor dansk kohortstudie, publicerad i American Journal of Clinical Nutrition, kan ett otillräckligt intag av omega-3-fettsyror öka moderns risk för att utveckla en förlossningsdepression.
En placebokontrollerad studie från University of Connecticut i USA har visat att tillskott med omega-3-fettsyror i form av fiskoljor, såsom nämnts innehåller EPA och DHA, kan förebygga depression under graviditeten och efter födseln. I studien deltog 52 gravida kvinnor. Fem dagar i veckan fick hälften av kvinnorna kapslar med majsolja, och den andra hälften fick kapslar med fiskolja, där omega-3-innehållet motsvarade en halv portion lax per dag. Studien visade att kvinnorna i fiskoljegruppen hade signifikant färre symptom på förlossningsdepression och oro.
Andra studier visar att det förekommer mindre depression i länder där man äter mer fet fisk, vilket är huvudkällan till omega-3.
Å andra sidan ska gravida och ammande undvika rovfiskar som tonfisk, eftersom de befinner sig högt i näringskedjan och därför innehåller mer kvicksilver och andra föroreningar som kan skada fostret och det nyfödda barnet. I stället rekommenderas sill, lax och ansjovis från rent vatten eller renade tillskott. Den optimala effekten av fiskoljor kommer först efter 4 veckor. Det finns också omega-3-fettsyror i oljor från linfrö och andra vegetabiliska källor, men det är i formen ALA, som många har svårt att omvandla till EPA och DHA.

D-vitaminnivån kan förutsäga en depression

Brist på D-vitamin förekommer hos 27–91 procent av alla gravida kvinnor, beroende på vilket land de lever i. D-vitamin är både viktigt för barnets utveckling och moderns tillstånd, eftersom det betraktas som ett hormon som påverkar de flesta celler och vävnader.
Det finns också en koppling mellan brist på D-vitamin och depression. Det framgår av en amerikansk studie publicerad i Psychiatry Research.
Sommarsolen är den bästa källan till D-vitamin, och det är lätt att bilda 30–100 mikrogram under en bra sommardag.
De officiella dagliga rekommendationerna, RI, är satta till 5 mikrogram för vuxna och 10 mikrogram för gravida under hela graviditeten. Men man kan enkelt fortsätta med tillskott som kan vara starkare. Speciellt i samband med amning, under vinterhalvåret och hela året, om man inte får tillräckligt med sol.
Eftersom D-vitamin är ett fettlösligt vitamin får vi det bästa utnyttjandet vid intag av kapslar, där D-vitaminet är bundet till olja. På marknaden finns tillskott med 20–80 mikrogram.

Förlossningsdepression och inflammation

Vid förlossningsdepression och andra depressioner har man observerat att de vita blodkroppar som kallas monocyter aktiverar proinflammatoriska gener, som leder till ökad utsöndring av cytokiner.
Sammantaget överför de inflammationsfrämjande budbärarna olämplig information till nervsystemet, och det finns ofta ett samband mellan depression och hjärninflammation.
I detta sammanhang går fiskoljor, särskilt omega-3-formen EPA liksom D-vitamin och selen, in och hämmar inflammationer. Men bara om vi är välförsedda med dessa näringsämnen.

Få tillräckligt med B2-vitamin och andra B-vitaminer

En japansk studie har visat att ett måttligt intag av B2-vitamin kan verka skyddande mot förlossningsdepression. Bra källor till B2-vitamin är i synnerhet inälvsmat som lever samt fullkornsprodukter, ägg, baljväxter, frön, kärnor och grönsaker. Gravida bör dock inte äta ren lever, eftersom för mycket A-vitamin kan skada fostret. Men det går bra efter förlossningen. I samband med tillskott är det bäst att samla alla B-vitaminer, eftersom de samarbetar i kroppen. Därför ska man inte ta B2-vitamin isolerat.

Det är lätt att mäta nivån av D-vitamin och järn via ett blodprov hos läkaren.

Järnbrist är vanligt – och förbises ofta

40 procent av alla danska kvinnor har järnbrist eller är nära att få det. Det visar studier från DTU Food Institute. Detta beror främst på kvinnors blodförlust under menstruationen, och att de inte kan täcka det dagliga behovet genom kosten. 20 procent av alla danska gravida utvecklar påtaglig järnbrist. Detta beror på att fostret kräver sin andel under tillväxten, och på att kvinnor glömmer att ta de rekommenderade tillskotten. Studier visar att det finns ett samband mellan järnbrist, anemi och födelsedepression.

Mäta ämnesomsättningen och få tillräckligt med selen

Det är mycket viktigt att ämnesomsättningen är välfungerande eller välreglerad i samband med graviditet och förlossning. Men ämnesomsättningssjukdomar är vanliga, och man antar att en halv miljon danskar lider av låg ämnesomsättning. Ofta utan att de vet om det.
Postpartum tyreoidit, som är en inflammation i sköldkörteln, kan uppträda efter graviditet. Först uppträder förhöjd aktivitet i sköldkörteln (hypertyreos), och därefter en för låg ämnesomsättning som kan vara behandlingskrävande.
För låg ämnesomsättning kan medföra extrem trötthet, depression, köldkänslighet, förstoppning, håravfall och många andra symtom. Mycket tyder på att brist på selen ökar risken för låg ämnesomsättning.
Jorden i Europa är ganska fattig på selen, och det genomsnittliga dagliga selenintaget för danska kvinnor ligger under RI på 55 mikrogram. I tidigare studier med ämnesomsättningspatienter har man gett 200 mikrogram selen med positiva resultat.
Två större danska studier på fyra sjukhus undersöker nu selenets effekter på vanliga ämnesomsättningssjukdomar. Mycket tyder nämligen på att tillskott med selen kan förbättra ämnesomsättningen – både i behandlingen och förebyggandet av ämnesomsättningssjukdomar.
Selenet ingår i cirka 30 olika selenoproteiner som har många funktioner, däribland reglering av ämnesomsättningshormonerna. Vid valet av tillskott är det bäst med selenjäst, som har störst likhet med selenvariationen i selenrik kost.
Jod har också en avgörande betydelse för ämnesomsättningen.

Graviditet och amning kräver flera viktiga näringsämnen, och det är alltid viktigt att få tillräckliga mängder. Inte bara för fostrets utveckling, utan även för förlossningsförloppet och moderns välbefinnande.

Amning och hudkontakt stärker kärlekshormonet oxytocin

Mänsklig bröstmjölk innehåller en unik sammansättning av näringsämnen, med allt som den nyfödda har behov av. En studie publicerad i International The Journal of Psychiatry in Medicine visar att kvinnor som ammar minskar risken för att utveckla förlossningsdepression, och att denna effekt håller i sig under de första fyra månaderna efter födseln.
Det visar sig dessutom att en nybliven moder utsöndrar stora mängder av hormonet oxytocin, när barnet får lov att kravla runt på magen i egen takt och själv söker efter bröstet. Enligt fysiologiprofessor Kerstin Uvnäs Moberg är denna hudkontakt efter förlossningen extremt viktig, eftersom den stärker mjölkbildningen, har en avstressande effekt och gynnar moderns förmåga att skapa kontakt med sin avkomma.
Utsöndringen av oxytocin gör också att den nyblivna modern känner sig belönad och känner välbehag när hon är i kontakt med sitt barn. Mycket tyder alltså på att moderskänslor är mer hormoner än instinkt.
Men oxytocin är också ett flyktigt hormon, och olika stressfaktorer kan störa produktionen eller stänga av den efter födseln. Detta gäller bland annat syntetiskt oxytocin (Syntocinon) som främjar venerna, liksom epiduralbedövning och kejsarsnitt. Bara en timmes separation eller mer direkt efter födseln kan hämma oxytocinproduktionen.
Om förlossningen har varit komplicerad, eller om modern inte kan amma sitt barn, är det under alla omständigheter viktigt att hon strävar efter mycket hudkontakt med barnet, eftersom båda behöver det. Lyckligtvis är det också möjligt att bilda normala nivåer av oxytocin, även om förlossningen har varit komplicerad.

Oxytocin kallas också kärlekshormonet, och vi har behov av det genom hela livet. Produktionen stärks bland annat vid hudkontakt och en kram på över 30 sekunder.

Motion

Motion kan förebygga och lindra depression eftersom det kan främja produktionen av olika lyckoämnen, såsom serotonin, fenyletylamin och endorfiner. En metaanalys, som omfattade 16 studier och 1 327 nyblivna mödrar, har visat att lätt till måttlig aerob träning kan lindra milda till måttliga symtom som kan uppträda under födelsedepressioner. Det finns därför ingen anledning till hård träning, och det kan ofta vara mer fördelaktigt om man exempelvis går en lång promenad med barnvagnen varje dag.

Ta hand om sig själv och koppla av

Som nybliven moder har man inte mycket tid över till sig själv. Men det är viktigt att hitta några andrum då man ladda upp och göra avkopplande aktiviteter som att lyssna på musik eller meditera. Det är viktigt att lyssna på kroppens signaler och vila så mycket som möjligt. Och kanske låta vissa saker vänta och istället be om en hjälpande hand.

Referenser

Mayo Clinic. Postpartium depression

Marin Strøm et al. Fish and-long-chain n-3 polysaturated fatty acid intakes during pregnancy and risk of postpartum depression: a prospective study based on a large national birth cohort. The American Journal of Clinical Nutrition. 2009
https://academic.oup.com/ajcn/article/90/1/149/4596838

Denise Mann. Omega-3s May Cut Risk of Postpartum Depression. WebMD 2011
https://www.webmd.com/baby/news/20110412/omega-3s-may-cut-risk-of-postpartum-depression#1

Su KP, et al. Omega-3 fatty acids for major depressive disorder during pregnancy: results from a randomized, double-blind, placebo-controlled trial. J Clin Psychiatry. 2008
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18370571

Liam Davenport: Vitamin D Levels Predict Depression. Medscape Medical News 2015
https://www.medscape.com/viewarticle/842008

Rapaport MH et al. Inflammation as a predictive biomarker for response to omega-3 fatty acids in major depressive disorder: a proof-of-concept study. Molecular Psychiatry 2015
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4581883/

Miyake Y. Dietary folate and vitamin B12, B6 and B2 intake and the risk of postpartum depression in Japan: the Osaka Maternal and Child Health Study. J Affect Disord 2006
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16815556

Azita Goshtasebi et al. Association between Maternal Anaemia and postpartium Depression in Urban Samble of Pregnant women in Iran. J Health Popul Nutr 2013
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3805890/

The chronic autoimmune thyreoditis quantity og life serum trial (CATALYST): Study protocol for a randomized controlled trial
http://www.biomedcentral.com/content/pdf/1745-6215-15-115.pdf

Selenium supplementation for patients with Graves’ hyperthyroidism (the GRASS trial): study protocol for a randomized controlled trial
http://www.biomedcentral.com/content/pdf/1745-6215-14-119.pdf

Drutel, A et al: Selenium and the thyroid gland: more good news for clinicans. Clinical Endocrinologi 2013
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23046013

Hamdan A, Tamim H The relationship between postpartum depression and breastfeeding. Int J Psychiatry Med 2012
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22978082

Connie Mikkelsen. Værn om det sky hormon. Jordemoderforeningen. 2012
http://www.jordemoderforeningen.dk/tidsskrift-for-jordemoedre/singlevisning/artikel/vaern-om-det-sky-hormon/

McCurdy AP el at. Effects of Exercice on Mild-to-Moderate Depressive Symptoms in the Postpartium Period: A Meta-analysis. Obstet Gynecol. 2017
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28486363

Jens Urth. Hjernen vokser hos nybagte mødre. Videnskab.dk 2010
https://videnskab.dk/krop-sundhed/hjernen-vokser-hos-nybagte-modre

https://www.netdoktor.dk/sygdomme/fakta/foedselsdepression.htm

Pernille Lund. Har du problemer med dit stofskifte. Ny Videnskab 2015

  • Skapad